Förutom att rom delas upp som ljus och mörk brukar man också göra skillnad på fransk, brittisk och spansk stil. Det är ett arv från när öarna i Västindien var europeiska kolonier.

Rom i spansk stil hittas främst på de tidigare spanska öarna i Västindien men tillverkas också på det sydamerikanska fastlandet.

Vad är rom i spansk stil?

Rom i spansk stil är oftast ljus, lätt och gjord på melass: den sirapsliknande massa som blir kvar när man tillverkar socker. Drycken jäser bara 24 timmar innan det är dags för destillering. Den sker ofta i så kallade kolonnpannor för att få så ren och neutral sprit som möjligt. Sist men inte minst är fatlagringen viktig för rommens karaktär.

Läs mer om hur sprit tillverkas

Ljus rom i spansk stil

Smaken är mjuk, torr lätt och domineras av aromer från fat och melass. I romvärlden är ofta blandningen viktigare än lagringen för att få fram en komplex, karaktärsfull rom. Därför framställer man en del ljusa romsorter i spansk stil genom att blanda olika destillat som varierar i renhet och styrka.

Ljus, fatlagrad rom kan variera från halmgul till vattenklar. Det beror på att tillverkarna ibland renar och filtrerar bort färgen före buteljering. Man vill ha rommen så ljus som möjligt för att den inte ska missfärga drinkar.

Mörk rom i spansk stil

Mörk rom i spansk stil har ofta en arrakston, med arom av vanilj och en mjukt kryddig fatton. Viss mörk rom från spanska Västindien kan få en kraftig och robust fatkaraktär men de mjukare tonerna är absolut vanligast.

Rommen lagras ofta en längre tid på fat och görs sedan riktigt mörk med hjälp av karamellfärg.

Var tillverkas rom i spansk stil?

Rom i spansk stil görs framförallt på Kuba, där den ses som nationaldryck, men också på Puerto Rico, i Costa Rica och i Dominikanska republiken.

I Sydamerika finns rom i spansk stil i bland annat Guatemala, Venezuela och i Nicaragua. Här har den ofta en tydlig sötaktig ton av arrak och tropisk frukt tillsammans med en mjukt kryddig fatton. Det går också att hitta vissa likheter med rom i brittisk stil.

Kuba – där rommen är nationaldryck

På Kuba är regelverket noga definierat till skillnad från romproduktion på de flesta andra platser. Bland annat måste rommen lagras minst 18 månader på whiskyfat. Den får buteljeras redan vid 32 procents alkoholhalt till skillnad från de flesta andra ursprung där alkoholhalten ska nå minst 37,5 procent.

Det kan vara svårt att få tag på begagnade bourbonfat för lagring, och de som finns vårdas ömt och återanvänds genom att man hyvlar om dem. Dessa ekfat är hårt rostade vilket ger vaniljtoner och kryddighet åt rommen. Här finns tydliga toner av arrak, vanilj och kakao.

Sedan år 2013 finns en geografisk beteckning, GI, för kubansk rom som stipulerar hur den ska framställas. När det kommer till vad som står på etiketterna kan någon av nedan angivna lagringstermer användas. Någon minimiålder för respektive benämning finns inte, men de går från kortare till längre tid:

• Ron Añejo Blanco

• Ron Añejo Ámbar Claro eller Carta Blanca

• Ron Añejo Oro moderadamente oscuro, även Carta Oro eller Dorado

• Ron Añejo Reserva

• Ron Añejo Oscuro, eller bara Ron Añejo

• Rones Extra-Añejo

Guatemalas rom – från ljus och olagrad till mörk och elegant

Guatemala gör en hel del ljus olagrad rom, men även en mörk variant som till viss del är långlagrad eftersom olika fat blandas. Den är högt ansedd av många och görs av den första pressningen sockerrörssaft från odlingar som ligger på mycket högre höjd än andra plantager.

Rommen lagras på olika slags fat under olika lång tid, och den relativa svalkan gör att mognadsprocessen går långsammare än vanligt. Allt detta tillsammans ger en elegant, mer smakrik rom.