Kallt klimat en utmaning för svenskt vin

Vindruvor behöver värme för att mogna, och Sverige är inget varmt land. Men med rätt druvsorter och fördelaktigt mesoklimat kan man odla vin i stora delar av södra Sverige.

De flesta odlingarna ligger på Kullahalvön i Skåne men även sydliga landskap som Halland, Blekinge, Öland och Gotland finns representerade i den svenska vinfamiljen.

Vid vintillverkning används i regel druvor ur familjen Vitis Vinifera. Oavsett om ett vin är gjort på pinot noir, chardonnay, riesling, nebbiolo eller annan druva så kommer de ur denna familj.  

Eftersom vindruvan kräver en medeltemperatur över 10 grader är det svårt att få den att mogna norr om femtionde breddgraden, som går rakt igenom Tyskland i höjd med Frankfurt. Växtsäsongen blir kort och risken för frostangrepp är stor, både på våren och hösten. Trots det finns det odlingar norr om denna latitud, exempelvis i England, Belgien och Sverige. I fördelaktiga mesoklimat, det vill säga skyddade och soliga sydlägen, gärna vid kusten, kan full mognad uppnås även på nordliga breddgrader.

Genom så kallad grönskörd, där delar av frukten rensas bort, får kvarvarande klasar större chans att mogna. På sina håll avlägsnas upp till två tredjedelar av frukten. Till fördelarna i det nordiska klimatet räknas ljusa sommarmånader samt den kalk- och sandstensbaserade jordmånen.

Tåliga korsningar

Eftersom gröna druvor inte behöver ha skalen fulla av färg och mogna tanniner är dessa att föredra för den som odlar vin i kalla klimat. Väljer man dessutom en druvsort som korsats fram för ändamålet ökar chansen att lyckas. I Sverige förlitar man sig på rondo för röda viner, och på vidal, seyval blanc och solaris för vita.

Solaris har blivit särskilt populär i Sverige, då den kan uppnå full mognad även under svala förhållanden. Vita viner på solaris brukar beskrivas som aromatiska, friska med smak av ananas och hasselnöt.

Rondo, som är vanligt förekommande för rödvinstillverkning i nordligaste Europa, kan hantera köld och har mycket färgpigment. Den passar dessutom bra att lagra på ekfat. Vinerna blir i allmänhet lätta och fruktiga med djup, rödblå färg.

Utmaningar blir fördelar

I Sverige började man odla vin kommersiellt på 1990-talet. I dag finns 35 kommersiella producenter och många fler på hobbynivå. De första åren präglades av experimentlusta, nyfikenhet och en del bakslag, vilket är naturligt. Erfarenhet har lagts till erfarenhet och de senaste åren har producenterna tagit stora kliv på kvalitetsstegen.

Fokus ligger nu mest på vita viner och i källarna hittas små ekfat för lagringen. Speciellt ökar tillverkningen av mousserande vin  i Sverige. Här kan paralleller dras till England, som historiskt har haft utmaningar liknande Sveriges. Men utmaningar kan vändas till fördelar och England har på senare år skördat stora framgångar med sitt mousserande vin från kalkrika jordar.

Ett något för kallt klimat med stora årgångsvariationer kan dock ha svårt att producera druvor som uppnår full mognad. Samtidigt menar vissa att klimatförändringarna och ett varmare klimat på sikt kommer förvandla södra Sverige till det perfekta området för vinodling.

Vinodling i övriga Norden

Danmark har, med sitt varmare klimat, fler producenter än Sverige. Där finns ungefär 90 kommersiella producenter.

I Danmark har fyra ursprungsregioner etablerats: Jutland, Funen, Zealand samt ön Bornholm. Precis som i Sverige förlitar man sig på motståndskraftiga druvkorsningar som klarar såväl svalt klimat som svampangrepp.

Norges klimat bjuder på än större utmaningar för vinbonden än det svenska. Trots det odlas det vin på sina håll, exempelvis i Telemark samt i Kristiansand på sydkusten.

Finland och Island har däremot inga vinodlingar av betydande slag.