Vi bygger en ny onlinebutik. Vill du testa den redan nu? Gå till beta.systembolaget.se

Enbär på gren

Mörk rom, malt och roséfärgad gin

Mörk rom har en film att tacka för sin framgång och svenskarna gillar fortfarande maltwhisky. Men hur går det för ginen? Vi pratar sprit med inköpare David Benge.

Det svenska intresset för mörk rom har stadigt ökat sedan 80-talet men enligt David Benge ligger en viss film bakom det senaste språnget.

–  Efterfrågan ökade kraftigt för ungefär tio år sedan, i kölvattnet av filmserien ”Pirates of the Caribbean”. Även om rom fortfarande används flitigt i drinkar och cocktails är det tydligt att många nu ”sippar” på den och därför väljer äldre och dyrare sorter.

Hur populariteten av mörk rom ökat i samband med filmserien "Pirates of the Caribbean". Varje piratflagga symboliserar en film. 

Mörk rom är en global trend som i första hand nådde Sverige via barer i länderna kring Medelhavet. David Benge lyfter fram Spanien som den kanske trendkänsligaste marknaden i Europa.

– Det vanligaste är att trender inom sprit startar i krogmiljö och Spanien är ett stort land med både många invånare och många turister. Det blir en smältdegel där traditionellt och modernt möts och där nya impulser sprids vidare när besökare återvänder hem eller reser vidare.

Varför är mörk rom så populärt?

–  Framför allt för att det är smakrikt. Vi gillar stora smaker i Sverige. Dessutom är mörk rom en fatlagrad sprit som ofta har lite sötma och därför skiljer sig från whisky och cognac. Sötma lyfter fram både aromer och grundsmaker, så rom är en bra grund för drinkar. Samtidigt: Rom inte lika söt som en likör, utan lite lagom, säger David Benge.

Det är de söta sorterna i spansk och fransk stil som ökar mest men intresset för torrare rhum agricole ökar också. Det är främst i storstäderna och i södra Sverige som romintresset är stort, och i de nordiska länderna kan bara danskarna matcha svenskarnas intresse för mörk rom och maltwhisky.

Läs mer om rom

Ny guldålder för skotsk maltwhisky

Intresset för maltwhisky fortsätter att utvecklas i Sverige och Skottland är fortfarande favoritlandet.

– Vi ser nu resultatet av de nyinvesteringar och kvalitetsförbättringar som gjorts inom skotsk whiskyindustri de senaste 25 åren. Visst, det fanns fat och enskilda buteljeringar av högsta kvalitet för 40 år sedan också, men jämnheten och stabiliteten är en helt annan nu, säger David Benge och fortsätter:

– Producenterna häller inte längre bara single malt i ett fat, väntar 12 år och hoppas på det bästa. De har också satsat stort på själva upplevelsen runt whisky.

Ålder är ju bara en siffra…

En annan trend är att icke-åldersbetecknad whisky, NAS, har blivit mer accepterad bland kunderna. Det glädjer David Benge.

– Nu har branschen kommit till en punkt där man inte enbart måste sälja whisky på ålder. Bra smaker kan man få fram även genom blandning och val av fat, till exempel fat av olika storlek, olika ursprung eller fat som tidigare innehållit en viss typ av vin eller sprit. På det sättet kan man till exempel få fram maltwhisky som smakar riktigt bra. För att få önskad profil laboreras det även med helt nya fat och med olika rostningsgrader. Sedan kanske det inte går att skriva 12 eller 18 år på etiketten men siffran behöver inte vara avgörande för smaken.

Ginens transformering

Försäljningen av gin fortsätter öka, liksom antalet producenter. Den största aktiviteten syns fortfarande bland små och lokala tillverkare men stora ginproducenter hakar på med udda smaksättningar och rosa färg. Kan gin-boomen fortsätta i samma takt?

– Vi ser faktiskt antydan till viss mättnadsgrad på vissa marknader. Utvecklingen för gin påminner om den för mikrobryggd öl: Det har snabbt etablerats många producenter, ofta små och lokala, som erbjuder kvalitetsdryck med högt pris. Utmaningen ligger i att få en marknadsandel.

Produktionsmässigt går det snabbt att tillverka gin. Medan en whisky måste fatlagras i minst tre år innan den ens får kallas whisky är gin redo att säljas inom några veckor. Man kan snabbt parera trender och slipper merkostnad för fat och lagringsutrymme.

– Gin kommer snabbt ut på marknaden och producenten behöver inte binda kapital och slipper avdunstning från fat under lång lagringstid, säger David Benge.

Varför har roségin blivit så populärt?

–Definitionen av gin är generös. Smaken ska domineras av enbär och citrus men annars är reglerna få. Däremot är en klar vätska inte så säljande, vilket exempelvis drabbat vodka. Med rosa färg från rosenblad, rabarber eller röda bär blir drycken mer Instagramvänlig, så att säga. Rosétrenden är bevis på att det går att produktutveckla en gammal spritdryck.

En annan mikrotrend är att stärka trovärdigheten genom att krydda ginen med lokala råvaror som speglar avsändaren. Några exempel är medelhavsörter, yuzu, humle och ljung.

Kan ginens popularitet tänkas spilla över på andra kryddade spritsorter, som akvavit och brännvin?

– Det skulle i teorin kunna fylla samma funktion som gin eftersom tillverkningssättet är likartat. Som lokal arom betraktat är dill en storsäljare i Sverige, mycket större än enbär. Möjligen skulle det kunna bli en trend i Norden men aldrig i världen. Akvavit och kryddat brännvin är regionalt men gin är globalt.

Exempel på lanseringar 2019

  • Mörk rom: I fast sortiment lanseras en mörk, fatdominerad rhum agricole i lite torrare stil för att bredda utbudet. Dessutom kommer en mörk rom på mindre flaska
  • Maltwhisky: Vi breddar sortimentet och lanserar både åldersbetecknad och icke-åldersbetecknad maltwhisky från Skottland. Från Sverige kommer maltwhisky i nya buteljeringar och från nya aktörer att lanseras, speciellt i det exklusiva sortimentet.
  • Gin: Vi nyanserar utbudet med roségin från Storbritannien och lokalproducerad gin från Sverige.
  • Irländsk whiskey: hel- och halvflaska på PET för den som föredrar klimatsmart förpackning.