Avsändare – Till startsidan
StartVinDruvans värld

Vinets historia

Vinets historia

Kunskap & Inspiration

Vinets historia

Mycket tyder på att det första vinet gjordes i Kaukasus för 8 000 år sedan. Från den blygsamma starten är vin idag en global företeelse. Häng med på en tur genom historien!

Från Kaukasus till Medelhavets stränder

Vinrankor av olika slag har funnits på jorden i hundratusentals år och druvor har säkert konsumerats lika länge. Rester av druvkärnor som dateras till stenålderstid har hittats runt om i världen. Men när och var tillverkades egentligen det första vinet?

När vi pratar om den typ av vinrankor som ligger bakom dagens viner menar vi euroasiatiska Vitis Vinifera. Det tidigaste beviset för avsiktlig vintillverkning dateras till ca 6 000 – 5 800 f.Kr. i södra Kaukasus i dagens Georgien. Därifrån spred sig vinet långsamt till Mesopotamien och Främre Orienten.

Omkring 3000 år f.kr hade kulturen nått östra Medelhavets kust och ett millenium senare odlades vinrankor i de södra delarna av Balkan och Grekland. På 900-talet f.Kr. hade vinet landat i Italien och kom till Spanien, Nordafrika och Frankrike trehundra år senare.

Med romarriket spreds vinodlingarna norrut

Romarna spred sina kunskaper om vinodling över hela den europeiska kontinenten under sina erövringar och ligger bakom vinets expansion norrut. De hade fått kunskapen av de gamla grekerna som utvecklade odling och tillverkning av vin mycket under sin storhetstid.

Många av de mest berömda vindistrikten i Europa planterades från början av romarna: Bordeaux, Rhône, Bourgogne i Frankrike, Wachau i Österrike och tyska Rhen- och Moseldalen.

Klosterväsendet viktigt

Under medeltiden ägde klostren de flesta av Europas vingårdar. Vinet hade förstås en viktig religiös betydelse och de lärda munkarna hade både tid, råd och kunskap att förädla tekniker för odling och vintillverkning.

Under medeltiden ägde klostren de flesta av Europas vingårdar.

Religionen var också en stor anledning till att vingårdar började anläggas i Amerika. När missionärerna lämnade Europa för att omvända folken i Nya Världen behövdes vin till nattvarden, och vinrankor planterades bland annat för den funktionen.

Från Europa till resten av världen

I mitten av 1500-talet anlade spanjorer och portugiser vinodlingar i Syd- och Centralamerika och till dagens Sydafrika kom vinrankan med holländarna ungefär 100 år senare. I slutet av 1700-talet tog britterna med sig vinstockar till Australien, och därifrån spreds vinodlingarna vidare till Nya Zeeland i början av 1800-talet. Ungefär samtidigt bredde konsten att odla vin ut sig från Mexico till Kalifornien. Med undantag för misslyckade odlingsförsök i Virginia på 1600-talet kan man säga att vinodlingen då nådde USA.

Vinrankor av andra sorter än Vitis Vinifera hade däremot länge växt på den amerikanska kontinenten. Även om det gick inte att producera vin av Amerikas vilda vinrankor så kom de att spela en stor roll i fortsättningen.

Vinlusen förstörde nästan allt

Under årtusenden hade Vitis viniferan utvecklats och lärt sig att leva och frodas i Europa. Men på 1800-talet började man skeppa vinstockar på snabba ångbåtar fram och tillbaka över Atlanten – och med dem följde också olika insekter och svampsjukdomar med. De amerikanska vinstockarna hade utvecklat motståndskraft, men det hade inte viniferan.

Värst av alla farsoter var vinlusen, tidigare kallad Phylloxera vastatrix, numera Dactylasphaera vitifoliae. Från början hörde den hemma i Nordamerika och gjorde inte någon större skada på de inhemska rankorna.

