En tom gungställning

Miljardkostnader för samhället

Utöver personligt lidande för drabbade och anhöriga orsakar fetalt alkoholsyndrom (FAS) också stora kostnader för samhället.

Forskare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet har på uppdrag av Socialstyrelsen beräknat samhällets kostnader för FAS – kostnader som antas vara möjliga att begränsa genom tidiga insatser från samhället.

Man har studerat kostnaderna för särskilda boendeformer, särskola, psykisk sjukdom, missbruk, nedsatt arbetsförmåga samt det produktionsbortfall som uppstår till följd av att anhöriga till personer med FAS ofta inte har möjlighet att arbeta heltid.

Resultatet av den hälsoekonomiska studien visar att varje barn i Sverige, 0 – 17 år, med FAS beräknas kosta samhället närmare 700 000 kronor per år medan motsvarande samhällskostnad för vuxna, 18 – 64 år, beräknas till cirka en miljon kronor. Beräknat utifrån uppskattningen att 0,2 procent av den svenska befolkningen, ungefär 16 000 personer, har FAS innebär detta en total samhällskostnad på 14,4 miljarder per år. Detta är med all sannolikhet lågt räknat med tanke på att underdiagnostiken är omfattande (se, FAS, fetalt alkoholsyndrom).

Forskarna menar att dessa kostnader skulle kunna begränsas väsentligt om FAS-diagnosen ställs tidigt, senast vid sex års ålder, och interventioner sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Detta baserar de bland annat på erfarenheter från ADHD där det visats att insatser i förskola och skola påtagligt förbättrade chansen att fullfölja skolgången och komma ut på arbetsmarknaden.

 

Källor/läs mer i Alkoholrapporten 2017