Andra mousserande viner

Mousserande vin tillverkas överallt. Läs om bland annat pet nat och lambrusco.

Pet nat

Pet nat är en förkortning av det franska uttrycket pétillant naturel. Vinet görs med en metod som kallas ancestrale. Metoden går ut på att vinet börjar sin jäsning i tank eller fat, men slutförs i en försluten flaska. Det innebär alltså att man häller över vinet på flaska innan det jäst klart. Förslutningen gör att att det bildas kolsyrebubblor i vinet och att det även finns jästfällning kvar då dessa viner inte filtreras – utan man låter vinet vara som det är.

Ancestralemetoden anses vara den ursprungliga metoden att göra ett vin mousserande. Detta utvecklades sedan till bland annat den traditionella metoden (exempelvis champagne, cava och crémant) vilket innebär att vinet först jäser klart, sen häller man i vinet på flaska, tillsätter socker och jäst för en andra jäsning. Man tar även bort jästfällningen så att vinet är klart utan grumliga jästpartiklar.

Så kallade pet-nat-viner kan göras över hela världen. Det gemensamma är att det görs med metoden ancestrale.

Franskt mousserande vin

Ordet champagne är en skyddad ursprungsbeteckning, vilket innebär att endast mousserande vin från just den här regionen får kallas för champagne.

Mousserande vin som framställs på samma sätt, men i andra franska vindistrikt, kallas i stället för crémant. Övrigt franskt bubbel, som inte framställs enligt den klassiska metoden (andra jäsningen sker på flaska), går under samlingsnamnet mousseux.

Mousserande vin från Loire

Loiredalen är vid sidan av Champagne centrum för mousserande vin i Frankrike. Förutom crémant tillverkas där även Samur Mousseux på chenin blanc, chardonnay och cabernet franc samt mousserande Vouvray på enbart chenin blanc. De blir inte lika brödiga som champagne utan får en lite rostad, rökig karaktär.

Mousserande vin tillverkat enligt tankmetoden produceras över hela Frankrike, ofta med chardonnay som bas. 

Italiensk mousserande vin

Lambrusco

Vad är lambrusco? Det är dels namnet på ett mousserande (eller pärlande) vin, dels en druvsort som används för att göra lambrusco. Druvsorten, som finns i olika kloner, odlas nordväst om Bologna i regionerna Emilia-Romagna och Lombardiet. Produktionen är indelad i fyra zoner vid städerna Parma, Modena, Mantua och Reggio Emilia. Det finns olika Lambrusco-viner med egen ursprungsbeteckning (DOC), bland annat Lambrusco di Sorbara, Lambrusco Grasparossa di Castelvetro och Lambrusco Salamino di Santa Croce, vilka även anger vilken klon av druvan vinet görs av. 

Frizzante eller spumante

Vinerna kan få sin andra kolsyrande jäsning antingen på flaska eller i tankar. Vinerna görs antingen i rött eller rosé och i stilen pärlande (frizzante) eller mousserande (spumante). Smaken kan vara allt från torr till söt. 

Även i Italien frodas bubbelproduktionen, särskilt i landets norra delar. I Venetoregionen har man sedan drygt 100 år tillbaka tillverkat prosecco, Italiens kanske mest kända bubbel. Drycken görs av druvan glera, (tidigare namn prosecco), och tillverkas i regel genom tankjäsning istället för på flaska.

Franciacorta

Från grannregionen Lombardiet kommer franciacorta. Detta mousserande vin har störst likheter med champagne, både beträffande tillverkningsmetod och vilka druvor som används, till vinets karaktär och prisklass. Franciacorta DOCG tillåter pinot noir, chardonnay och pinot blanc. Skördeuttaget är begränsat till 10 ton per hektar.

Söta Asti Spumante

Ett annat populärt mousserande vin från Italien som många säkert serverat till frukt- och bärdesserter är Asti Spumante. Asti DOCG är en ort i regionen Piemonte i nordvästra Italien, som gett namn åt det söta mousserande vinet med samma namn.

Vinet framställs genom en variant på tankmetoden men man avbryter jäsningen innan allt socker omvandlats till alkohol.Vinet kyls ner och filtreras och får också en lite lägre alkoholhalt på ungefär 7 volymprocent.

