Côte de Beaune

Inledning

Côte de Beaune utgör den södra delen av Côte d’Or. Förmodligen finns det inget annat vinområde i världen där begreppet ”terroir” är så drivet till sin spets som här. Varje vinranka har fått sitt mikroklimat registrerat, beroende på rankans fäste i jorden, jordmånens sammansättning, sluttningens lutning och exponering mot solen.

Likaså har hela vingården fått sitt mesoklimat – summan av alla mikroklimat – bestämt. Med idogt experimenterande har detta i Côte de Beaune med tiden resulterat i några av världens främsta vita viner. Men du hittar också bland de kraftigaste röda från hela Bourgogne här. Druvorna vi talar om är givetvis chardonnay och pinot noir.

Viner

I Ladoix och Pernand-Vergelesses produceras huvudsakligen röda viner. Men de vita från Pernand visar allt mer högre kvalitet. Stundtals liknar vinerna dem från grannen i söder Aloxe-Corton, vilket inte är så underligt med tanke på att deras grands crus faktiskt sträcker sig en liten bit in i varandras kommuner. Ladoix har elva premier cru-gårdar, Pernand-Vergelesses har åtta.

Aloxe-Corton och Corton

I Aloxe-Corton är de bästa vingårdarna belägna på sluttningarna av den enda höjden i Côte d’Or. En stor del av kommunen upptas av två grand cru-lägen: Le Corton, som är den största grand cru-vingården i Bourgogne - känd för sina kraftfulla röda viner. Och Corton-Charlemagne, där det produceras fylliga, komplexa vita viner med tydlig mineralkaraktär och toner av hasselnötte och honung. Aloxe-Corton har 14 premier cru.

Savigny-lès-Beaune och Chorey-lès-Beaune

I båda dessa kommuner produceras till största delen röda viner. Mycket säljs som AOC Côtes de Beaune-Villages. Savigny har 22 premier cru och det odlas, förutom pinot noir och chardonnay, även en liten del pinot blanc.

Beaune

Staden Beaune är Bourgognes vinhuvudstad. Nästan tre fjärdedelar av odlingarna i kommunen Beaune är av premier cru-status (42 vingårdar). Vinerna, företrädesvis röda, är ofta mjuka och fruktiga. Men undantag finns, exempelvis premier cru:n Les Teurons, som utvecklas med ålder och kan vara ganska kraftfull i unga år. Det finns också ett Côte de Beaune AOC, som är en liten appellation för både rött och vitt vin på sluttningen väster om staden, och som inte ska förväxlas med namnet på hela regionen.

Pommard

I Pommard produceras kraftiga röda viner som räknas till de fylligaste och strävaste i Côte de Beaune. Här finns inga klassade grand cru-gårdar, men de främsta premier cru-lägena brukar anses vara: Les Rugiens och Les Épenots. Totalt har man 28 vingårdar som klassas som premier cru.

Volnay

I grannbyn Volnay däremot görs röda viner i en lättare stil som främst kännetecknas av sin elegans. Här har man 29 klassade premier gru-gårdar. En av dessa är Volnay Santenots, som är en udda fågel i sammanhanget. Den ligger till gränsen mot Meursault och är planterad både med blå och gröna druvor, så röda viner heter Volnay, men vita viner etiketteras som Meursault.

Monthélie, Auxey-Duresses och St-Romain

Vinerna här varierar i stil från Volnay-liknande rödviner i Monthélie till vita viner från St-Romain.

Meursault

I Meursault får de röda vinerna stå tillbaka för de vita. Här finns inga grands crus, men vinerna från vissa premier cru-gårdar (19 totalt) är av nästan jämförbar kvalitet. Vinerna är ofta smakrika, fylliga med smöriga och honungs-nötiga inslag med hög syra. Vinerna är lagringståliga.

Puligny-Montrachet

Puligny-Montrachet domineras av vita viner och härifrån kommer Côte d’Ors kanske mest koncentrerade vita viner med fokuserad hög fruktsyra med tydlig citrus och stenig, mineral karaktär. Det finns fyra grand cru (Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Chevalier-Montrachet) och 17 premier cru. Går att dricka i unga år, men utvecklas med lagring.

Chassagne-Montrachet

I Chassagne-Montrachet produceras vita viner liknande dem i Puligny-Montrachet, men aningen fylligare med tydlig mineralitet (våt sten/flinta) samt även rött vin. Här finns det 55 premier cru och tre vita grand cru (Montrachet, Batard-Montrachet och Criot Batard-Montrachet).

