Druvskörd.

Fler väljer exklusivare viner

– Allt fler väljer viner med större omsorg. Det hänger samman med en bredare trend, intresset för mat och dryck, säger Fredrik Arenander, enhetschef för inköp på Systembolaget.

Fredrik Arenander använder uttrycket premiumisering och förklarar:

 – Det innebär helt enkelt en större benägenhet att köpa produkter i ett lite högre prisläge samtidigt som man köper alkohol mer sällan.

Fredrik har i alla år haft ett privat intresse för mat och dryck, men till en början fanns inga planer på att ägna sig professionellt åt området. Men under studietiden arbetade han extra på Systembolaget – och snart insåg han att han hade funnit sin hemvist i yrkeslivet.

Sedan dess har han haft olika positioner bland annat butikschef på en av Systembolagets största butiker innan han rekryterades som enhetschef till huvudkontoret där han leder Systembolagets inköpare och kategorichefer.

De senaste åren har han noterat att en växande andel av kunderna har större kunskap och djupare intresse vilket också avspeglas i vilka drycker de väljer. Generellt märks en större kvalitetsmedvetenhet, något som hänger ihop med en ökad insikt om risken för skadeverkningar.

”Fler vill återupptäcka de klassiska europeiska vinerna.”

– Den här utvecklingen har pågått länge och syns bland annat i att boxvinernas andel slutade växa för flera år sedan, säger Fredrik Arenander, som menar att tillväxten inte sker i det dyraste segmentet, men att det genomsnittliga priset för en flaska vin stadigt stiger.

Premiumiseringen ändrar också karaktär. Tidigare ville kunderna ha så mycket ”bang for the buck” som möjligt, som han uttrycker det: om man betalade mer ville man också ha någonting utöver det vanliga, gärna något med mer smak.

– Många gillar fortfarande fylliga viner från Amarone och Châteauneuf-du-Pape. Och när det gäller whisky är många förtjusta i sorter med kraftig smak av torv och rök, till exempel de från Islay.

Men på senare tid har ett slags reaktion skett, en autenticitetstrend med andra smakideal håller på att växa fram.

Det handlar om ursprung och äkthet – och mindre massproducerat.
– Ett tydligt exempel är att fler vill återupptäcka de klassiska europeiska vinerna med mer finstämda smaker och fler nyanser – inte lika intensiva och söta, mer balanserade och med lägre alkoholhalt.

Om han ska våga sig på en gissning om nästa vintrend tror han att det kommer att bli mer populärt med lite smalare ursprung som till exempel Balkan och Georgien. Och i takt med att klimatet blir varmare tror han att kategorin mousserande viner från den engelska sydkusten kommer att växa sig större.

Den ekologiska trenden har länge varit stark, men de närmaste åren är ingen tillväxt att vänta, säger Fredrik Arenander.

– Det har inte med bristande efterfrågan att göra – tvärtom växer den både i Sverige och på andra marknader – utan det är utbudet som inte kunnat hålla jämn takt då skördarna 2016 och 2017 varit små. Med tanke på klimatförändringen lär det förbli så en tid.