Hitta på sidan: Viner  Druvor   Klimat   Lagar   Historia 

Bra förutsättningar för vinodlare

De flesta av Chiles vinodlingar ligger längs en 1 000 km lång sträcka mellan Elqui, (breddgrad 30 grader syd) till Malleco (38 grader syd). På bredden har landet en medelvidd på bara 18 mil. Andernas höjd, floderna i öster samt dimmorna och vindarna från Stilla havet i väster har skapat vad många kallat en vinodlares paradis. Dessutom utan både mjöldagg och vinlus.

Det mesta av produktionen går på export och Chile har haft stora framgångar med sina fruktiga viner i modern stil. Ofta marknadsförs de utifrån druvsort, framför allt cabernet sauvignon. Den gamla bordeauxdruvan carmenère har blivit landets "egna" druva och även fått internationell uppmärksamhet.

Ofta marknadsförs de utifrån druvsort, framför allt cabernet sauvignon.

Svalodlade druvsorter som riesling, sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir blir allt mer uppmärksammade och även viner av olika druvblandningar har blivit vanligare.

Bordsvinsdruvan paìs, carignan och även cinsault plockas upp av den yngre generationen vinmakare.

Mer om carmenère
Mer om carignan

Viner 

Vinlandet Chile är uppdelat i fyra regioner, uppdelade i distrikt med namn efter de stora floddalarna. Dessa kan i sin tur vara indelade i zoner och mindre områden.

Region Coquimbo

Den nordligaste regionen Coquimbo omfattar dalarna Elqui, Limarí och Choapa. Temperaturerna är höga och solen lyser starkt så det är viktigt att dra nytta av den kylande effekten från bergen och Stilla havet.

Elqui

Traditionellt har detta varit ett område för produktion av bordsdruvor och druvor för destillering till spriten pisco. I det ökenliknande klimatet regnar det bara 70 mm regn om året, vilket gör det nödvändigt att konstbevattna.

Idag är klassiska druvor på väg in och nya vingårdar klättrar upp till 2 200 meter över havet. Cabernet sauvignon odlas mest följt av merlot, carmenère och syrah. Bland de gröna druvorna odlas främst chardonnay och sauvignon blanc.

Limarí

Brisen från havet följer floddalen och svalkar det varma och torra området. Här har producerats friska vita viner och fylliga röda sedan början av 1990-talet. De blå druvor som odlas är främst syrah, cabernet sauvignon, pinot noir merlot och carmenère. Av de gröna sorterna är chardonnay rätt ensam men sammantaget områdets mest planterade druvsort. Den trivs bra i Limarís kalkjordar, en jordmån som är ganska ovanlig i Chile.

Choapa

Dalen har länge odlat gröna druvor för pisco, men nya planteringar av syrah och cabernet sauvignon ger små kvantiteter fruktiga viner med frisk syra i stenig jord upp till 800 meters höjd.

Region Aconcagua

Aconcagua omfattar dalarna Aconcagua, Casablanca och San Antonio.

Aconcagua

Cabernet sauvignon, syrah och camenère härifrån hör till Chiles mest framgångsrika. I Aconcagua Costa, ett nytt svalare område närmare kusten, görs nu även utmärkt sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir.

Vingårdarna i Aconcagua Andes har nu klättrat upp till 1 000 meters höjd upp i bergen. Här odlas framför allt blå druvsorter.

Casablanca

I mitten av 1980-talet planterades de första chardonnaydruvorna i dalen och gjorde den berömd som landets första svalklimatsdistrikt. Varje dag skingras morgondimman av havsbrisen mitt på dagen och låter sedan druvorna få lagom varm sol på eftermiddagen.

Chardonnay, sauvignon blanc och pinot noir älskar det här klimatet, medan syrah och merlot trivs i fickor med varmare mesoklimat.

San Antonio

En nytt och snabbt växande distrikt med svalt och fuktigt klimat där främst sauvignon blanc, chardonnay, syrah och pinot noir odlas. Inom distriktet är Valle de Leyda en extra sval zon.

Region Valle Central

Den största och centrala regionen Valle Central omfattar dalarna Maipo, Rapel, Curicó och Maule. Valle Central ligger skyddat från havet och majoriteten av odlingarna ligger på platt och bördig jord. Perfekta förhållanden för de fruktiga viner som först satte Chile på vinkartan.

Maipo

Maipo strax söder om Santiago är ett varmt område där många av Chiles berömda vinegendomar viñas har odlat cabernet sauvignon sedan 1800-talet. Merlot och chardonnay är också betydande, följt av carmenère och sauvignon blanc.