Santenay, Remigny och Maranges

I de sydligaste kommunerna i Côte d’Or framställs nästan enbart röda viner, som stilmässigt har mer gemensamt med det sydligare Côte Chalonnaise.

Santenay (kommunerna Santenay och Remigny) har tolv premier cru och vinerna är ofta åt det mörka hållet, mörk körsbärsröd färg. Man gör en liten del chardonnay också.

Maranges har sju premier cru-vingårdar (producerande kommuner är: Cheilly-lès-Maranges, Dezize-lès-Maranges, Sampigny-lès-Maranges). De röda vinerna har mörk hallonröd färg, ibland mot mörkt rödlila och kan vid bra årgångar lagras ett par år. Även en liten del chardonnay odlas.

Druvor

Pinot noir gör bra ifrån sig i Côte de Beaune, för att inte säga strålande i Aloxe-Corton, Beaune, Pommard och Volnay. Druvan spelar ändå bara andrafiolen efter chardonnay, som med namn som corton-charlemagne, meursault, puligny-montrachet och chassagne-montrachet sätter området på vinkartan än mer och är de mest eftertraktade vita vinerna i världen. Det odlas även en del aligoté, pinot blanc, pinot gris och gamay. 

Klimat

Det något sydligare läget än Côte de Nuits ger ingen större fördel, för de mindre höga och branta sluttningarna ger inte samma skydd för blåst och regn från väster – men chardonnay är lyckligtvis en tåligare druva än pinot noir. Jordmånen kommer från samma kalkstensås som i Côte de Nuits men det leraktiga märgelinslaget är här mindre och kalkstenen går oftare i dagen, till druvan chardonnays förtjusning.

Historia

Staden Beaune blev ett centrum för vinodlingen redan på 300-talet och den katolska kyrkan spelande därefter en avgörande roll för utvecklingen. Det var munkar som kom fram till vilka vingårdslägen som gav bäst vin och vilka druvor som var de mest lämpade för respektive läge. Deras arbete ligger till grund för den hierarki med grand cru, premier cru och så vidare som används i dag. 1600-talet innebar en ny inriktning då framför allt vingårdarna i Meursault och Puligny började specialisera sig på vita kvalitetsviner.

Kaos efter revolutionen

Franska revolutionen 1789 ställde till med kaos även i vingårdarna. I ett försök att återställa ordningen presenterade en kommitté i Beaune 1861 en klassificering av Bourgognes bästa vingårdar, med Bordeauxklassificeringen 1855 som förebild. De rangordnades som första, andra och tredje cuvée och när Frankrike sent omsider införde sitt appellationssystem 1936 översattes dessa till grand cru och premier cru, medan de flesta av andra och tredje cuvée fick byappellationer.

Vin efter eget huvud

Bourgogne är känt för sina vingrossister, les négociants, som försöker hålla en husstil på sina stora kommersiella märken. Det åstadkommer man genom att blanda viner från olika vingårdar. För den lilla enskilda producenten kommer årgången, eller vädrets makter, att sätta mer prägel på vinet. Det finns också inslag av micro-ngociants, mycket små producenter som köper druvor och kanske gör ett par fat av varje vin. På senare år har utländska vinmakare (bland annat från Australien) börjat göra vin i Bourgogne på detta sätt.

Vinmakaren har ändå många val att göra som påverkar slutresultatet. För traditionell röd bourgogne gäller jäsning vid höga temperaturer, inklusive det mesta av stjälkarna, och inte mycket ny ek vid slutlagringen. Den moderna skolan förespråkar total avstjälkning av druvorna, jäsning vid lägre temperaturer och eventuellt en större andel nya ekfat för lagring. Men linjen mellan traditionell och modern suddas allt mer ut. Många producenter väljer att använda delvis stjälkar, beroende på vingård och beroende på om vinrankorna är gamla eller unga. Nya och gamla ekfat blandas också.

Uttaget i vingården är också av största vikt. Côte d’Or har avskaffat den så kallade PLC (plafond limité de classement), som innebar att det för varje vingård godkända uttaget kunde överskridas med 20 procent. Resultatet är viner med större koncentration.

Generellt är Bourgogne trots sin geografiska begräsning och två dominerande druvor, pinot noir och chardonnay, fullt av individualister som inte sneglar på grannen utan gör vin efter sitt eget huvud.