Avsändare – Till startsidan

Listor

Beställningar

Bokningar

Bevakningar

Privatimporter

Kontouppgifter

Logga ut

StartNyttDryckesauktioner

Dryckesauktionen 12–14 december

Dryckesauktionen 12–14 december

Kunskap & Inspiration

  • Premium
  • Om våra nyheter
  • Ölnyheter
  • Nytt inom rött vin
  • Spritnyheter
  • Nytt inom vitt vin
  • Nytt rosévin
  • Ny cider och blanddryck
  • Nytt mousserande vin
  • Nya alkoholfria drycker
  • Dryckesauktioner
  • Om webblanseringar

Dryckesauktionen 12–14 december

Vad är det egentligen som skapar det ekonomiska värdet i ett vin. Kända vinjournalisters poäng, tillgång och efterfrågan, eller kvalitet och volym?

En prisresa

Under 1980-talet uppstod fenomenet med de första mäktiga vinjournalisterna med bland annat Robert Parker i spetsen. De kom att kraftigt påverka prisutvecklingen på enskilda viner framför allt från den klassiska vinvärlden. Visst fanns legender innan dess, inte minst Michael Broadbent med sin Bordeaux-bibel och poetiska uttryck som ”iron fist in velvet glove” (sagt om 1945 Château Mouton Rothschild).

Jag hade äran att få träffa den nu bortgångne Mr. Broadbent på en vinprovning 1988 på exklusiva 47th Park Street Hotel i London – en mycket elegant och distingerad herre av den gamla skolan.

Så var det tänkt

Det franska klassificeringssystemet fungerade från början även som ett system för prissättning. Första cru hade ett värde, andra cru ett annat och så vidare. Alla village-viner kostade lika mycket, premier cru och grand cru lite mer, när vi talar om Bourgogne.

Men det var ungefär samma pris inom respektive nivå oavsett producent. Sakta tickade priserna upp under årens gång i takt med inflationen. När de mäktiga vinjournalisterna dök upp på arenan skapades nya prismodeller. Vissa viner, producenter och årgångar blev omskrivna och fick ett större ekonomiskt värde.

Sky is the limit

Men vilka faktorer sätter prislappen i dag? Visst finns poängbedömningar kvar, som gör att producenten kan ta ett högre pris, men de enskilda journalisterna har mindre makt nu än för 30 år sedan. Suget efter vissa viner på köpstarka marknader skapar en hajp och priserna går upp då fler konsumenter vill ha dessa viner.

Redan i utgångspriset från producent och importör syns stora skillnader som inte alltid har sitt ursprung i vinets kvalitet utan i tillgång och efterfrågan. Ett tydligt exempel är förstås Bourgogne med små vingårdar och minimal skörd. Men även i Bordeaux, som har stora vingårdar, skapas allt fler viner från litet skördeuttag och i små volymer. Det vill säga med möjlighet att höja priset.

Prisutveckling i allt snabbare takt

Både i Bordeaux och Bourgogne har vi sett en kraftig prisutveckling de senaste åren. På auktionen Hospices de Beaune i Bourgogne härom veckan kunde man konstatera att priserna för årets viner 2022 landade en bra bit över 2021 som i sin tur kraftigt översteg 2020. Detta i första hand beroende på den minimala skörd som producerades 2021. Andra faktorer som under och efter pandemin ökat är kostnader för transporter och förpackningsmaterial. Några prissänkningar är alltså inte i sikte.

Ålder och pris

Sammantaget betyder detta att yngre viner oftast är betydligt dyrare än äldre. Är de då bättre? Smaken är olika men om man som jag uppskattar de äldre vinernas smak och uttryck är det stora fördelar att söka efter dessa. Smakupplevelsen överstiger de yngre med outvecklad smak men kräver möjligen en större fingertoppskänsla i val av årgång och vin då variationerna var större förr.

På Systembolagets dryckesauktion 12–14 december finns cirka 2 500 utrop med ett stort urval av äldre viner.

Välkommen!

Johan Blanche, värderingansvarig, Systembolagets dryckesauktion