Avsändare – Till startsidan
StartVinVad innehåller vin?Vad står det på vinets etikett?

Aromer i rött vin

Aromer i rött vin

Kunskap & Inspiration

Aromer i rött vin

På Systembolaget har vi smakbeskrivningar på alla provade drycker. Här kan du lära dig och förstå innebörden av våra vanligaste doft- och smakord för röda viner.

Aromord i bokstavsordning

Anis: Liknar lakrits, fänkål och stjärnanis men är mer finstämd i smaken. Viner från varmare växtplatser som Australien och Rhônedalen kan ha anis med i vår beskrivning.

Aprikos: Aromen kan hittas i beskrivningar för viner av lättare karaktär från varma växtplatser.

Basilika: En aromatisk ört med ett grönt inslag och en lätt ton av vanilj. Vanligt i italienska viner. Aromen hittas i ungdomliga eller fruktiga, ibland något parfymerade viner.

Bergamott: Aromen påminner om pomerans men har en kryddigare, blommigare ton. Hittas ofta i viner med viss utveckling och/eller från varmare växtplats, som genomgått lång skalmaceration och/eller i kombination av fatlagring. Aromen förknippas även med druvsorterna nebbiolo och pinot noir.

Björnbär: Aromen hittas oftast i beskrivningar för viner gjorda på druvsorten syrah, exempelvis från Rhônedalen i Frankrike, eller zinfandel från USA.

Blodapelsin: Hittas oftast i ungdomliga röda viner med lite högre fruktsyra och/eller av lättare karaktär. Aromordet kan exempelvis hittas i beskrivningar för viner gjorda på pinot noir, lambrusco eller dolcetto samt för rosévin.

Blodgrapefrukt: Liknar grapefrukt men är något blommigare. Hittas oftast i ungdomliga röda viner med lite högre fruktsyra och lätt karaktär. Viner gjorda på druvsorterna pinot noir och grenache kan ha detta aromord i beskrivningen.

Blåbär: Hittas oftast i viner som helt eller delvis jäst som hela klasar eller med speciella jäststammar. Även druvtypisk arom för gamay, dolcetto, malbec, zinfandel och barbera.

Ceder: Aromen påminner mycket om doften av en nyvässad blyertspenna. Främst förknippad med fatlagrade rödviner gjorda på cabernet franc och cabernet sauvignon från Bordeaux och Haut-Medoc, samt viner från Piemonte i norra Italien.

Charkuterier: En något rökig arom av korv eller skinka som främst återfinns i syrah och viner från norra Rhônedalen.

Choklad: Arom som hittas i fylliga, fruktiga viner och kommer från fatlagringen. Franska ekfat ger ofta en arom påminner om rostat kaffe. Men i takt med att vinet blir äldre övergår den till mörk choklad. Graden av rostning och fatens storlek och ålder spelar givetvis också roll. Generellt kan sägas att aromerna choklad och kaffe kommer från fransk ek medan vanilj kommer från amerikansk. Denna arom kan specificeras som mörk, ljus, chokladpralin och mintchoklad.

Citrus: Paraplybegrepp där citrusfrukten inte går att definiera.

Cola: En kryddig ton mest förekommande i pinot noir från Nya Zeeland och Kalifornien. Påminner om ingefära men är kryddigare och mer sammansatt.

Dadlar: Aromen hittas oftast i beskrivningar av utvecklade eller mogna viner, eller viner som framställts av torkade druvor, exempelvis Amarone, i kombination med fatlagring.

Dill: Ett ord kopplat till mognad i fatlagrade viner. Det är främst associerat till Rioja, men kan även figurera i andra mogna viner.

Dragon: En örtig arom.

Eneträ: En aromatisk, parfymerad arom som kommer från fat som inte ger ifrån sig så mycket vanillin. Vinerna har en träig karaktär som inte påminner om vanilj, choklad, kaffe etcetera. Aromen kan även associeras med vinets ursprung, kombinerat med druvsort. Vanligt förekommande i syrahviner från Rhône.

Eukalyptus: Aromen ligger nära mynta eller pepparmynta och används vanligtvis för att beskriva ursprungstypiska viner från exempelvis Australien och Chile.

Fikon: Aromen ses ofta i beskrivningar för fruktiga, fylliga och fatlagrade viner från varmare växtplatser som södra Frankrike, USA, Italien, Spanien och Australien. Aromen kan specificeras som torkade fikon och signalerar då en viss utveckling, att vinet har lagrats i flera år eller att druvorna har fått en oxiderad utveckling genom att torkas. (Amarone.)

