Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia 

Viner, distrikt och regioner

Bulgarien hade tidigare fem olika vinregioner: Donauslätten i nordvästra delen, Svarta havet och Östtrakiska slätten, Västtrakiska slätten samt Strumadalen i landets södra del. Officiellt slogs dessa fem regioner 2007 ihop till två: Donauslätten i norr och det Trakiska låglandet i söder med Balkanbergen i mitten. Samtidigt utökades antalet registrerade vindistrikt till 47.

Tidigare hette det att Bulgariens röda viner producerades i norr och söder medan de vita kom från svartahavsregionen i öster. Det stämmer i huvudsak fortfarande men inte lika kategoriskt.

Svalka ger elegans på Donauslätten

Donauslätten, Dunavksa Raunina, i nordväst är landets största region och det något svalare klimatet norr om Balkanbergen ger vinerna en viss elegans. Här görs både röda, vita och mousserande viner.

Svartahavsregionen gör vitt

Svartahavsregionen, Tsjernomoarski Raion, har ett klimat som påverkas av närheten till havet och produktionen domineras av vita viner. De främsta vinerna har sitt ursprung i det kuperade Shumen och de närliggande distrikten Novi Pazar, Preslav och Khan Krum. Viner ämnade för export är ofta gjorda på chardonnay.

Odlingar vid Trakiens floder

I den trakiska låglandsregionen ligger merparten av odlingarna längs floderna Tundia och Maritsa med bifloder. Regionen är främst omtalad för sina röda viner av cabernet sauvignon från odlingar runt staden Plovdiv, merlot från Stambolovo och Sakar samt Assenovgrads mavrud. I Sliven produceras även en del vitt vin.

Rosornas dal

Till Trakien räknas även regionen Sub-Balkan, Podbalkanski Raion, som fick rätt till egen ursprungsbeteckning 1985. Här odlas cabernet sauvignon, merlot, riesling och rkatsiteli. Regionen är även känd för sitt blommiga vin av vitvinsdruvan misket och Rosornas dal – där rosenolja utvinns ur röda rosor.

Melnik i Strumadalen

Strumadalen, Jolinaka Na Struma, genomlöps av Strumafloden och regionens klimat påverkas både av floden och av närheten till Medelhavet. Vintrarna är mildare och regionens södra del har landets högsta årsmedeltemperatur. Områdets mest kända vin framställs av den storbladiga kvalitetsdruvan melnik från odlingar runt staden med samma namn. Cabernet sauvignon och rkatsiteli är andra vanliga druvor här.

Druvsorter

Internationella blå druvsorter, som cabernet sauvignon, merlot, syrah och till viss del pinot noir, är planterade i en stor del av landets vingårdar. Av de lokala blå druvsorterna upptar den tämligen neutrala pamid den största odlingsarealen. Mer karaktärsfull är gamza, i Ungern känd som kadarka, som har stora odlingsarealer i Bulgariens norra delar.

Mavrud och melnik mest ansedda

De mest ansedda inhemska druvorna är mavrud, främst odlad söderut, och melnik, som odlas i landets sydvästra del. Rubin, (nebbiolo plus syrah), är en inhemsk korsning från 1945 som blir allt populärare. 

Bulgariens gröna druvsorter visar hur landet påverkats av sina grannländer. Dimiat, som odlas i Serbien, är tillsammans med Rysslands rkatsiteli Bulgariens mest planterade sort. Den vanligt förekommande misket är en korsning mellan riesling och dimiat. Av de internationella sorterna märks förutom chardonnay, riesling och sauvignon blanc även gewürztraminer, aligoté och ugni blanc.

Kontinentalt klimat

Bulgarien har ett typiskt kontinentalt klimat, med stränga vintrar och heta somrar. Svarta havet i öster och ett flertal floder har dock en dämpande effekt på temperatursvängningarna. Vinodlingarna är spridda över hela landet, med undantag runt huvudstaden Sofia i landets västra del. De höga sommartemperaturerna i kombination med fukt gör att svampangrepp och röta är vanligt förekommande problem.

Vinlagstiftning

År 1978 introducerades en vinlagstiftning som delade in Bulgariens viner i tre kategorier:

Standardkvalitet motsvarar bords- och lantviner. Lantvinerna, som går under beteckningen Country Wines, kan liknas vid den franska kategorin Vin de Pays.

Specialvinskategorin gäller för mousserande viner, starkviner och fruktviner.

Kvalitetsvinsklassen, den viktigaste, delas i sin tur in i två olika kategorier:

• Controliran är den högsta och motsvarar Frankrikes AC och gäller för viner från specificerade druvsorter och lägen.
• Declared Geographical Origin eller DGO är den andra kategorin. I samband med EU-anslutningen 2007 listades 47 vinområden. Samma geografiska yta kan gälla både för ett Controliran och ett DGO.

Vilken kvalitetskategori som får anges kan också variera beroende på druvsort. Till exempel är Suhindol Cabernet Sauvignon ett DGO, men Suhindol Gamza är ett Controliran. Termen Reserve används för endruvsviner som lagrats i minst ett år, varav minst sex månader på ekfat, innan de släpps för försäljning.

Historia

Bulgarerna hävdar med stöd av arkeologiska fynd att deras vinhistoria börjar cirka 5 000 år f. Kr. och man utmanar ogenerat grekerna om att vara ursprungslandet för Dionysos och hans kult. Trakerna var hur som helst de första som planterade vin här. Om vinet från Trakien berättar bland annat Homeros att Odysseus ska ha fått ett så kraftigt att det måste spädas ut tjugo gånger.

14 februari - vinodlarens dag

När bulgarerna kristnats övertogs Dionysos roll av Sankt Trifon. Kommer man till Bulgarien den 14 februari hamnar man inte i något Alla hjärtans dags-firande utan i Trifon Zarezan - Vinodlarens dag. Rankorna beskärs då och bestänks med vin för att skörden ska bli god.

Kvalitén har höjts

Under 1900-talets efterkrigstid var Bulgariens vinproduktion fokuserad på masstillverkning utan direkt hänsyn till kvalitet. I början av 90-talet privatiserades kooperativen och vingårdarna återlämnades till sina ursprungliga ägare. Samtidigt kollapsade den sovjetiska marknaden och Bulgarien var tvunget att sikta in sig marknaderna i väst genom att producera viner av internationella druvsorter, i första hand av cabernet sauvignon, men även merlot och chardonnay.

Det ser ljust ut för Bulgariens viner

I samband med murens fall har ekonomiska svårigheter och misskötta vingårdar bland annat lett till ett underskott av druvor för vinframställning. Samtidigt har utländska investeringar gjorts i nyplanteringar och högteknologiska anläggningar. Bulgarien har även fått expertis i form av flygande vinmakare, flying winemakers, från andra länder. Detta har bidragit till att åter höja kvaliteten på landets viner.