Alkohol och hjärnan

Den mänskliga hjärnan är en av naturens smartaste uppfinningar, men vill det sig illa kan den överlistas av alkohol. Det kan leda till depression, ångest, beroende och andra skador på kroppens viktigaste organ.

Alkohol kallas för en ”dirty drug” och det är kanske inte så konstigt när man ser hur den fungerar. Alkoholen slår mot många delar av hjärnan, inte bara mot ett enskilt område. Den påverkar bland annat belöningssystem, minne, motorik, balans, smärta, känslor, vakenhet, lugn och eufori. Den tar sig in överallt i kroppen, i varje cell. Det är därför alkoholen kallas för en ”smutsig drog”.

Hjärnan är mycket känsligare för enstaka stora mängder alkohol än för regelbundna små. Om du dricker dig full går nervceller förlorade i bland annat hippocampus, den del av hjärnan som sköter minne, inlärning och känslor. Hur känslig man är för alkohol varierar, men ”att tåla mycket” är varken bra eller något skydd för hjärnan (eller resten av kroppen).

Alkohol lurar hjärnan

Hjärnan klarar av måttligt drickande relativt bra. Däremot kan stora mängder alkohol eller ett successivt ökat drickande bli farligt.

Då byggs vår hjärna sakta om. Alkoholen kidnappar vårt förstånd. Men då är det väl bara att dra ned eller inte dricka så mycket? Ja, det är en bra idé, men för många kan det vara lättare sagt än gjort när förmågan är kidnappad.

Alkohol pratar nämligen direkt med hjärnans belöningssystem. Alkoholen ger oss känslor av glädje och ger signalen ”det här borde vi göra igen”. Efter ett tag vill hjärnan ha alkoholen och berusningen, samtidigt som förmågan att dricka större mängder övas upp. Suget uppstår oftare och enklare, men det krävs mer alkohol för att uppnå ruset. Beroendet har smugit sig på, belöningssystemet har byggts om.

Depression, ångest och alkohol

Det finns ett starkt samband mellan depression och att dricka mycket. Depression är 2-4 gånger vanligare hos högkonsumenter och alkoholberoende än hos dem som dricker måttligt.

Dricker man för att man är deprimerad eller blir man deprimerad av att dricka mycket? Det är en vanlig fråga. Svaret är förmodligen att det kan vara både och.

Alkohol är bra på att dämpa ångest och oro, men effekten är kortvarig och ångesten förvärras efteråt. Detta beror på att alkoholen aktiverar kroppens alarm- och stressystem så att upplevelsen av oro, fara eller ångest blir värre.

Risken för alkoholberoende och depression är individuell och ärftliga faktorer kan påverka i båda fallen. Finns beroende och/eller depression i släkten finns anledning att vara extra försiktig med alkohol.

Detsamma gäller vissa perioder i livet. Känns det tungt löper man större risk att bli deprimerad. Även om det känns lockande att dricka bort eländet bör man vara lite extra försiktig med alkohol.

Alkohol och minnet

Vid hög konsumtion av alkohol kan minnet försämras. Alkohol kan också störa sömnen och dålig sömn hämmar i sin tur minnet.

Dricker man mycket vid ett tillfälle kan minnesluckor uppstå. En minneslucka kan jämföras med en mildare hjärnskada. Tidig demens av Alzheimertyp är fyra gånger vanligare hos ungdomar som ofta får minnesluckor.

Det sägs ibland att något glas vin om dagen är bra för minnet. Även om enstaka rapporter visar detta så stöds det inte av forskningen som helhet. Det är nog mest en önskedröm.

Alkoholdemens

Dricker en person mycket under lång tid, finns risken för allvarliga hjärnskador. Tanke- och inlärningsförmågan försämras, liksom minne, omdöme och förmågan att hitta. Alkoholdemens har uppstått.