Fransk nougat: Påträffas oftast i fatlagrade viner. Nyanserad, sammansatt arom som påminner om mandel och maräng, ibland med inslag av ljusa nötter som macadamia och pistage.

Fänkål: Aromen uppfattas som en kombination av dill och lakrits.

Granatäpple: Arom som hittas i beskrivningar för lätta, röda viner, exempelvis framställda av druvsorter som lambrusco, pinot noir och grenache.

Gräddkola: Orden signalerar att vinet har legat på ekfat. Gräddkola är i likhet med vanilj en arom som i första hand för tankarna till amerikanska ekfat. Med sin mer porösa struktur ger de ifrån sig mer vanillinaromer än den franska eken. Liknar smörkola men är mildare.

Gräs: Är starkt förknippat med pyracin och förekommer främst för ungdomliga, fruktiga viner gjorda av cabernet franc, cabernet sauvignon och merlot.

Grön paprika:  Aromen som förknippas med pyracin och som används för att beskriva röda viner från exempelvis Sydafrika, Chile och Loire. Återfinns oftast i viner gjorda på cabernet sauvignon och cabernet franc. Ger en grön, lätt bitter ton som kan ha sin orsak i en tidig skörd. 

Gummi: Aromen är något kemisk och kan hittas i viner från varma växtplatser som Sydafrika, USA och Australien. Kan även upplevas druvtypisk i syrah-viner.

Hallon: Arom som exempelvis hittas i viner gjorda på pinot noir, gamay, syrah eller grenache. Kan specificeras som skogshallon. Vanlig arom i rosévin.

Ingefära: Aromen förekommer exempelvis i röda viner med lite högre fruktsyra och/eller hög alkoholhalt. Särskilt vanligt i nyazeeländsk pinot noir.

Jord: Denna arom används vanligtvis för traditionellt framställda viner som uppvisar en jordig ton.

Jordgubbar: Aromen förekommer exempelvis i viner framställda av druvsorterna pinot noir, grenache, sangiovese och nebbiolo. Denna arom kan specificeras som mogna eller torkade jordgubbar i viner med viss utveckling eller mognad. Förekommer ofta i rosévin.

Kaffe: Arom som kommer från att fylliga och fruktiga viner lagrats på ekfat. Franska ekfat ger ofta en arom som först för tankarna till rostat kaffe, men i takt med att vinet blir äldre alltmer drar åt mörk choklad. Graden av rostning och fatens storlek och ålder spelar också roll. Generellt kan dock sägas att aromerna choklad och kaffe kommer från fransk ek medan vanilj härrör ur amerikansk.

Kakao: Kan användas när ett kryddigt, fylligt vin är utvecklat och fatkaraktär. Uttrycket choklad (mörk choklad) fungerar bättre med viner vars mognadstoner inte är så tydliga.

Kanel: Aromen förknippas med exempelvis drycker i kryddig stil som har fatlagrats. 

Kardemumma: En arom som i likhet med kanel mest förekommer i fatlagrade viner.

Katrinplommon: Signalerar en viss utveckling, antingen att vinet har lagrats eller att druvorna som vinet framställs av har fått en oxiderad utveckling genom att torkas. Aromen hittas ofta i Amarone.

Kola: Kola påvisar att vinet legat på ekfat och/eller är utvecklat i kombination med lång lagring på jästfällningen. I relation till gräddkola är kola något mörkare i tonen och ska inte förväxlas med den kryddiga aromen cola. Kan specificeras som gräddkola och smörkola.

Kokos: En arom som hittas i fylliga, fruktiga viner och kommer från hårt rostade ekfat.

Komplex: Inget rent aromord utan en smakterm som används för drycker i alla varukategorier. Betyder att doft och smak ska upplevas mycket mångfasetterat med så många aromer att det är svårt att definiera de enskilda, samt att drycken ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på det. Behöver inte betyda att doft och smak är kvantitativt stor, eller att drycken upplevs som smakrik.

Korinter: Aromen hittas i beskrivningar för fruktiga och fylliga viner från exempelvis Frankrike, Sydafrika, Spanien och Australien. Den förekommer även i utvecklade viner och/eller i kombination med fatlagring. Indikerar ävn druvtypisk karaktär för merlot. 

Kryddor: Ett paraplybegrepp som innefattar en mängd olika specifika kryddor. Hos röda viner används termen oftast för druvtypiskt kryddiga druvsorter som syrah, nebbiolo, mencia, tempranillo och pinot noir. De kryddiga aromerna kan komma från såväl utveckling som druvans karaktär eller framställningsmetod, exempelvis om torkade druvor använts, som i Amarone eller ripasso.