På bortaplan var lusen desto mer hänsynslös och från 1860-talet fram till sekelskiftet utplånade den nästan alla Europas vinrankor. Den pyttelilla insekten angriper vinstockens rötter och försvagar växten så mycket att den så småningom dör. Det tog lång tid att hitta orsaken till förödelsen och ännu längre tid att hitta en lösning – man provade allt från att översvämma vingårdarna till att injicera rankorna med starkt insektsgift.

Europeiska rankor på amerikanska rötter

Den hållbaraste och mest effektiva lösningen var att ympa viniferakvistar på amerikanska rotstockar. De var resistenta mot vinlusens angrepp, då de levt sida vid sida i Amerika i hundratals år. Eftersom vinlusen aldrig blivit utrotad måste man fortfarande ympa vinifera-rankan på amerikanska rötter.

Vissa länder klarade sig

Vissa områden som Chile, Cypern samt delar av Australien och Nya Zeeland har skonats från vinlusen tack vare sina isolerade lägen och strikta karantänsregler. Vinlusen trivs heller inte i sand. Även i Europa finns enskilda lägen och vingårdar som faktiskt förskonades från vinlusen.

Vinlagstiftning för att stoppa fusk

Vinlusens härjningar medförde stora förändringar. Den brist på vin som följde ledde till att viner blandades – i bästa fall med annat vin men ofta med helt andra saker – eller såldes med falska etiketter. Enkelt bordsvin och billiga utländska viner bjöds ut som bordeaux eller bourgogne och gav dessa viner dåligt rykte. Det blev viktigt att skydda viner från kända franska vinområden.

Som en direkt följd lades grunden till dagens franska vinlagstiftning som också blev en förebild för andra länders vinlagar. Skyddade områden och lokala vinlagstiftningar hade funnits långt tidigare i flera länder, men nu blev lagarna nationella och fick därför mer tyngd. År 1936 fick de första distrikten i Frankrike status som Appellation d’Origine Contrôllée.

Ursprung skyddade av EU

Idag är registrerade ursprung skyddade enligt lag i EU. Vindistrikt utanför Europa definieras av respektive land och lagstiftning, men även de skyddas av EU-lagstiftning när de säljs inom EU.

I vinlagstiftningen definieras regioner och ursprung och man reglerar till exempel tillåtna druvsorter och arbetssätt i vingård och vinkällare. I Europa är vinlagstiftningen i regel mer detaljerad än i Nya Världen, men på många håll i nyare vinländer tas steg i samma riktning.

Vin idag och imorgon

Förutom vinlagstiftningen skedde den största förändringen på 1900-talet genom teknik: tack vare temperaturkontrollerad jäsning, ståltankar, förbättrad hygien och bättre förståelse för klimatets påverkan har vinvärlden förändrats. Odlingarna har blivit mer storskaliga och precis som andra grödor har gödning och bekämpningsmedel bidragit till att skördarna ökat och blivit mer förutsägbara.

Korsningar och hybrider gör vinodling möjlig där det förut var för varmt eller kallt, även om den sker i mindre skala. Idag odlas vin ända från Skandinavien till tropikerna och stora framsteg görs på många håll. Kina seglade till exempel snabbt upp som en av världens största producenter under det tidiga 00-talet.

Nytt och gammalt sida vid sida

Gamla tekniker som att jäsa vin på amforor av terrakotta och odling utan kemiska bekämpningsmedel används idag sida vid sida med maskinell skörd, speciella jästkulturer och apparater som avlägsnar alkohol ur vin utan att påverka smaken. Samtidigt som några druvsorter dominerar marknaden har även gamla och mer obekanta sorter återupptäckts. Antalet vindrickare har ökat kraftigt i vissa delar av världen, samtidigt som de minskat i traditionella vinländer.

Utmaningar väntar

Många av framtidens utmaningar inom vinproduktion har att göra med hållbarhet. Vattenbrist och varmare klimat hotar på sina håll och har gjort vinodlingen problematisk. Hur vin i framtiden ska transporteras på ett hållbart sätt är en annan fråga, liksom hur branschen kommer att ställa sig till genmodifierade grödor.