Svensk whisky – historia, smak och tillverkning

Vad definierar svensk whisky?

Det finns inte en enda svensk whiskystil, och produkterna kan skilja sig mycket åt beroende på råvaror, destillering och lagring. Gemensamt är förstås att whiskyn måste ha producerats i Sverige.

För att få kallas whisky ska spriten enligt EU:s regler framställas av spannmål och lagras i minst tre år på träfat som rymmer högst 700 liter. Whiskyn ska buteljeras vid minst 40 volymprocent. Alkohol eller smaksättande ämnen får inte tillsättas, men sockerkulör får användas för att justera färgen.

 

Hur smakar svensk whisky?

Det finns inte en enda smakprofil som gäller för all svensk whisky. Många sorter har maltiga, fruktiga eller kryddiga toner, medan andra har en tydligt rökig karaktär. Skotsk maltwhisky har varit en viktig inspirationskälla, men svenska producenter använder också lokala råvaror och metoder för att skapa egna smakuttryck.

Smaken påverkas bland annat av vilka spannmål och jäststammar som används, hur spriten destilleras samt fatens storlek, träslag och tidigare innehåll. Även lagringsplatsen och temperaturen under lagringen kan påverka whiskyn.

Hur tillverkas svensk whisky?

Spannmål och lokala råvaror

Whisky görs av spannmål som mäskas, jäses och destilleras innan spriten läggs på fat. Många svenska whiskysorter görs av mältat korn, men även andra spannmål kan användas.

Vissa producenter arbetar med svenskt eller lokalt odlat korn, lokalt vatten och andra råvaror från området kring destilleriet. Råvarornas ursprung är inte i sig ett krav för svensk whisky, men kan vara en del av producentens val av stil och identitet.

Hur rökig är svensk whisky?

Rökighet har haft en framträdande roll i den moderna svenska whiskyutvecklingen, men all svensk whisky är inte rökig. Kornet kan rökas med torv, men vissa producenter har även använt exempelvis enris eller björk för att skapa en mer lokal karaktär.

Rökigheten i malt anges ibland i ppm, parts per million. Måttet visar halten av vissa rökrelaterade ämnen i malten före destilleringen, men säger inte exakt hur rökig den färdiga whiskyn kommer att smaka. Rökigheten påverkas också av destilleringen, fatlagringen, lagringstiden och whiskyns övriga smaker.

Läs mer om rökig whisky och hur rökighet mäts.

Fat, svensk ek och olika lagringsplatser

Svensk whisky kan lagras på flera slags fat, exempelvis tidigare bourbon- eller sherryfat och nya ekfat. Vissa producenter använder fat av svensk ek, som kan bidra med en kryddig, robust och ibland något stram karaktär.

Även mindre fat har använts inom svensk whiskytillverkning. I ett mindre fat får spriten större kontakt med träet i förhållande till sin volym, vilket kan ge en tydligare fatkaraktär på kortare tid. Det betyder däremot inte nödvändigtvis att alla delar av mognadsprocessen går snabbare.

Svensk whisky lagras på flera slags platser och under olika förhållanden. Skillnaderna mellan svenska sommar- och vintertemperaturer kan påverka samspelet mellan spriten, träet och luften i fatet. Effekten varierar beroende på bland annat lagringsplats, fatens storlek och hur temperaturen förändras.

Svensk whiskys historia

Whisky i Sverige före den inhemska tillverkningen

Whisky var känd i Sverige långt innan den började tillverkas här i större skala. I Cajsa Wargs kokbok från 1755 nämns uisge beatha, det gaeliska uttrycket för livets vatten som med tiden utvecklades till det engelska ordet whisky. Under 1800-talet förekom whisky i begränsade svenska kretsar och kunde drickas ungefär som en snaps.

Det finns även uppgifter om ett småskaligt försök att tillverka whisky i Mölndal under 1880-talet. Produktionen ska dock ha varit mycket begränsad.

Under 1900-talet importerade Vin & Sprit whisky som blandades till svenska varumärken som Crown Blend, Old Glen, MacScot, Black Ribbon och Seven Crown. Den första stora satsningen på destillerad svensk whisky blev däremot Skeppets Whisky.

Skeppets – den första storskaliga svenska whiskyn

På 1950-talet ville Vin & Sprit skapa en prisvärd whisky av svenska råvaror. Det rådde brist på skotsk whisky, och en inhemsk produkt kunde dessutom användas för att sätta prispress på de utländska tillverkarna.

Tillverkning med svenska råvaror

Två mindre kopparpannor köptes från destilleriet Bladnoch i skotska Lowlands och installerades vid Vin & Sprits anläggning i Södertälje. Från Skottland hämtades även en maltkvarn och ekfat, medan torven som användes för att röka malten kom från Småland.

