Hitta på sidan: Viner och druvor  Lagar  Historia 

Vin från Europa görs med få undantag av olika druvsorter från en enda art, Vitis vinifera. I Nordamerika däremot finns 21 olika arter i två undersläkten.

De inhemska amerikanska druvorna av arten Vitis labrusca ger viner med en smak som kallas ”foxy”, något som gör att vinet doftar artificiellt av godis och blommor – eller bara annorlunda med inslag av päls.

Kalifornien största vinregionen

Vin i Nordamerika handlar inte bara om Kalifornien, även om 80 procent av allt amerikanskt vin kommer därifrån. Oregon och Washington State har gjort Pacific Northwest, inkluderar även Idaho, till landets näst mest betydande vinregion.

Östkusten och särskilt delstaten New York hade under 1850-talet och framåt stora odlingar av hybriddruvor, det vill säga korsningar av olika arter. Idag har man gått över till mer klassiska druvsorter som riesling, chardonnay, pinot noir, cabernet franc och cabernet sauvignon.

Hybriddruvor som seyval blanc, vidal blanc och vignoles dyker dock fortfarande upp i söta kvalitetsviner.

Finger Lakes och Long Island i New York State har kommit längst och är erkända internationellt, men har flera andra östkuststater efter sig. Främst Virginia, Pennsylvania och Maryland och ännu längre söderut North Carolina och Georgia. Michigan och Ohio drar fördel av de stora sjöarna.

Missouri i kontinentens mitt har gamla vintraditioner och Texas längst i söder håller på att skapa sig nya.

Viner och druvor 

Utöver Kalifornien, Pacific Northwest och New York har alla delstater – till och med Alaska – någon form av vinodling eller vinproduktion.

Michigan 

Michigan har bland de största odlingsarealerna i USA, och här är labruscadruvan concord viktig. Men odlingarna av viniferadruvor ökar, och bäst resultat ger aromatiska druvsorter som pinot blanc, pinot gris, gewürztraminer och riesling.

Pennsylvania 

Även Pennsylvania har planteringar av betydande storlek. Här samsas hybrider som seyval och vidal med bland andra cabernet sauvignon och chardonnay.

Virginia

I Virginia är viniferadruvorna i klar majoritet jämfört med hybrider och amerikanska sorter, och bordeauxdruvorna ger bra resultat. Söderut, längs kusten, skapar fukt och värme problem och vinodlingarna tvingas upp på högre höjder.

Missouri och Arkansas 

Missouri har också relativt stora vinodlingar. De består främst av hybrider och amerikanska druvsorter som den blå norton, även kallad cynthiana.

Arkansas utbud av druvor är liknande men här odlas också chardonnay, cabernet sauvignon och merlot för att nämna några.

Mot mexikanska gränsen har Arizona, New Mexico och Texas vingårdar på höga höjder på grund av hettan.

Lagar 

Tidigare användes bara den administrativa indelningen i delstat och county för att ange ett vins geografiska ursprung i USA, men 1980 infördes ett system för kontrollerad ursprungsbeteckning: American Viticultural Area, AVA. Den reglerar minsta mängden druvor från ett angivet område, men garanterar ingen kvalitetsstandard och står inte utskriven på vinetiketten. Av USA:s 246 AVA:s finns 140 i Kalifornien.

Ursprungsbeteckningen delas in i sex nivåer:

• American eller United States Appellation – Vinet kan vara gjort var som helst i USA.
• Multi-State Appellation – Vinet kan komma från två eller tre delstater. Druvorna måste komma från de angivna delstaterna och andelen vin från varje delstat ska anges på etiketten.
• State – anges en stat som ursprung måste 100 procent av druvorna komma därifrån.
• County – anges ett county som ursprung måste 75 procent av druvorna komma därifrån.
• AVA – anges ett AVA som ursprung måste 85 procent av druvorna komma därifrån.
• Single Vineyard – anges en enskild vingård som ursprung måste 95 procent av druvorna komma därifrån.

Det har är de generella riktlinjerna, men varje delstat råder själv över om man vill ha skarpare lagstiftning. Delstaten Oregon är ett exempel på detta.

Historia 

Fransmän producerar det första vinet

Det första kända amerikanska vinet gjordes av franska hugenotter i Florida 1562. De använde den inhemska scuppernong, en druva inom arten Vitis rotundifolia som fortfarande används för vinframställning i USA:s sydöstra stater.

Köldtålig och immun art

Det vin som betytt mest på amerikanska östkusten är druvor som hör till arten Vitis labrusca. Det beror på att den både är köldhärdig och tämligen resistent mot vinlusen, Daktulosphaira vitifoliae. Lusen finns naturligt i östkustens jord och har gjort rotstockarna mer eller mindre motståndskraftiga mot skadeinsekten.

Inget rår på vinlusen

Vin av inhemska druvor föll inte de invandrande européerna i smaken som började importera sticklingar från Europa.

Virginia var 1619 det första området att försöka sig på viniferaviner, och Pennsylvania var först med en kommersiell vinanläggning 1793. New York State tog vinets ledarroll på östkusten. Texas har länge haft devisen ”Wine – the next big thing from Texas”, men så stort har det inte blivit.

I över 200 år försökte man med den ena europeiska sorten efter den andra, men vinlusen förstörde alla ansträngningar.

Vinlusen kom också till det viniferaodlande Kalifornien som fripassagerare på nerlusade sticklingar från Europa. Men räddningen var på väg – från samma håll som pesten hade kommit.

Ympade rotstockar löser problemet

På 1870-talet, då vinlusen hade börjat härja i Europa, skeppade George Husmann resistenta labrusca-rotstockar från sin vingård i Missouri till Frankrike. Därmed inleddes räddningsaktionen för både det europeiska och kaliforniska vinet. Europeiska druvsorter ympade på amerikanska rotstockar var lösningen på problemet.

Förbudstid och nedgång

Förbudstiden 1920 till 1933 innebar ett hårt slag mot den amerikanska vinindustrin, som fick koncentrera sig på att tillverka druvjuice och nattvardsvin. Det efterföljande världskriget hjälpte inte situationen och man kan säga att en hel vingeneration i USA gick förlorad. Under 1940- och 50-talen började stora industrier att etablera sig i Kalifornien. Fokus låg på starka varumärken och generiskt vin efter europeiska förebilder med namn som "California Chablis",  "California Sherry" och liknande. Men inte förrän i slutet av 1960-talet började intresset för vin att vakna bland amerikanska konsumenter.

1976: Kalifornien hamnar på stora vinkartan

Redan vid världsutställningen i Paris 1889 fick Europa upp ögonen för kaliforniskt vin, som håvade hem 35 guld-, silver- och bronsmedaljer. Det definitiva genombrottet kom 1976 vid den berömda Parisprovningen. Då slog en cabernet/merlot och en chardonnay alla andra viner i en blindprovning. Fransmännen ville visserligen inte tro att det var sant, men nu satt Kalifornien på stora vinkartan och Frankrike fick vänja sig vid allt tuffare utmaningar från hela Nya världen.

USA är idag en av världens största vinproducenter – på fjärde plats efter Frankrike, Italien och Spanien – och dessutom en stor importör. Sammantaget är det världens största vinmarknad. I USA producerar små, stora och gigantiska producenter viner i alla prisklasser, gjorda på alla tänkbara druvsorter.