Vi bygger en ny onlinebutik. Vill du testa den redan nu? Gå till beta.systembolaget.se

Tycke och smak möts på Decanter

Svensk smak behöver inte vara synonym med brittisk. Även om domarna i världens största vintävling är överens om ett vins aromer kan åsikterna gå isär om hur upplevelsen ska värderas – och om stilen ska lyftas på marknaden.

Vid Decanter World Wine Awards i London samlas världens främsta vinexperter varje år för att bedöma vilka viner som är bäst i olika klasser. I år lämnade 57 länder in fler än 16 500 bidrag totalt.

Årets domarpanel bestod av representanter från över 30 länder och från Sverige medverkade bland andra Systembolagets inköpare Johan Larsson och Nikita Mooij.

– Svenskarna i jurygrupperna sticker ut genom att vi vågar använda hela bedömningsskalan. Att ett vin är korrekt betyder inte automatiskt att det ska ha medalj, säger Nikita Mooij.

Kvalitet kontra pris

Vid provningarna poängsätter domarna 12 viner inom samma kategori åt gången. Även om bedömningen är blind får de en hel del teknisk information om varje vin: från ursprung, druvblandning och sockerhalt till årgång, alkoholhalt och prisnivå.

– När vi provar och bedömer förhållandet kvalitet och pris märker vi att de svenska konsumenterna ofta betalar mindre än de i andra länder. Tack vare Systembolaget och vår storlek kan vi köpa in större volymer till lägre kostnad, säger Johan Larsson.

Olika syn på sötma

Enligt honom finns det en grundläggande skillnad mellan hur till exempel brittiska och svenska domare värderar sötma i viner under provningarna.

– De brittiska jurymedlemmarna är mindre toleranta än vi mot röda viner med något högre restsocker: allt över fem gram per liter är för insmickrande och premieras inte. Ett exempel på detta är ripasso- och amaroneviner av torkade druvor från italienska Veneto.

När vita viner ska bedömas är rollerna de motsatta: de brittiska domarna är mycket mer tillåtande till en viss sötma.

– I Sverige vill vi nästan att det ska damma i glaset medan britterna är mer förlåtande till att vinet är off dry, det vill säga halvtorrt.

Vad är ett bra vin?

Viner som domarna vill dela ut höga poäng till speglar ibland inte vad konsumenterna helst köper.

– Det är en svår balansgång: dels ska domarna premiera ursprungstypiska viner av hög kvalitet, dels ska de vara kommersiellt gångbara. I de lägena uppstår det ofta en diskussion mellan panelens provare. Då kan det vara bra att gå tillbaka till tävlingsledningens retoriska fråga: ”är det här ett bra vin?” snarare än ”tycker jag om det här vinet?”.

Hur moget ska det vara?

Under en av provningsdagarna poängsatte Nikta Mooij spanska viner. Vid hennes bord uppstod en livlig diskussion om röda viner från regionen Priorat.

– Vissa av dem var köttiga, saknade frukt och balans och hade för hög alkohol. Några hade också övertydliga toner av torkade plommon. Våra internationella kollegor var klart mer förlåtande.

Johan Larsson instämmer:
– Vår bedömning är att den sortens utvecklade viner har passerat sitt bästa, men det har de brittiska domarna inga problem med. Den typen av vin kan ge en intressant doft- och smakupplevelse idag, men är inte njutbara på sikt. Som svenska domare och företrädare för vår marknad behöver vi fråga oss om vi vill uppmuntra en sådan inriktning.

Vad fungerar på marknaden?

Nikita Mooij är inköpare för bland annat sydafrikanska viner.

– Vi svenska bedömare har ett rykte om oss att vara striktare än många andra när vi provar. Vi slår ner på sådant vi inte tycker är bra och ställer höga men rättvisa krav.

Hon noterar skillnader i sydafrikanska viners ställning på svenska och brittiska marknaden.

– Britterna har ett intressantare utbud, bland annat för att vinmarknaden är mycket bredare tack vare ett större kundunderlag. Konsumenterna är också öppnare för nya stilar och beredda att betala mer för sydafrikanska viner än vi svenskar.

Nyfikna britter

Även om de brittiska domarna kan vara mer åt det traditionella hållet menar Johan Larsson att de brittiska konsumenterna är mer öppna för att prova nya stilar och ursprung än de svenska.

– De bryr sig mindre om ”what’s hot or not”. I Sverige tenderar vi att fastna för ett land, en prisklass eller en druva som vi sedan håller oss kvar vid.

– Om man får generalisera är svenska vinköpare mer trendängsliga än trendkänsliga. Får de en vink om att ”nu är det vin från Barolo som gäller”, ja då är det bara det som gäller under en period, säger Nikita Mooij.