Vi bygger en ny onlinebutik. Vill du testa den redan nu? Gå till beta.systembolaget.se

Lär dig mer om vodka

Vodka är spannmålssprit med ursprung i nordöstra Europa. Det är en vanlig drinkingrediens men i Ryssland och Polen dricks vodka gärna till mat.

Vodka är en färglös, ren spritdryck med liten eller ingen smaksättning. Kryddas spriten blir det snaps eller akvavit. Men gränserna är inte kristallklara.

Vodkan föddes i nordöstra Europa

Ursprungligen kommer vodkan från nordöstra Europa. Man tvistar om det var i nuvarande Ryssland eller Polen, där man mest gjort den på spannmål men också på potatis. Vodka är en mycket ren, nästan uteslutande olagrad och okryddad sprit, som kanske når sin allra renaste form i Finland. I till exempel Ryssland och Polen är vodkan ganska smakrik och lite oljig. Tack vare sin fyllighet och rondör har man druckit den till mat.

I det ryska och polska köket har man ett slags motsvarighet till vårt smörgåsbord, zakuski. Det består av saltad och rökt mat, mjölksyrade grönsaker och kraftigt rågbröd. Sådan mat passar inte bra till vin. Däremot avrundar vodkan de skarpt sura och salta smakerna på ett bra sätt.

Råg är vodkans bästa vän

Klimatet var för kallt för vinodling i nordöstra Europa. Därför började man jäsa och destillera i stort sett allt som gick att använda – grönsaker, potatis och olika sorters spannmål, vanligtvis råg som tål kyla och trivs bra på de magra jordarna i Ryssland. Gradvis gick man över till spontanjäst rågöl, så kallat kvass. I dag är råg, vid sidan av vete, den vanligaste råvaran i traditionell rysk vodka. I Polen är högkvalitativ vodka oftast rågbaserad.

Vodka för utvärtes bruk

Ursprungligen användes vodka för utvärtes bruk, till exempel som smärtlindrande liniment eller rakvatten. Vodka och brännvin användes även till att underlätta kruttransporter på de dåliga vägarna. Spriten hälldes över det lösa krutet, som stelnade och på så vis förhindrades från att skaka isär i sina beståndsdelar.

Den moderna vodkans framväxt

Den moderna vodkan härstammar från 1800-talet. Kolonnapparaten möjliggjorde så kallad kontinuerlig destillation och metoden blev känd i Ryssland under den senare delen av 1800-talet. Kolonnapparaten uppfanns av skotten Robert Stein och vidareutvecklades av irländaren Aeneas Coffey. Metoden förbättrade kvaliteten samtidigt som den förenklade och förbilligade produktionen. Efter andra världskriget spred sig vodkan över västvärlden och många nya märken skapades på 60- och 70-talet. Det var framför allt vodkans neutrala karaktär som gjorde den till en populär drinkingrediens och därmed banade väg för framgången.

Från 38 till 40 procent

Dmitrij Mendelejev (1834-1907), som även uppfann det periodiska systemet, kom fram till att den idealiska alkoholhalten för vodka var 38 procent. Man valde att ändra till 40 procent för att underlätta beskattningen, som gjordes efter procenthalten.

Enkelpannan ger rund och mjuk vodka

I dag är kolonndestillation den dominerande metoden, även om den så kallade enkelpannan fortfarande används. Från att ha ansetts som primitivare har enkelpannan fått en exklusiv status och används av en handfull destillerier. Resultatet blir en rund och mjuk och fyllig vodka. Förr i tiden renades spriten genom tyg, sand och bröd – med dåligt resultat. Avgörande för kvaliteten var när man lärde sig att filtrera genom träkol, en metod som bland annat utvecklades av Pjotr Smirnov – grundare av vodkan Smirnoff.

Lagrad vodka ovanlig

Vodka visar tydligt balansgången mellan renhet och arom av råvaran. Trots att drycken kan innehålla så lite som 30 milligram doft- och smakämnen per liter, (jämför med till exempel cognacens cirka 2 000 milligram), kan den ha en tydlig smak av råvaran. Det finns även lagrad vodka – så kallad starka – i Polen och Ryssland, men de är mycket ovanliga. Ekfatslagringen är inte till för att smaksätta, utan för att runda av spriten så att den får en mjukare karaktär.

Olika råvaror i vodka

Numera används flera olika råvaror för att tillverka vodka. I Polen och Norge är potatis, ibland blandad med spannmål, den populäraste ingrediensen. I tillverkning är potatis arbetskrävande och oekonomisk, då den är svår att lagra och bara ger 10 liter sprit av 100 kilo råvara beroende på lägre stärkelseinnehåll. Samma mängd säd ger nästan 30 liter sprit och säd kan dessutom lagras betydligt längre.

Korn, råg och vete i Sverige

I Sverige används traditionellt spannmål, både korn, råg och vete. Även potatisvodka förekommer.

Efter ett EU-beslut får också melass och druvor utgöra bas i vodkan, vilket i så fall måste anges på etiketten. Beslutet är ett nederlag för de nordiska länderna som velat bevara vodkans ursprung och karaktär. Lägsta tillåtna alkoholhalt är 37,5 volymprocent. Är spriten svagare får den inte kallas vodka utan exempelvis brännvin.

Lägsta tillåtna alkoholhalt är 37,5 volymprocent. Är spriten svagare får den inte kallas vodka.

Vodka vs akvavit, brännvin och snaps

I grunden är vodka, akvavit, brännvin och snaps samma sak. Råvarorna är desamma, de tillverkas i stort sett på samma vis och lagras sällan på ekfat. Den stora skillnaden är sättet att krydda, inte kryddningen i sig själv. Kryddning av vodka sker vanligtvis genom att man låter örter eller bär lakas ur i en mindre mängd sprit som sedan blandas med den egentliga vodkan. 

Vodka har alltid varit populär som drinkbas, världen över. Det har resulterat i syntetiskt smaksatta varianter, så kallad flavoured vodka.

Litet vatten

Namnet vodka kommer från ryskans voda, som betyder ”vatten”. Vodka är en diminutivform av voda och betyder "litet vatten"