Lär dig mer om brännvin

Kryddad sprit är i första hand en skandinavisk företeelse. Seden att krydda brännvinet tog sin början under 1500-talet, då av medicinska skäl. Idag kryddas det för smakens skull. 

Anis, fänkål, kummin, dillfrön och andra köksträdgårdskryddor användes till att krydda såväl bröd som brännvin. Tillsammans med salt smör, sill av alla slag, dillkokta kräftor, kumminkryddad ost, rågbröd, gravad lax och andra typiskt nordiska rätter är det kryddade brännvinet en del av vår traditionella festkultur.

Akvavit är störst

Den största gruppen av kryddat brännvin är akvavit, där kummin och/eller dill måste ingå. Andra kryddor är tillåtna, men kummin och dill ska dominera smaken. Alkoholhalten i akvavit ska dessutom vara minst 37,5 volymprocent, allt enligt en EU-förordning. Om andra kryddor dominerar smakbilden är det alltså ingen akvavit utan kryddad sprit. 

Den största gruppen av kryddat brännvin är akvavit, där kummin och/eller dill måste ingå. Andra kryddor är tillåtna, men kummin och dill ska dominera smaken.

Akvavit från olika länder

Sverige

I Sverige gör man en hel del akvavit, en del fatlagrad, det mesta inte. Vi har även en rik flora av andra brännvinstyper, som pors-, fläder-, johannesört- , svarta vinbär och pomerans. Ofta har den kryddade spriten från Sverige en liten sötma.

Bitter malört

Malört är en säregen brännvinskrydda med en mycket besk smak. Bittert brännvin har sina trogna anhängare såväl som belackare. Hur som helst går det bra att servera den till smörgåsbordet, även om allt för bittert kryddat brännvin kan ta överhanden över smaken i maten. Därför sparas den ibland till sist som en digestif. Malörtskryddat brännvin är speciellt populärt i södra och sydvästra Sverige och ofta kryddar man själv. Enligt tradition ska malörten plockas på Bartolimeinatten, 24 augusti.

Danmark

I Danmark anses akvavit väga lika tungt i kultursammanhang som både H C Andersen och Søren Kierkegaard. Här skapades 1846 det som anses vara den första moderna akvaviten. Upphovsmannen hette Isidor Henius, en polsk immigrant som på 1800-talet introducerade tekniken att tillverka brännvin av potatis. I Danmark använder man nästan slaviskt dill och kummin som krydda och akvaviten är torr. I gengäld skruvar man upp alkoholhalten ett par snäpp.

Norge

Här är det framför allt akvavit som lagrats på gamla sherryfat som gäller och kummin är kryddan framför andra.

Skeppsrullning bidrar till smaken

Den första linjeakvaviten kom till av misstag år 1805, då briggen Trondheim Prove med akvavit i små tunnor seglades till Australien. Det blev ingen succé där och spriten gick i retur hem över havet. Väl hemma i Norge upptäckte man att den var rejält mycket godare än när den lastats.

Ekfaten, vågornas rörelser och diverse temperaturskillnader var det fina i kråksången. En sång som blev en hel industri, där man förgäves har försökt efterhärma sjöturens effekt i specialbyggda lokaler hemma i Norge. Istället låter man fortfarande många akvaviter segla jorden runt med norska rederier.