Se våra nyheter 3 veckor före lansering. Gå till beta.systembolaget.se

Nya vindar från Nya Zeeland

Systembolagets inköpare Marie von Segebaden besökte nyligen International Sauvignon Blanc Celebration i Marlborough - ett konvent helt ägnat åt sauvignon blanc där trender, marknad och utveckling avhandlades.

Den nya zeeländska tolkningen av sauvignon blanc – gröna toner parat med citrus och tropisk frukt – skapade för 30 år sedan en ny världsstandard. Hur stark är druvans ställning på Nya Zeeland idag?

– Sauvignon blanc är fortfarande ett vinnande koncept, säger Marie, och står för nästan tre fjärdedelar av exporten. Det som har hänt är att det regionala tar större plats och enskilda vingårdslägen lyfts fram.

Ny stil och ny teknik

Idag är det inte bara den klassiskt ungdomliga sauvigon blanc-stilen som gäller. Det experimenteras även med fatlagring och äldre årgångar börjar dyka upp på marknaden.

 Det är framför allt de unga vinmakarna som står för nytänkandet. Målet är att göra sauvignon blanc mer komplext och personligt.

Terroirdriven pinot noir

Intresset för pinot noir fortsätter att öka. Marknaden har nu på allvar börjat upptäcka att druvan uppträder på olika sätt i olika landsändar.

 Nere i Central Otago är det varmt och torrt på sommaren. Pinot noir-vinerna därifrån kan jämföras med de amerikanska, alltså mycket mörk frukt och hög alkohol. I Martinborough på Nordön blir vinerna slanka och örtiga i europeisk stil med aromer som drar mer åt röd frukt. Pinot noir från Marlborough ligger någonstans mitt emellan.

Historien om klon i skon

Valet av klon är också viktigt för pinot noir-vinets egenskaper. På Nya Zealand är man väldigt stolt över ”The Abel clone”, eller ”gumboot clone”, som den även kallas. Marie von Segebaden vet mer om bakgrunden:

 Några detaljer är olika beroende på vem man frågar men historien går ungefär så här En dag på 1970-talet hittade tulltjänstemannen Malcom Abel ett skott av en vinranka på en rugbyspelare - eller pilot - som just återvänt från Frankrike. Mannen berättade att han på sin resa passerat den berömda vingården Domaine Romanée Conti - möjligen La Tâche - i Bourgogne. Där hade han enkelt hoppat över muren, snott med sig en bit av en vinranka och gömt den i sin stövel. Abel, som själv odlade vin, förstod att en ranka från världens mest berömda vingård var värdefull. Han satte växten i karantän och planterade sedan ut skottet på sin egen vingård. Via en plantskola i Martinborough finns idag ättlingar över hela landet och klonen prisas för sin smakrikedom.

Pinot gris på G

Pinot gris går framåt på Nya Zeeland och förebilden är inte lätt pinot grigio från Italien utan snarare vin i Alsace-stil.

 Sent skördade druvor och jäsning på gamla fat ger aromer av päron och kryddor med en fyllig munkänsla. Mest framgångsrik är druvan i Canterbury, där den sägs ge vinerna en ton av apelsinzest, men pinot gris ökar även i Otago.

Frisk syrah och chardonnay

Syrah från Hawke´s Bay har funnits på Systembolaget ett tag och börjar nu bli en accepterad stil – medelfyllig, svalodlad syrah med hög syra och ton av björnbär. Chardonnay går bra i Hawke´s Bay och i Gisbourne, även om druvarealen där minskat till förmån för äpple- och kiwiodlingar.

 Det är mer citruston i chardonnayvinerna nu, säger Marie, och man har dragit ner på fatlagringen. För att få upp syran väljer man i vissa fall bort malolaktisk omvandling för delar av blandningarna.

Lägre alkohol på naturlig väg

Projektet Light wines of New Zeeland jobbar med att ta fram lågalkoholvin på naturlig väg – alltså utan vakumdestillering eller spinning cone. Vanligaste tekniken är att plocka druvorna i förtid när sockerhalten ännu är låg men smaken påverkas om druvorna inte uppnått fenolisk mognad. Lösningen kan sitta i hur rankorna beskärs. Genom att avlägsna mycket av lövverket stannar fotosyntesen av och druvorna får en mogen smak trots låg sockerhalt.

 Tekniken används för sauvignon blanc, riesling och pinot noir och det mesta blir mycket bra! Alkoholhalten ligger på 8 - 9,5 % och vinerna blir relativt torra, vilket som kunderna uppskattar. Viner med låg alkoholhalt fungerar väldigt bra på den brittiska marknaden och marknadsförs där med att kaloriinnehållet är lägre.

Vilt- och amforajäst

Flera producenter, både stora och små, har hakat på trenden med vild jäst. Orangefärgade viner som jäst på amforor eller andra lerkärl har inte missat öriket på andra sidan jorden. Men som ofta kan Nya Zeelands isolerade läget ställa till problem.

 Lokala krukmakare tillverkar nya kärl men vissa producenter vill ha gamla och begagnade. Då blir det helt enkelt att skeppa hit dem från Europa.

 Även här experimenteras det friskt, berättar Marie von Segebaden, och vi planerar att lansera orangea och fler vildjästa viner från Nya Zeeland i det tillfälliga sortimentet i höst och under början av 2020.

Planerade lanseringar

I december lanserar Systembolaget en pinot noir från Central Otago i fast sortiment. I det tillfälliga sortimentet kommer vi att få se såväl pinot gris, fatlagrad sauvignon blanc, vildjäst sauvignon blanc och chardonnay.

Sammanhållning ger hållbar styrka

Nya Zeeland vill uppfattas som ”The clean green land” och vinnäringen har kommit långt på hållbarhetsområdet. 98 % av all vingårdsareal på Nya Zeeland är Sustainable Winegrowing NZ certifierade. 7% av dessa odlar även ekologiskt eller biodynamiskt.

Biodynamisk vinodling vid Lake Wanaka i Otago på Sydön

Varför fungerar det så bra?

 Branschen har sätt upp hårda, tydliga mål och arbetar tillsammans för att uppnå dem. Arbetet handlar om att minska energiåtgången, exempelvis genom att bygga miljösmarta vinerier med naturligt ljusinsläpp och återanvända spillvatten från rengörningen. Stjälkar och skal återanvänds istället för att eldas upp och i själva vingården används dammar för att ta vara på det dyrbara vattnet.

Marie pekar även på hur angrepp från skadedjur kan pareras utan gift.

 Småfåglar som äter upp bären kan vara ett problem i vingården. På Nya Zeeland försöker man på sina håll återinföra falkar, som man hoppas ska skrämma bort tjuvarna.

Falkar används för att hålla efter småfåglar

Ett allvarligare hot är den brunmelerade bärfisen som med sin stank kan förstöra hela vingårdar. Ett försvar som används kallas Biosecurity.

 Det gäller att stoppa den här insekten i tid men om det värsta skulle hända så finns det en fond. Tanken är att en enskild producent inte ska behöva ta hela förlusten utan alla hjälps åt.

Systembolagets initiativ prisas

Systembolagets satte för några år som mål att 10 % av all dryck som säljs 2020 ska vara ekologisk. Målet är sedan länge uppnått och enligt Marie von Segebaden har initiativet gjort skillnad, även på andra sidan jorden.

 Flera gånger under konventet i Marlborough lyftes det fram att Systembolagets beslut gjort det enklare att ta steget mot ekologisk vinproduktion. Och det var ju precis det som var meningen från början.