Här produceras och exporteras vin i alla kvalitetsnivåer. Precis som på många andra håll börjar producenterna söka sig upp i Anderna för att hitta svalare ställen att plantera druvor på. Ett problem för odlingarna är risken för frost, men huvudstadens utbredning är ett större hot.

Rapael

Rapel är uppdelat i de två deldistrikten Cachapoal Valley och Colchagua Valley.

Colchaguas druvor är till 90 procent blå. Cabernet sauvignon odlas mest följt av merlot och carmenère, men här görs också uppmärksammade viner av syrah och malbec.

Det varma klimatet har fått producenterna att söka sig uppför svalare kullar som Apalta och Ninquén som nu har blivit berömda för sina viner. Längst västerut är kyleffekten från havet stor och här odlas sådeles druvor som sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir.

Cachapoal är med sin karga jord och ett klimat med stora temperaturväxlingar mellan dag och natt ursprung för några av Chiles mest berömda premiumviner. Över 85 procent av druvorna är blå, mest cabernet sauvignon, följt av merlot, syrah och en liten mängd carmenère, som trivs extra bra i Puemo.

Curicó

Den markanta skillnaden mellan dag- och nattemperaturer ger här speciellt röda viner mer utvecklade aromer och smak. Trots att området egentligen är för varmt för vita viner tränger sig ändå sauvignon blanc in mellan cabernet sauvignon och merlot i odlingsligan och gör Curicó till Chiles största distrikt för sauvignon blanc. Chardonnay och carmenère ingår också i fem-i-topp.

Maule

Maule är inte bara det sydligaste distriktet i Central Valley utan också det största och ett av de äldsta. Druvan país har fortfarande ett starkt fäste här, bara överträffad av cabernet sauvignon.

Nya deldistrikt, zoner, är under utveckling i Maule, bland annat med tempranillo på skifferjord nära kusten. Carignan är också på gång och i Empedrado ser man förutsättningar för ett nytt område i stil med spanska Priorat. Gamla stockar av país och muscat, ibland över 100 år gamla, i kombination med dry-farming och återgång till mer traditionella vinmakningsmetoder har gjort Maule populärt. Speciell uppmärksamhet har de ljusa, medelfylliga país-vinerna fått.

Region del Sur

Region del Sur omfattar dalarna Itata, Bío-Bío och Malleco. Svalt och fuktigt klimat gör att konstbevattning inte behövs här i landets sydligaste vinregion, där bergskedjan utmed kusten försvinner i havet och öppnar upp slättlandet.

Itata

Detta kan vara Chiles äldsta vinområde och här finns fritt växande buskrankor med gamla druvsorter som cinsault och carignan. Odlingarna domineras av moscatel de alexandria och país, men även satsningar på cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och chardonnay har gett lyckade resultat.

Bío-Bío

Bío-Bío ses som ett av landets mest spännande vinområden. Bland druvsorter anpassade till ett svalare klimat märks sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir. Samtidigt upptar gamla país och moscatel de alexandria den största odlingsarealen.

Förutom sauvignon blanc finns det dock störst intresse för de ännu små odlingarna av riesling och gewürztraminer.

Malleco

Det lyckade försöket att plantera chardonnay här 1995 banade väg för nya planteringar och druvor. Odlingarna och utvecklingen liknar på många sätt den i i Bío-Bío.

Druvor

Cabernet sauvignon är sammantaget den överlägset mest planterade blå druvsorten, följd av merlot, carmenère, pais, syrah och pinot noir. Bland de gröna druvorna är sauvignon blanc den mest odlade sorten, följd av chardonnay.

Osäkerhet om druvsorterna

Viner av país konsumeras mest lokalt, även om druvan fått en renässans på 2000-talet. Carmenère däremot, som man ända till 1990-talet trodde vara merlot, har återupptäckts och inte bara blivit Chiles nationaldruva utan också en stor exportsuccé.

Även bland de gröna druvorna råder viss förvirring. Under namnet sauvignon blanc har länge dolt sig två druvor av något lägre kvalitet – sauvignon gris och sauvignon vert, eller sauvignonasse.

Moscatel finns också i flera varianter, men de används nästan bara till enklare bordsviner eller till vindestillatet pisco. Chardonnay har sedan sent 1980-tal klättrat från ingenstans till den näst mest planterade gröna druvan.

Klimat 

De flesta av Chiles odlingar ligger på breddgrader som på norra halvklotet skulle motsvara södra Spanien och Nordafrika. Men klimatet är betydligt svalare än vad latituderna antyder.

Vindskyddat läge

Vinodlingarna skyddas av Anderna i öster och en västlig, lägre bergskedja som sträcker sig längs kusten. Detta kan ge relativt höga dagstemperaturer, men kalla havsströmmar, (Humboldt-strömmen), och kylig luft från Anderna hjälper till att temperera klimatet.

