Krossat glas på marken

"Livsviktigt för folkhälsan"

Ytterligare 29 000 fall av misshandel, 8 000 fyllekörningar och 1 400 alkoholrelaterade dödsfall per år. Det är några av de konsekvenser som ett avskaffande av alkoholmonopolet skulle medföra enligt en ny rapport.

– Folkhälsan vore den stora förloraren om alkoholmonopolet skulle avregleras, säger Johanna Gripenberg, en av forskarna bakom rapporten.

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? – alltså hur skulle folkhälsan påverkas om alkoholförsäljningen avreglerades?

Det är den frågan som ett internationellt forskarlag med representanter från Australien, Finland, Kanada, Storbritannien, USA och Sverige nu försökt besvara. Baserat på en omfattande genomgång av forskningslitteraturen i ämnet samt erfarenheter av privatisering i Nordamerika och Skandinavien har forskarna utgått från två olika scenarion, dels ett där man tänker sig att privata handlare får sälja alkoholdrycker i särskilda butiker, dels ett där alkoholdrycker får säljas i dagligvaruhandeln. I båda fallen kommer alkoholkonsumtionen att stiga, menar forskarna. Om man införde ett system med privata specialbutiker, liknande de liquor stores som finns i många länder, uppskattar forskarna att antalet försäljningsställen skulle öka med 200 procent och öppettiderna med 32 procent jämfört med dagens reglerade system. I det senare scenariot, där man kan köpa alkohol i livsmedelsbutiker, beräknas antalet försäljningsställen öka med hela 1 500 procent samtidigt som öppettiderna skulle öka med 76 procent.

– Privatisering, oavsett hur den ser ut, ökar konkurrensen vilket i sin tur leder till prispress och ökad tillgänglighet – faktorer som vi vet bidrar till ökat drickande, säger Johanna Gripenberg.

”Om alkoholmonopolet avregleras blir folkhälsan den stora förloraren”, säger Johanna Gripenberg, forskare vid Karolinska Institutet och chef för STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. Foto: Stefan Zimmerman

Forskarna har använt sig av två skilda statistiska metoder när de beräknat förändringar i sjuklighet, skador och dödsfall. Genom att jämföra den ena uppsättningen av resultat med den andra kan man minska risken för metodfel, över- och undertolkningar. Resultaten i rapporten är inte sällan uttryckta i procentsatser med decimaler vilket kan ge ett exakt och tvärsäkert intryck, men Johanna Gripenberg understryker att det självklart handlar om approximationer.

– Man måste komma ihåg att det här är en modell, det ligger i sakens natur att den här typen av studier är behäftad med en rad osäkerheter. Men det förtar inte det faktum att vi grundar våra slutsatser på bästa tillgängliga kunskap som vi dessutom tolkar försiktigt.

Ett flertal studier har visat att förstärkt tillämpning av åldersgränser leder till minskat ungdomsdrickande och därmed minskade skadeverkningar. Av metodologiska skäl har man emellertid inte kunnat inkludera den förebyggande effekten av Systembolagets strikta ålderskontroll, som förhindrar alkoholförsäljning till minderåriga i över 95 procent av fallen – resultat som enligt forskarna är unikt goda och endast kan matchas av statliga monopol i andra länder.

– Vår övergripande slutsats är att detaljhandelsmonopolet förebygger mänskliga tragedier och räddar liv samtidigt som det sparar enorma belopp för samhället.

 

Källa: Alkoholrapporten 2017