Kryddnejlika: En kryddig ton med ett lätt aromatiskt inslag. Återfinns oftast i viner tillverkade enligt traditionella metoder från de varmare delarna av Frankrike och Italien.

Kryddpeppar: Kryddig, något jordig arom som för tankarna till en mustig köttgryta. Återfinns framför allt i fylliga, fatlagrade viner, från exempelvis södra Frankrike.

Körsbär: Aromen förekommer ofta i viner med lite högre fruktsyra, exempelvis framställda på pinot noir, grenache, tempranillo, eller viner från Italien. Kan specificeras som mörka eller torkade körsbär i utvecklade eller mogna viner. 

Lagerblad: En kryddig ton med ett lätt aromatiskt inslag. Hittas ofta i utvecklade viner med högre alkoholhalt från södra Rhônedalen, eller andra viner med grenache- och syrahblandning.

Lakrits: Arom som påminner om anis och stjärnanis men upplevs som mer koncentrerad. Används ofta för att beskriva viner från varma växtplatser som Rhônedalen eller Australien.

Lavendel: Vissa viner har en aningen blommig och parfymerad doft, som kan dra åt lavendel. Aromen hittas bland annat i beskrivningar för viner från varmare växtplats, exempelvis roséviner från södra Frankrike.

Lingon: Använder vi för att beskriva att vinet är tydligt friskt och med en viss kärvhet i smaken. Hittas ofta i viner på pinot noir, grenache, sangiovese och nebbiolo.

Läder: Mognadsarom då det fatlagrade vinet är kraftigt utvecklat till fullt moget. Kan även påvisa förekomst av brettanomyces.

Mandel: Aromen upplevs i viner från varmare växtplatser. Kan även komma från framställningen, fatlagring eller lång tid på jästfällningen.

Mogen: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner. Betyder att utseende, doft och smak ska uppträda på ett moget sätt. Mogna röda viner har färg som drar åt det röda eller tegelröda hållet, medan vita viner brukar vara gula eller ljust gyllengula. Doft och smak ska kännetecknas av mognadsaromer som läder, torkade frukter, multna löv, petroleum eller nötter.

Mineral: Paraplybegrepp som används där aromen inte går att specificera. Kan ta sig olika uttryck beroende på druva, växtplats och ursprung. Vanliga associationer är våt sten och flinta.

Mogen: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner. Betyder att utseende, doft och smak ska uppträda på ett moget sätt. Mogna röda viner har färg som drar åt det röda eller tegelröda hållet, medan vita viner brukar vara gula eller ljust gyllengula. Doft och smak ska kännetecknas av mognadsaromer som läder, torkade frukter, multna löv, petroleum eller nötter.

Multna löv: Aromen hittas i viner med utveckling eller mognad som fatlagrats. En kryddig mognadsarom som dessutom till stor del är terroirknuten till Bourgogne och som ofta hittas i mogna viner gjorda på nebbiolo och pinot noir.

Muskot: En oxiderad, något jordig arom som främst hittas i fylliga och/eller fatlagrade viner viner av pinot noir, syrah och nebbiolo. Ursprungstypisk arom i röda viner från Rioja, Bordeaux, Châteauneuf-du-pape och Brunello di Montalcino.

Mynta: En örtig ton med en aromatisk mintkaraktär. Påminner om eukalyptus och pepparmynta. Återfinns i en rad olika viner, men speciellt utmärkande för cabernet sauvignon och zinfandel och ursprung som Napa i Kalifornien, Australien och Chile. Kan specificeras som mintchoklad om vinet fatlagrats.

Mörka bär: Paraplybegrepp som omfattar en rad olika mörka bär, som svarta vinbär, björnbär, plommon och blåbär.

Nougat: Aromen hittas oftast i vin som har fatlagrats, och/eller är utvecklat i kombination med en viss strävhet. Ligger nära arom av hasselnötter.

Nypon: Vanligt ord för att beskriva viner av nebbiolo. Aromen används också för att beskriva viner med hög fruktsyra och strävhet och/eller viss utveckling eller mognad. Även beskrivningar av viner med oxiderad ton, exempelvis naturviner eller viner från varmare växtplats med en längre tids skalmaceration och/eller fatlagring kan ha detta aromord.

Nyanserad: Inte ett rent aromord utan en smakterm som används för alla drycker. Betyder att dryckens doft och smak ska uppträda på ett mångfasetterat sätt. Oftast finns det många olika aromer i drycken som ger nya intryck varje gång man doftar eller smakar på den.

