Avsändare – Till startsidan

Listor

Beställningar

Bokningar

Bevakningar

Privatimporter

Kontouppgifter

Logga ut

StartVinVärldens vinländerEuropa

Cypern

Cypern

Kunskap & Inspiration

Cypern

Cypern är berömt för sina starkviner som framställs enligt gamla metoder. Stora firmor dominerar och tillsammans med en växande skara mindre egendomar produceras nu även bordsvin i modern stil.

Hitta på sidan: Vin & druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Vinlusen skonade Cypern

Cypern är ett av få länder i världen där vinlusen inte fått något grepp och druvorna växer på oympade stockar. Det söta starkvinet Commandaria är det mest kända vinet men Cypern satsar allt mer på vanligt vin av inhemska och internationella druvor.

Klimatet är lika gynnsamt för turism som vinodling. Runt millennieskiftet inleddes en flerårig lång torka, vilket drivit odlingarna av internationella sorter allt längre uppför Troodosbergens sydsluttningar.

Cypern är ett av få länder i världen där vinlusen inte fått något grepp och druvorna växer på oympade stockar.

Vintyper och druvor

Landets mest kända vin är starkvinet Commandaria som framställs i området med samma namn. Vinet blev 1993 Cyperns första med ursprungsskydd. Även produktionsmetoderna är fastställda i vinlagen.

Commandaria tillverkas av en blandning av de den blå druvan mavro och den gröna xynisteri, som soltorkas efter skörden. Efter avslutad alkoholjäsning får vinet spritas upp till en alkoholhalt på högst 20 volymprocent och fatlagras sedan i minst två år.

Mavro dominerar

Nästan tre fjärdedelar av öns odlingsareal är planterade med den lokala blå druvsorten mavro. Druvan ger bäst resultat i vingårdar på hög höjd och om skördeuttagen hålls låga. På andra plats kommer den lokala gröna druvan xynisteri, som tillsammans med palomino och malvasia används till både starkvin och vanligt vin.

Ursprungliga, oympade stockar 

De blå inhemska druvsorterna maratheftico och lefkada visar allt mer intressanta resultat när det gäller kvalitativa rödviner. Då vinlusen aldrig nått Cypern har man stränga karantänsregler för importerade druvsorter och är därmed ett av få länder där vinet, till stor del, odlas på sina ursprungliga, oympade stockar. De inhemska, blå druvorna maratheftico och lefkada visar allt mer intressanta resultat när det gäller kvalitativa rödviner.

I dag har franska druvor som cabernet sauvignon, cabernet franc, syrah och chardonnay etablerat sig på ön. Både inhemska som internationella druvsorter har de senaste åren visat på kvalitativa framsteg – mycket tack vare en modernisering av utrustningen.

Klimat och jordmån

Cypern har ett typiskt medelhavsklimat med milda vintrar och varma somrar. Nederbördsmängderna är små och konstbevattning, bland annat med smältvattnet från snön i Troodosbergen, är numera tillåten. Jordmånen domineras av kalksten.

Torka inte enbart negativt

Under hela 1990-talet led ön av ihållande svår torka som drastiskt reducerade skördarna. På den positiva sidan medför det torra klimatet att vissa svampsjukdomar helt lyser med sin frånvaro.

Merparten av vinodlingarna ligger på öns sydvästra del längs bergskedjan Troodos sydsluttningar på höjder mellan 250 och 1 500 meter över havet. De främsta odlingslägena ligger på över 1 000 meters höjd. 

Vinlagstiftning

Lagstiftningen styr geografiskt ursprung och tillåtna druvsorter. Men också hur druvsorternas andel ska fördelas för att vinet ska få ursprungsbeteckning. Till exempel måste ett rött vin från Laona Akama innehålla minst 85 procent av någon av sorterna maratheftico och ofthalmo.

Fram till 2004 var i stort sett allt vin klassat som bordsvin. EU-anslutningen ”tvingade” däremot fram en vinlag som delar in ön i ett antal ursprungsskyddade vinregioner: Vouni Panayia – Ampelitis, Commandaria, Krasohoria Lemesou (med underdistrikten, Afames och Laona), Laona Akama och Pitsilia.

Historia

Tack vare det gynnsamma klimatet har man odlat vin på Cypern i minst 5 000 år. Om det söta starkvinet skrev skalden Hesiodos på 700-talet f. Kr.: ”visa dem (druvklasarna) för solen i tio dagar, täck sedan över dem i ytterligare fem och tappa på den sjätte dagen av den glädjerike Dionysos gåvor i kärlen”. Hesiodos lär också ha sagt: ”När jag vaknar, törstar jag efter ett blodbad (sic!) eller ett glas cyprusvin”.

Vin de la Commanderie

År 1291 slog sig Johanniterorden ner på Cypern och upprättade sitt högkvarter, kallat Grande Commanderie. De skulle med tiden dra vidare till Rhodos och Malta, men behöll sitt kommanderi på Cypern. De fortsatte också att framställa och exportera det vin som nu gick under namnet Vin de la Commanderie.

Och vin(n)aren är...

En händelse som bidrog att sprida vinets rykte var den stora vinprovning som franske kungen Filip II August anordnade år 1223. Av över hundra insamlade viner från när och fjärran korades det söta vinet från Cypern till särklassig vinnare. Vinet hade då framställts med samma metoder i tusentals år – men det var först nu det fick ett etablerat namn.

Nytt tänk på 1960-talet

Det var först sedan Cypern blivit självständigt från britterna 1960 som man började importera internationella druvsorter och tänka i nya kvalitetsbanor. Ändå var man länge beroende av bulkexport till Sovjetunionen och Östeuropa. När kommunismen kollapsade i början av 1990-talet blev man tvungen att ytterligare modernisera vinindustrin.

Vid sidan av de stora firmorna finns i dag ett växande antal privata producenter som gör utmärkta röda viner av den lokala druvan maratheftico och friska vita av xynisteri. Druvrena viner på internationella druvsorter har också visat god klass.