Det största problemet för vinodlarna är torka. I vissa regioner är nederbörden lägre än 100 millimeter per år och konstbevattning är på många håll en förutsättning för vinodling. Sen vårfrost kan skada vingårdarna, men den fruktade vinlusen har inte fått fäste här.

Många vingårdar i Chile är planterade på bördigare och plattare mark än i de flesta andra länder och växer i områden där det finns tillgång till vatten – antingen naturligt eller genom konstbevattning.

Många olika jordmåner

Chile erbjuder många olika typer av jordmåner, som förändras ju längre öster- eller västerut man kommer. I floddalarna är jordarna bördiga och alluviala med områden med lera, sand, silt och grus. Jorden på sluttningarna är mindre bördig. I kustområdena finns det mer grus med sand och silt, medan i österut, i Anderna, är jorden vulkanisk med granitinslag.

Lagar

Regler för odling och produktion

Chiles vinlagstiftning är baserad på gränsdragningen för de politiska regionerna och det finns få officiella regler och lagar för odling, druvsorter eller produktion. Grundregeln är dock att minst 75 procent av ett vin måste komma från en region, en årgång och angiven druvsort.

Vid export till EU är denna siffra 85 procent. Lagstiftningen bygger på den franska och vinodlingsområdena delas upp i region, underregion (eller distrikt), zon och område. Det finns tre kvalitetsklasser:

• Viner med ursprungsbeteckning: Denominación de Origen, DO
• Viner utan ursprungsbeteckning
• Bordsviner: Vino de Mesa

De enskilda regionerna har dessutom möjlighet att skapa egna regler för odling och produktion.

2011 gjordes en geografisk indelning av dalarna:

• Andes – odlingar belägna på Andernas sluttning
• Entre Cordilleras – mellan bergskedjorna
• Costa – kust

Uppdelningen från öst till väst ska bättre spegla effekterna av Anderna och Stilla havet som kyler ner klimatet. I dalarna är det varmare. Det är en mycket generell indelning men ett första steg mot ett erkännande av Andernas och Stilla havets inverkan på Chiles viner.

På chilenska vinetiketter står ibland termer som Reserva, Reserva Especial, Reserva Privada och Gran Reserva. Det betyder att vinet är av extra bra kvalitet, har lite högre alkoholhalt samt att de röda vinerna har fatlagrats i minst sex månader. 

Historia 

Chiles vinproduktion har anor från mitten av 1500-talet, och till en början odlades mest den inhemska país. De bredde ut sig över stora ytor och trots sin dåliga kvalitet finns den än idag kvar med betydande odlingar.

I mitten av 1800-talet importerades franska vinsticklingar, och det blev inledningen till den moderna eran i Chiles vinhistoria. När vinlusen sedan slog till i Frankrike under 1860-talet ökade exporten av chilenska viner till Europa och marknaden blomstrade.

Förstatligade vinegendomar

Med tiden hämtade sig Frankrike och Gamla världen, Chile föll i glömska och 1900-talet inleddes med skatter och lagar som motarbetade vinindustrin.

Motgångarna kulminerade när de stora vinegendomarna förstatligades på 1970-talet. Ägarna flydde och jorden delades ut till småbönder som inte hade något intresse av kvalitetsvin. Vinordningen återställdes ironiskt nog med militärdiktaturen 1973.

Chile toppar exporten

I dag är Chile det ledande exportlandet i Sydamerika, och sedan demokratin återställts har internationella företag investerat stort i landets vinindustri. Konsumtionen inom landet är ganska låg, men det är exportmarknaderna man satsar på och här har fyra stora vinfirmor gått i täten.

Saftigt fruktiga viner öppnade dörren ut i världen för chilenska viner på 1990-talet, och sedan dess har vinmakarna ständigt förädlat sin råvara och tagit steget först upp till premiumviner och sedan till superpremiumviner.

Dagens vinland Chile

Endruvsviner har dominerat utbudet och carmenère kom som den gudasända nationaldruva Chile behövde som flaggskepp. Men trenden har delvis svängt från viner av en druva till blandviner, vilket har tvingat vinmakarna att bli mer kreativa.

Naturvins- och hållbarhetstrenden har även kommit till Chile. En yngre generation köper gamla vingårdar och rustar upp, tillverkar viner på traditionellt sätt med lagring i amforor, stora träfat och i betongägg. Man använder ofta naturlig jäst och hållbara metoder, där ursprunget ska vara tydligt i det färdiga vinet. Tydligast märks denna utveckling i de nya, svala områdena i norr och syd.