Tillverkningen var till en början en utmaning för de ovana svenska whiskymakarna. Det tog tid att hitta rätt grad av rökighet och att avgöra när för- och eftersprit skulle skiljas från destillatets hjärta.

I november 1961 lanserades Skeppets Whisky. Namnet var en hyllning till regalskeppet Vasa, som hade bärgats tidigare samma år.

Vad innehöll Skeppets Whisky?

Skeppets var en blended whisky med ett relativt stort inslag av spannmålssprit från Vin & Sprits anläggning i Åhus. När de första versionerna lanserades hade en del av spannmålsspriten ännu inte lagrats i tre år.

De tidiga blandningarna innehöll även potatisbaserad finsprit och en mindre mängd sherry. Med dagens regler skulle de därför inte kunna säljas som whisky. Receptet och destilleringen förbättrades under produktionstiden, och potatisspriten kunde fasas ut 1968 när mer lagrad spannmålssprit fanns tillgänglig.

Varför försvann Skeppets Whisky?

Skeppets slog aldrig igenom på den svenska marknaden trots sitt låga pris. Whiskyn var rökigare än de milda blended whiskysorter som många svenska konsumenter var vana vid och passade mindre väl till den då populära serveringen med is, whisky on the rocks.

Det fanns planer på att lansera en vidareutvecklad version under ett nytt namn, men av ekonomiska skäl lades produktionen ned i december 1969. Omkring 250 000 liter maltsprit som fanns kvar omdestillerades till T-Röd eller annan teknisk sprit. Den sista kvarvarande flaskan Skeppets såldes på Systembolaget 1971.

Hur smakade Skeppets Whisky?

Att i dag ha smakat Skeppets Whisky får sägas vara stort för många whiskydrickare. Någon som kan berätta hur den egentligen smakade är Systembolagets Ulf Sjödin. Han har vid ett tillfälle fått smaka på maltwhiskyn som ingick i Skeppets. 

Ulf Sjödin, sortimentschef på Systembolaget 

– Den var av bra kvalitet som jag minns den. Inte fullt så rökig som det tidigare har uppgetts. Anledningen till att Skeppets kallats ”väldigt rökig” beror nog på att vi i Sverige inte alls var vana vid rökig whisky i början av 1960-talet, säger han och fortsätter:

– Den påminde mer om maltwhisky från Orkney än om de rökigaste och mest kända exemplaren från Islay.

Tänk om Vin & Sprit hade valt att satsa på en whisky utan rökighet där i mitten av 1950-talet? Tänk om de första buteljeringarna hade hållit en högre kvalitet? Tänk om svenskarna hade haft tålamod att vänta tills faten med svensktillverkad maltwhisky hade mognat? I så fall hade kanske Sveriges whiskyhistoria varit 50 år längre och Skeppets hade överlevt mer än tio år.

Skeppets fick senare kultstatus

I takt med att det svenska whiskyintresset ökade under början av 2000-talet växte också intresset för den nedlagda satsningen. Av de närmare en miljon flaskor Skeppets som tillverkades finns få kvar.

I december 2019 såldes en flaska på Systembolagets dryckesauktion för 91 000 kronor. När whiskyn lanserades 1961 kostade en flaska 24,50 kronor – och då följde även en påse med på köpet.

Det svenska intresset för maltwhisky växer

Under slutet av 1980-talet började intresset för maltwhisky växa i Sverige. Whiskyklubbar bildades och restauranger med bredare whiskysortiment blev vanligare.

I början av 1980-talet fanns endast tre sorters maltwhisky i Systembolagets sortiment. Sedan dess har utbudet vuxit kraftigt, samtidigt som intresset för provningar, olika ursprung och enskilda destillerier har ökat. 

Den moderna svenska whiskyvågen

Den moderna svenska maltwhiskyn fick sin början i december 1999, när de första dropparna nydestillerad sprit som var avsedda att bli whisky rann ur en destillationspanna utanför Gävle.

Under de följande årtiondena startades whiskydestillerier i flera delar av landet, från Skåne i söder till norra Sverige. Skotsk maltwhisky var en viktig förebild för många av de tidiga producenterna, särskilt de kraftfulla och rökiga stilarna.

Med tiden har de svenska producenterna breddat sina uttryck och experimenterat med bland annat lokalt odlat korn, svensk ek, enrisrök, mindre fat och olika lagringsmiljöer. Den svenska whiskyindustrin är fortfarande ung i jämförelse med den skotska, men svensk whisky behöver inte längre beskrivas som generellt ung eller rökig. Sett till befolkningsmängden är Sverige nu ett av världens allra mest destilleritäta länder.