Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländerEuropaFrankrikeBourgogne

Chablis

Chablis

Kunskap & Inspiration

Chablis

Med tydlig och frisk fruktsyra hör chardonnay-vinerna från Chablis till vinvärldens eleganta kategori. Ekfatslagring sätts inte i första rummet men förekommer, ofta i vinerna från de sju Grand Cru-lägena.

Hitta på sidan: Viner   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Det är bara på den kalkstensrika Kimmeridge-lerjorden i floden Sereins dalgång som druvan chardonnay får sin speciella chabliskaraktär. Från den 105 hektar stora sammanhängande vinsluttningen, som bildar mäktig bakgrund till den lilla staden Chablis, kommer områdets grand cru-viner.

Viner och druva

Antalet druvsorter i Chablis är lätt räknade – chardonnay, lokalt kallad beaunois. Det är den enda tillåtna druvan i viner som säljs under någon av Chablis appellationer.

Chablis viner är alltid torra med en markant fruktsyra och ofta påtaglig mineralkaraktär, ibland med en lite rökig ton. Generellt kan man säga att viner från grand cru-gårdarna är fylligare och elegantare än de från premier cru-lägena, som i sin tur är smakrikare än ”vanlig” chablis och petit chablis.

Ekfatens inverkan

Något som i hög grad påverkar vinet är i vilken utsträckning vinmakaren använder sig av ekfat. Många producenter jäser sin must på rostfria ståltankar och låter aldrig vinet komma i närheten av ett ekfat. Det resulterar i rena, torra och mycket friska viner. Det finns också producenter som lagrar, och till och med jäser sitt vin på mer eller mindre nya fat. Detta kan tillföra rostade, smöriga toner till vinet, som blir smakrikare och fylligare.

Ett grand cru-vin kan lagras 10-15 år, ibland längre vid bra årgångar. De bästa premier-cru-vinerna kan lagras 5-10 år, och får även de en mer nötig karaktär. Chablis och petit chablis vinner oftast inte på lagring utan är tänkta att konsumeras unga.

Irancy och Saint-Bris är två områden i närheten av Chablis som har egen AOC-beteckning (Appellation d’Origine Contrôlée), och med andra druvsorter än i Chablis. I Irancy kan pinot noir kompletteras med en liten del césar. Saint-Bris är mest känt för att vara den enda byn i Bourgogne där sauvignon blanc får användas till appellationsbetecknade viner, man odlar även sauvignon gris. Vinerna är har druvtypiska aromer av krusbär och svartvinbärsblad, och helt utan sötma.

Klimat och jordmån

I Chablis råder ett kontinentalt klimat med kalla, långa vintrar och varma, torra somrar. Floden Sereins dalgång som drar genom hela distriktet har en värmande inverkan. Men med sitt nordliga inlandsläge löper Chablis stor risk att drabbas av vårfrost, till och med långt fram i maj.

Frosten slår ofta till

Vinbönderna får nästan räkna med att frosten slår hårt vart tredje eller fjärde år, skördemängderna kan därmed variera stort. För att skydda vinrankan sätter odlarna på vårkanten ut oljebrännare i vinfälten så att temperaturen inte sjunker för lågt. Eller så sprinklas stockarna med vatten så ett skyddande lager av is bildas runt de känsliga knopparna om frosten slår till.

Kalken gör Chablis unikt

Det som gör Chablis unikt, och mödan värd för vinodlarna att trotsa hagelstormar och frost är de kalkrika jordarna. Området vilar på en grund av kalksten och jordmånen är en blandning av märgelhaltig kalksten och lera. Leran förekommer i två typer, Kimmeridge och Portland. Den första anses vara bättre och druvor från Kimmeridgeleran anses också göra viner av högre kvalitet.

Leran förekommer i två typer, Kimmeridge och Portland.

Vinlagar 

De fyra olika appellationsnivåerna i Chablis är tätt knutna till vingårdarnas läge och jordmån, där god solexponering och hög kalkhalt också är av yttersta vikt.

Chablis Grand Cru

Den främsta appellationen är Chablis Grand Cru. Beteckningen är förbehållen viner från en 105 hektar stor vingård uppdelad i sju separata Grand Cru-lägen längs en drygt kilometerlång sydvästsluttning:

  • Blanchots
  • Bougros
  • Grenouilles
  • Les Clos
  • Preuses
  • Valmur
  • Vaudésir

Dessa lägen har optimal solexponering och jorden är väldränerad och kalkrik. Det finns även ett omstritt åttonde Grand Cru som ligger insprängt bland de andra, men detta är inte officiellt erkänt.

Chablis Premier Cru

Appellationen omfattar 40 vingårdar på bra odlingslägen, dock inte lika fördelaktiga som Grand Cru. Tidigare sågs alla vingårdarnas namn på etiketterna, men nu är det vanligare att de mindre kända lägena säljs under namnet på ett av de 17 huvudlägena. Omfattar knappt cirka 780 hektar.

AC Chablis

Den största delen av det vin som produceras i området säljs under AOC Chablis. Druvorna till dessa viner kommer från odlingar belägna på planare mark och från sluttningar med något sämre solexponering eller vissa lägen med portland-lera som jordmån. Omfattar knappt 3 600 hektar.

AC Petit Chablis

De vingårdar som är planterade på portland-lera får sälja sina viner under appellationen Petit Chablis. Ett antal odlingar på denna jordmån har dock upphöjts till AC Chablis. Omfattar cirka 1 000 hektar.

Historia

Det var delvis tack vare vikingarna som det blev fart på vinodlingen i Chablis. År 853 flydde Saint Martinmunkar klostret i Tours för att rädda relikerna av sitt helgon undan vikingarnas härjningar. Till slut hamnade de i Chablis och där anlade de nya vingårdar.

Dessa benediktinermunkar sålde år 1118 vingårdar till cisterciensermunkar från klostret i Pontigny, som fortsatte att göra vin. Vilken druva som användes från början är oklart, det kan ha varit fromenteau, men så småningom blev det beaunois, eller chardonnay som vi känner den idag. En dåtida munk beskrev det som ”ett vitt vin, ibland gyllene, med arom och kropp, en utsökt och stor smak som fyller hjärtat med förtröstan”. På 1470-talet införlivades Chablis med Bourgogne och där har det förblivit – trots att det ligger hela 13 mil från Beaune, med en vinöde högslätt däremellan.

Katastrof på katastrof

Till Paris är det 18 mil och dit skeppades stora mängder vin från Auxerre via floderna Yonne och Seine ända till 1886. Efter det inträffade ”katastroferna” på rad. Vingårdarna hemsöktes först av oïdium (en pulvermögelsvamp) och året därpå slog phylloxeran, den fruktade vinlusen, till. Men i förlängningen var järnvägen till Paris den största katastrofen, den öppnades redan 1856.
När den väl var utbyggd till Lyon och Marseille blev Chablis utkonkurrerat av det mycket billigare vinet från Sydfrankrike. Från en vinodlingsareal på 40 000 hektar hade Chablis krympt till 400 hektar 1945 och det dröjde ytterligare 15 svåra år innan det började ljusna. På 1960-talet kom nya frostbekämpningsmetoder och traktorn som räddare i nöden.

Kvaliteten i fokus

Att Chablis överlevde berodde huvudsakligen på att man höll fast vid sin ädla chardonnay och satsade på kvalitet i stället för att försöka tävla med andra billiga viner. Och nu var världen redo att uppskatta chablisvinerna efter deras förtjänster.