Systembolagets Alkoholforskningsråd

Systembolagets Alkoholforskningsråd delar årligen ut anslag till olika forskningsprojekt. Från och med 2017 delas 10 miljoner kronor ut per år. Systembolaget satsar i år extra på alkoholforskning kring barn och unga. Såväl etablerade som yngre forskare välkomnas.

Alkoholforskningsrådet, som är fristående från Systembolaget, består av elva ledamöter. Sju av dessa är välrenommerade experter och forskare inom alkoholforskningsområdet och fyra är företrädare för allmänna samhällsintressen. I rådet finns det representation av expertis från övriga Norden. Maria Renström är ordförande. Hon har tidigare varit ämnesråd vid Socialdepartementet.

Maria Renström, ordförande i Systembolagets Alkoholforskningsråd.

Systembolagets engagemang i alkoholforskning

Systembolaget har ensamrätt i Sverige på att sälja alkoholhaltiga drycker (över 3,5 volymprocent) i detaljhandelsledet. Syftet är att minska de alkoholrelaterade problemen genom att alkohol säljs utan att styras av vinstmaximering.

I Systembolagets uppdrag ingår att sprida kunskap om alkoholens risker. Det är därför angeläget att forskare dels undersöker hur den som dricker alkohol påverkas, dels hur alkoholens skadeverkningar drabbar andra än konsumenten, bland annat genom fosterskador, våldsrelaterade skador, olyckor i trafiken och stora samhällskostnader.

Stöd till alkoholspecifik forskning

Systembolagets Alkoholforskningsråd bidrar till att stärka alkoholforskningsfältet i Sverige genom att stödja forskning. Samhällsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig alkoholforskning prioriteras, tillsammans med forskning som är av särskild betydelse för det förebyggande arbetet mot alkoholskador.

Rådet finansierar projekt med upp till 500 000 kronor. Medel medges i högst fem år och anslås för ett år i taget. Anslagen fördelas vanligen på ett 30-tal olika projekt, som berör en rad olika frågeställningar. Här kan du se vilka projekt som fått stöd 2016.

Genom att nu öronmärka en miljon kronor kommer särskild vikt att läggas vid ansökningar från yngre forskare. 

Forskningskommunikation

Den forskning som Systembolagets Alkoholforskningsråd finansierar, och även annan forskning inom alkoholområdet, kommuniceras bland annat vid en årlig alkoholforskningskonferens och de öppna kunskapsseminarier som Systembolaget arrangerar runtom i landet.

Varje projekt sammanfattas populärvetenskapligt och denna information, liksom rapporter från avslutade projekt, sprids på olika sätt för att kunskapen ska komma till användning.

Ansök om medel för forskning

Ansökan ska ge en tydlig bild av metod, budget samt syftet med forskningen och hur den ska komplettera befintlig forskning på området. Av ansökan ska framgå hur resultaten ska spridas inom och utom vetenskapssamhället.

Ange vilken kategori som ansökan avser:

Fria forskningsmedel

Sju miljoner kronor till fria forskningsmedel, varav en miljon kronor öronmärks till forskare som nyligen (inom tre år) har disputerat.

Fokusområden

Tre miljoner kronor till forskning inom områden som Systembolaget eller Alkoholforskningsrådet har identifierat som särskilt angelägna och där mer forskning behövs. Det gäller dels småbarnsföräldrar och riskbruk, dels ungdomars alkoholkonsumtion.

Sista ansökningsdag är den 15 september, kl 16.00. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaforskning) ansvarar för administrationen. Ansökningar lämnas via ansökningssystemet på http://can.se/systembolagets-alkoholforskningsrad/

Bedömnings- och beslutsprocess

Forskningsanslagen söks i konkurrens och bedömningen görs genom sakkunnig granskning. Vid behov anlitas externa granskare.

Alkoholforskningsrådet beslutar oberoende av Systembolaget om inkomna ansökningar och prioriterar, med beaktande av projektens vetenskapliga kvalitet och samhälleliga relevans, följande forskningsinriktning:

1. Socialmedicinsk och samhällsvetenskaplig alkoholforskning.

2. Klinisk/patientnära forskning.

3. Preklinisk, medicinsk och biomedicinsk forskning.

Sökande ska vara disputerad.

Alkoholforskningsrådets sammansättning

Enligt stadgarna ska sammansättningen vara allsidig med hänsyn till vetenskaplig inriktning och samhällsanknytning. Ledamöterna utses för tre år i taget.

ORDINARIE LEDAMÖTER:

Maria Renström, ordförande, tidigare ämnesråd vid Socialdepartementet

Kent Nilsson, vice ordförande, professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet

Gunborg Brännström, tidigare projektchef Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Mia Ericson, docent, Sektionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet

Gunnel Hensing, professor, Socialmedicinska avdelningen, Göteborgs universitet

Björn Hibell, tidigare direktör CAN och European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA)

Magnus Jägerskog, generalsekreterare, Bris

Hilde Pape, forskare, Avdeling for rusmiddelbruk, Folkhelseinstituttet, Norge

Anna Söderpalm Gordh, docent, Sektionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet

Christoffer Tigerstedt, forskare, Enheten för alkohol, droger och beroenden, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finland

Hanne Tønnesen, professor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

 

SUPPLEANTER:

Kristin Buvik, forskare, Avdeling for rusmiddeltiltak, Folkhelseinstituttet, Norge

Johan Franck, professor, Institutionen för biologisk neurovetenskap, Karolinska institutet

Tomas Hemmingsson, professor, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet

Anders Håkansson, professor, Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Thomas Karlsson, forskare, Enheten för alkohol, droger och beroenden, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finland

Björn Lundkvist, kanslisamordnare, Futurion

Fred Nyberg, seniorprofessor, Avdelningen för biologisk beroendeforskning, Uppsala universitet

Björn Rydberg, tidigare presschef Systembolaget

Annika Thorsell, lektor, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Linköpings universitet

Sekretariat: Britta Grönlund, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)