Nötter: Ett paraplybegrepp. Aromen förekommer oftast i utvecklade och mogna viner som fatlagrats. I det senare fallet handlar det främst om rostade nötter och ytterligare specificeringar är macadamia- val-, hassel- pinje och pistagenötter.

Oregano: Arom som ofta hittas i viner från Italien eller södra Frankrike.

Parfymerad: Övergripande ord som fångar in såväl blommiga toner av viol och rosor som vissa exotiska kryddor. I rödviner är detta uttryck vanligast för nebbiolo, lacrima samt syrah från norra Rhônedalen.

Peppar: Paraplybegrepp. Aromen är vanlig för att beskriva drycker med högre alkoholhalt och/eller för druvtypicitet hos exempelvis syrah. Då specificeras aromordet som vitpeppar. Andra vanliga specificeringar är svartpeppar, rosépeppar och kryddpeppar.

Persika: Aromen ligger nära nektarin och används ofta för att beskriva viner från varmare växtplatser gjorda på druvsorterna sangiovese, grenache och pinot noir.

Plommon: Aromen hittas i beskrivningar för fruktiga eller fylliga viner från  både svala och varma växtplatser, exempelvis i Frankrike, USA, Italien, Spanien eller Australien. Kan även indikera en längre tids skalmaceration och/eller i kombination av fatlagring.  

Pomerans: Påminner om bergamott men utan de kryddiga, blommiga aromerna. Hittas ofta i viner med viss utveckling och/eller från varmare växtplats, som genomgått en längre skalmaceration och/eller i kombination av fatlagring. Aromen förknippas även med druvsorterna nebbiolo, sangiovese, tempranillo och pinot noir. 

Rosmarin: Arom som förknippas med pyracin. Påminner om tallbarr och kan hittas i viner från varmare växtplatser som Sydafrika, Italien eller södra Frankrike. 

Rosor: Aromen förknippas främst med druvsorten nebbiolo men kan annars användas för att beskriva något parfymerade viner med ursprung i vulkanisk jordmån.

Russin: Arom som hittas i beskrivningar för fruktiga/fylliga viner med viss utveckling eller mognad från både svala och varma växtplatser i länder som Frankrike, USA, Italien, Spanien, Sydafrika och Australien. Aromen indikerar lång skalmaceration och/eller fatlagring. Kan specificeras som romrussin och förekommer då i regel för viner med hög alkoholhalt som exempelvis framställts av torkade druvor, som Amarone.  

Rosmarin: En aromatisk örtig ton som är relativt vanlig i italienska och franska viner.

Rotfrukter: Något jordig arom som kan hittas i traditionellt framställda viner.

Röda bär: Paraplybegrepp som omfattar en rad olika röda bär som röda vinbär, hallon, jordgubbar och lingon. Vanlig arom i Friska & Bäriga roséviner.

Rödbetor: Aromen kan hittas i traditionellt framställda viner och förknippas med en något jordig ton.

Röd paprika: Används vanligtvis för att beskriva viner från varmare växtplats som Australien och Sydafrika. Aromen kan specificerad som grillad. Kan förknippas med pyracin.

Rökig mineral: Aromen påminner om doften som uppstår när flinta slås ihop och gnistor uppstår. Denna arom förekommer exempelvis i viner med ursprung i vulkanisk jordmån.

Rök: Används för att beskriva viner med karaktär av brandrök, tjära, rökta charkuterier eller antänd tobak. Kan vara ett uttryck för en druva (syrah) eller terroir (Sydafrika).

Salmiak: Arom som påminner om lakrits och som ofta används för att beskriva ursprungstypiska rödviner från varma områden som Rhônedalen och Australien.

Salvia: En kryddig, träig arom som förnims i viner från Bourgogne, Rhône och norra Italien. Druvtypiskt inslag i viner gjorda på sangiovese.

Sandelträ: En nyanserad, sammansatt och kryddig arom med viss blommighet, ofta rosor, med drag av rökelse. Återfinns ofta i lätta, kryddiga viner med viss utveckling av druvsorterna pinot noir och nebbiolo.

Skogsbär: Paraplybegrepp för arom som är en blandning av röda och mörka bär som inte går att specificera.

Skumbanan: Aromen ses i beskrivningar för lättare viner som jäst vid låg temperatur och/eller framställts av speciella jäststammar. Vanligt i kolsyrejästa viner, exempelvis från Beaujolais.

Slånbär: Arom som påminner om svarta vinbär och som vi använder vi för att visa att vinet är tydligt friskt och med en markerad kärvhet i smaken. Typiskt aromord för viner gjorda av cabernet franc.

