Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländerSydafrika

Coastal Region

Coastal Region

Kunskap & Inspiration

Coastal Region

Coastal Region överensstämmer nästan med den gamla Kapprovinsen och täcker in alla distrikt runt Kapstaden och False Bay. Här finns sammanlagt nio distrikt uppdelade i 29 wards.

Hitta på sidan: Viner  Druvor  Klimat  Historia 

Stellenbosch, Darling och Franschhoek

Namnet Coastal Region används även som ursprungsbeteckning för viner som är blandningar från olika distrikt. Stellenbosch är mest framträdande och producerar toppviner av de internationella druvsorterna cabernet sauvignon, syrah/shiraz, chardonnay och den egna pinotage. Även andra distrikt börjar utmärka sig, till exempel Darling med frisk sauvignon blanc och Franschhoek med flera olika druvsorter som lyckas bra.

Viner 

Cape Town

Distriktet Cape Town med namn efter Kapstaden är relativt nytt och räknar in fyra wards: Constantia, Hout Bay, Durbanville och Philadelphia.

Inom distriktet på Kaphalvöns västra sluttningar ligger de berömda vingårdarna Cape Point vineyards. De får svalka av de kalla havsströmmarna från Benguelaströmmen, och här dominerar vita viner av sauvignon blanc och semillon. Även cabernet sauvignon och shiraz är på uppgång. 

Constantia

Constantia som ward har gynnsamt läge och ses som ursprunget till Sydafrikas vinnäring. Genom att det är omgivet av hav från två håll strömmar kall luft in, framför allt sydöstliga sommarbrisar från False Bay, och sänker de annars höga temperaturerna.

Det svala klimatet har gjort att vita viner av sauvignon blanc, semillon och muscat är särskilt framgångsrika. Även rödviner av cabernet sauvignon, merlot och shiraz är uppmärksammade. Chardonnay och cabernet franc hör också till de mest planterade sorterna.

I mitten av 1980-talet återupplivade man 1700-talstraditionen med det söta muscatvinet Cap Constantia – nu under namnet Vin de Constance.

Stellenbosch

Stellenbosch är det sydafrikanska vinets hjärta och har störst antal egendomar av alla landets vindistrikt. Distriktet har blivit berömt tack vare många varierade jordmånstyper, vingårdar som svalkas av sina lägen på bergsluttningarna och den kyliga havsluften från False Bay. Temperaturen är bara någon grad högre än i områden som ligger närmare kusten.

Distriktet är indelat i sju wards, beroende på klimat, jordmån och vintraditioner. Stellenbosch är mest känt för sina röda bordeauxinspirerade viner, utmärkta sauvignon blanc och chardonnay. Här märks också semillon och chenin blanc i modern stil.

Paarl och Franschhoek

Paarl betyder pärla och syftar på det pärlliknande berg som dominerar landskapet. Distriktet är näst mest betydande efter grannen Stellenbosch i söder, och precis som där har Paarl många olika mesoklimat, jordar och sluttningslägen.

Distriktet har ett varmt inlandsklimat och här trivs shiraz, nu allt mer i sällskap av sina rhônesläktingar mourvèdre och viognier. Starkvin, och mousserande viner produceras också – inte minst av KWV som har sin gigantiska huvudanläggning i staden Paarl.

Paarl har tre wards, tidigare fyra. Idag är Wellington och Franschhoek egna distrikt. Franschhoek koloniserades av franska hugenotter i slutet av 1600-talet och är i dag lika känt för sina lyxiga restauranger och hotell som för cabernet sauvignon, shiraz, sauvignon blanc och gamla stockar med semillon. Här produceras även mycket mousserande vin enligt traditionell metod.

Swartland och Tulbagh

Swartland vid kusten är ett stort och mångfacetterat område med druvor som chenin blanc, chardonnay och sauvignon blanc. Även blå druvor som syrah, pinotage och cabernet sauvignon trivs bra här och visar stor karaktär. Klimatet är varmt och torrt med ungefär 500 millimeter regn per år. 