Asti tillverkas av druvsorten muscat och har ofta aromer som fläder och apelsinblomBrödiga, autolytiska aromer undviks helt och det färdiga vinet är lätt, sött och vinner inte på lagring. Den nära släktingen Moscato d´Asti har lägre alkoholhalt, max 6,5 procent. Detta vin har för lite kolsyra för att kallas Asti Spumante, men smakar på liknande sätt.

Den tyska sekten

Tyskland är såväl stora konsumenter som producenter av mousserande vin – faktum är att många av de stora champagnehusen i Frankrike grundades av just tyskar.

I Tyskland och Österrike är sekt samlingsnamnet på allt bubbel som håller ett visst tryck i flaskan, men där slutar likheterna. Sektproduktionen kan ske enligt olika metoder men tankmetoden är absolut vanligast.

Man använder sig av otaliga druvor inom sekt-branschen, ofta är de importerade från Italien eller Frankrike. Varumärket är viktigare än ursprunget och priserna är i regel låga. Sekt betecknas ofta som trocken (torr) eller halbtrocken (halvtorr). Sekt produceras även i Tjeckien.

Deutscher Sekt

Måste produceras i Tyskland av inhemska druvor, exempelvis riesling, pinot blanc eller pinot noir. Dessa viner är av betydligt högre kvalitet och säljs under regionens- eller till och med vingårdens namn, till höga priser. De kan dessutom vara tillverkade enligt traditionell metod och vinner på lagring.

Pezsgő - mousserande från Ungern

I Ungern heter det mousserande vinet pezsgő och benämningen avser allt bubbel framställt i landet, oavsett tillverkningsmetod. Druvorna som används är allt från chardonnay och pinot noir till irsai olivér och kékfrankos. De senaste åren har efterfrågan på ungerskt bubbel ökat enormt, vilket bidragit till en stor kvalitetsförbättring hos många producenter.

Engelskt mousserande vin

Vinproduktionen i England är liten i jämförelse med de stora vinländerna i Europa. Klimatet är lite för svalt och fuktigt och man använder sig fortfarande till stor del av hybriddruvor. Men landets mest framgångsrika vin är utan tvekan de mousserande.

I södra England har man både liknande jordmån som i Champagne - krithaltig jord, och liknande klimat. Under 1980-talet började man tillverka mousserande på samma sätt som i Champagne och med samma druvor: pinot meunier, pinot noir och chardonnay.

På senare år har kvaliteten höjts och vinerna har uppmärksammats internationellt. I takt med att klimatet blir varmare hävdas det att kvalitén på mousserande vin från England, eller "British fizz", som det även kallas, bara kommer att öka. Detsamma kan även sägas om Sverige, där produktionen av mousserande vin gått upp på senare år.

Mousserande vin i nya världen

Det är naturligtvis inte bara i Europa som man behärskar konsten att framställa mousserande vin. På senare tid har även många länder i världen blivit bubbelproducenter att räkna med. Utmaningen i varma klimat är att druvorna kan sakna fruktsyra, vilket kan kompenseras av tidig skörd.

I Sydafrika görs till exempel cap classique, mousserande vin framställt enligt den traditionella metoden. Majoriteten av druvorna, chardonnay och pinot noir, tas från Western Cape och de bästa vinerna tillbringar minst ett år på jästfällningen.

Australien producerar många olika sorters mousserande viner, ofta tillverkat enligt tank men transfermetoden är också mycket vanlig.

En lokal specialitet är det uppmärksammade sparkling shiraz – ett mousserande vin gjort på rött basvin istället för vitt. Dessan viner är fruktiga och fylliga och har ofta en viss restsötma.

Annars är det ön Tasmanien som visat att Australien kan göra kvalitets-mousserande av de traditionella druvorna. Andra svala områden som lyckas väl är Yarra Valley och Adelaide Hills.

Nya Zeeland visar framfötterna med friska och klassiska mousserande viner som även skapat samarbeten med firmor i Champagne. Det höga kvalitets-tänket visas i att vinerna tillbringar hela 18 månader på jästfällningen.

Det är framför allt i Marlborough, Hawke´s Bay och Gisbourne som chardonnay- och pinot noirdruvorna till de mousserande vinerna odlas. 

I USA är det främst Kalifornien och Napa Valley och Sonoma som gör högkvalitativa mousserande. Även här hittar vi cava- och champagnefirmor som etablerat sig.

Anderson Valley i Mendocino är med sitt svala läge en pålitlig källa för de klassiska champagnedruvorna.