Alkoholberoende, riskkonsumtion och måttligt drickande i Sverige 

6,5 miljoner av alla svenskar som dricker alkohol gör det på ett relativt ofarligt sätt. Helt ofarligt är det dock aldrig. 1 miljon svenskar beräknas ha någon form av överkonsumtion.

7,5 miljoner svenskar över 15 år* dricker alkohol. Det motsvarar cirka 77 procent av befolkningen på 9,7 miljoner (i juli 2014). Drygt 1 miljon beräknas ha någon form av överkonsumtion, så kallad riskkonsumtion eller riskbruk. Av dem är 300 000 beroende i olika hög utsträckning.

Vad är det då riskkonsumenterna riskerar? Alkohol är ett gift som påverkar kroppen och hjärnan så fort det landar i kroppen. Riskkonsumenter riskerar mer än andra att drabbas negativt av alkoholen, fysiskt eller psykiskt. De löper även risk att hamna i heta diskussioner, orsaka olyckor och skada andra, fysiskt eller psykiskt. Över en miljon svenskar påverkas av att någon i deras närhet dricker för mycket.

Riskkonsumtion av alkohol är ett brett spektrum

De en miljon svenskar som har en så kallad riskkonsumtion finns inom ett brett spektrum. På ena sidan finns svårt beroende personer som har fått svåra skador av sitt drickande. På andra sidan personer som läkarna kallar för riskkonsumenter och som dricker mer än den gräns som kallas för riskbruk.

Riskkonsumenterna själva upplever sällan något negativt med sina alkoholvanor, men de riskerar fysiskt och psykiska skador i högre utsträckning än normalkonsumenter.

I mitten av spektret finns olika grad av konsumtion och beroende. Nedan går vi igenom de olika grupperna och hur läkarna definierar dem. Mycket tar sin utgångspunkt i de sex beroendekriterier som läkarna har satt upp.

  • Dricker inte alkohol Cirka 2,2 miljoner personer. I den här gruppen finns nykterister och alla under 15 år*, även om det finns ungdomar under 15 år som dricker.
  • Måttlig konsumtion med låg risk för alkoholproblem 6,5 miljoner personer. Dricker under riskkonsumtionsgränsen. Har oftast inget beroendekriterium uppfyllt.
  • Högkonsumenter Cirka 450 000 personer. Dricker över gränsen för riskkonsumtion, men deras sociala liv eller arbete påverkas inte. Oftast inget eller få beroendekriterier uppfyllda. Kan relativt enkelt dra ned sin konsumtion.
  • Skadligt bruk Cirka 300 000 personer. Konsumtionen har lett till fysisk eller psykisk skada, till exempel depression eller högt blodtryck. Är ännu inte beroende av alkohol enligt uppsatta kriterier. Kan oftast dra ned sin konsumtion relativt enkelt.
  • Måttligt beroende Cirka 250 000 personer. Har inga synliga sociala problem men sjukdom och dödlighet ökar för dessa personer. Uppfyller minst tre beroendekriterier, vilket är gränsen för beroende. Betydligt svårare än andra grupper att förändra sitt drickande. Trots det bryter majoriteten beroendet av egen kraft.
  • Svårt beroende Cirka 50 000 personer. Flertalet beroendekriterier oftast uppfyllda. Många får vård.

Testa din egen alkoholkonsumtion på alkoholprofilen.se

Så bestäms beroende 

För diagnosen alkoholberoende ska minst tre av sex kriterier uppfyllas samtidigt under de senaste 12 månaderna. Vilka spelar ingen roll:

  1. Känner du ett starkt begär eller tvång att dricka alkohol?
  2. När du dricker alkohol, har du svårt att kontrollera konsumtionen?
  3. Har du fått mindre tid att jobba, ägna dig åt fritidsintressen eller umgås med andra på grund av ditt drickande?
  4. Har du druckit mer för att få samma effekt som du fick tidigare?
  5. Har det hänt att du fått skakiga händer, börjat svettas eller känt dig orolig efter att du minskat eller slutat dricka?
  6. Har du fortsatt att dricka fast du visste att alkoholen gav dig kroppsliga eller psykiska problem?

 

*Data saknas för personer under 15 år.