Distriktet har blivit ett nav för Sydafrikas mest äventyrliga och minst ingripande vinmakare, tack vare de väldigt gamla vinstockar som finns kvar. Flera prestigeviner tillverkade utan tillsatt jäst framställs numera i Swartland med druvor från gamla stockar som växer ekologiskt i obevattnad jord.

Inåt landet ligger Tulbagh, ett litet skyddat, varmt distrikt med bra förutsättningar för att på högre höjd odla druvor av hög kvalitet. Skuggan från bergskedjan hjälper till att sänka temperaturen här och sval morgonluft samlas i dalgångarna.

Tulbagh har tidigare mest varit ett vitvinsområde, med lättare viner och mousserande av druvorna chenin blanc, chardonnay och colombard. Idag börjar också röda viner av pinotage och shiraz snabbt utmärka sig.

Darling

Rakt norr om Kapstaden ligger det här lilla distriktet som en enklav i det stora Swartland.

Närheten till kusten ger ett svalt klimat och produktionen är framför allt inriktad på vita viner av sauvignon blanc, särskilt från den högre liggande warden Groenekloof.

Numera är blå druvor på uppåtgående, och cabernet sauvignon och shiraz har tagit tätplatserna i odlingsligan.

Druvor

Chardonnay och sauvignon blanc leder bland de gröna druvsorterna, följda av semillon och riesling. Chenin blanc och colombard håller sig också framme överallt. Muscat är vanlig för starkvin, både muscat d´alexandrie och muscat de frontignan – den senare berömd för Cap Constantia-kopian Vin de Constance.

Mer om muscat

De klassiska franska bordeauxdruvorna cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot är stora på den blå sidan, tillsammans med pinot noir och släktingen pinotage. Inslaget av Rhônedruvor är också starkt: främst shiraz, följt av cinsault, mourvèdre och grenache.

Klimat 

Coastal Region har fördelen av att ha ett medelhavsklimat med tämligen varma, torra somrar och rikligt med regn under vintern.

Från False Bay i sydöst kommer den svalkande vinden ”Cape Doctor”, och på andra sidan Godahoppsudden kommer den kalla Benguelaströmmen nerifrån Antarktis. Vinden och strömmen driver ner temperaturen lägre än vad som är väntat för breddgraden, till stor nytta för vinrankorna som får en längre och svalare odlingssäsong.

Stora skördar

Lägre belägna vingårdar på platt mark har ofta bördiga alluviala jordar som kan ge stora skördar. Paarl har kalkhaltig jord medan Stellenbosch visar en stor bredd av olika jordmånstyper. Vittrad granit och sandsten finns i Constantia, skiffer i tidigare distriktet Tygerberg, och granit och skiffer i Paarl, Tulbagh och Swartland.

Historia

Blygsam början blev stor succé

Söndag den 2 februari 1659 skrev Jan van Riebeeck, kommendanten för den första holländska kolonin i Kapprovinsen, i sin dagbok: ”I dag, prisad vare Herren, kunde vin för första gången pressas av Kapdruvor”.

Det lär bara ha varit tre stockar i holländska Ostindiska kompaniets plantskola som gav detta välsignade vin, men även om mängden var blygsam var det början till något stort. I dag odlas vin på cirka 100 000 hektar i Sydafrika och hela världen intresserar sig för landets vin.

I dag, prisad vare Herren, kunde vin för första gången pressas av Kapdruvor.

Sydafrikanska vinindustrins fader

1685 grundades egendomen Constantia i Kapstadens södra utkanter av Kapprovinsens andre guvernör Simon van der Steel, kallad den sydafrikanska vinindustrins fader. Närmare 100 år senare skapades här det berömda söta Constantiavinet som hela Europa stod i kö för – och som nu har återskapats på Klein Constantia.

Mandelas frigivning

Berömmelsen för Sydafrikas vin höll i sig under 1800-talet. Sedan tog det stopp på grund av isolering, regelverk och apartheid under hela 1900-talet. Men efter apartheids fall, Nelson Mandelas frigivning 1990 och demokratins införande har vinindustrin blommat upp på nytt.