Smultron: Arom som påminner om jordgubbar men som är något mer finstämd.

Smörkola: Arom som hittas i fatlagrade viner. Påminner om brynt smör och har ofta ton av vanilj.

Stall: Vanligtvis finns aromen i rödviner från klassiska europeiska distrikt, speciellt bordeauxviner. Beskrivningen kan även förekomma i  naturviner som genomgått en längre tids skalmaceration i kombination med oxiderad ton. Aromen kan påvisa förekomst av brettanomyces.

Stjärnanis: Aromen påminner om anis och lakrits.

Svamp: Arom som hittas i viner med utveckling eller mognad.

Svarta oliver: Kryddig arom som ligger nära lakrits, men inte lika skarp i sin ton. Används främst för fylliga viner från varma växtplatser som Bandol, Châteauneuf-du-pape och Gigondas.

Svarta vinbär: Fruktig arom som förekommer i en rad olika viner, men som är starkast förknippad med cabernet sauvignon, cabernet franc och ursprungen Chile, Bordeaux och Napa Valley.

Svart te: Aromen förknippas exempelvis med stramare viner med oxidativ eller mogen ton som skalmacererats under lång tid. Denna arom hittas ofta i viner framställda av druvsorten nebbiolo eller sangiovese.  

Svartvinbärskaramell: Aromen upplevs som koncentrerad, smakrik och godisaktig.

Sylt: Kan specificeras som blåbärssylt eller drottningsylt. Aromen upplevs som koncentrerad, smakrik och ibland lite kokt. Förknippas främst med ungdomliga, fruktiga viner med viss restsötma av zinfandel/primitivo från varmare växtplatser i USA och södra Italien. 

Tjära: Rökig arom som är vanligast i strama viner som genomgått lång skalmaceration i kombination med något oxiderad ton och/eller är utvecklade. Hittas ofta i viner på nebbiolo eller sangiovese och är dessutom ursprungstypisk för Aglianico del vulture och Etna.

Tobak: Aromen hittas ofta i fatlagrade viner med utveckling eller mognad. Förknippas allra oftast med mogen nebbiolo eller pinot noir.

Torkad frukt: Paraplybegrepp. Signalerar en viss utveckling på grund av ålder eller att druvorna har fått en oxiderad utveckling genom att torkas.

Tranbär: Aromen används för att beskriva viner med hög fruktsyra framställda av pinot noir, grenache, sangiovese och nebbiolo. Aromen kan även hittas i så kallade naturviner.

Ungdomlig: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner som inte är tänkta att lagras. För röda och roséviner bör färgen vara åt det blårödlila hållet, medan vita viner bör vara ljusgula. Doft och smak kännetecknas av primära frukt-och bäraromer.

Ung/ännu ung: Inget rent aromord utan en smakterm som används för både röda och vita viner som kan eller bör lagras. Röda och roséviner bör exempelvis färgen vara åt det blårödlila hållet, medan vita viner bör vara ljusgula. Doft och smak kännetecknas av primära frukt-och bäraromer.

Utvecklad: Inte ett rent aromorm utan en smakterm som används för både röda och vita viner. Betyder att utseende, doft och smak uppträder på ett utvecklat sätt. För röda viner bör färgen vara åt det rödblå eller röda hållet, medan vita viner bör vara ljust gula till gula. Doft-och smakmässigt syftar ”utvecklat” på ett vin som ännu inte uppnått full mognad, men som börjat öppna sig och lämna det första, fruktiga stadiet.

Vanilj: Ett aromord som visar att vinet legat på ekfat. Vanilj används främst för amerikanska ekfat, som med sin mer porösa struktur ger ifrån sig mer vanillinaromer än den franska eken.

Vinbär: Arom som kan specificeras som svarta vinbär eller röda vinbär. Hittas exempelvis i viner av druvsorterna cabernet sauvignon, cabernet franc, syrah, malbec och merlot. Vinbär förknippas ofta med förekomsten av pyracin.

 

Viol: En blommig, något aromatisk och kryddig arom som främst återfinns i viner av barbera, syrah och grenache.

Äpple: Aromen hittas oftast i viner med något oxiderad ton, exempelvis i så kallade naturviner. Kan specificeras som röda äpplen eller torkade äpplen om utveckling eller mognad förekommer.

Örter: Ett paraplybegrepp för exempelvis basilika, färska örter, rosmarin, salvia och timjan, men där det är svårt att identifiera exakt vilken ört det handlar om. Kan specificeras som färska örter om vinet uppfattas som ungdomligt och aromatiskt. Är vinet däremot utvecklat kan det stå torkade örter.