Rom i brittisk stil – mörk, smakrik och långjäst

Rom i brittisk stil – mörk, smakrik och långjäst

Rom i brittisk stil görs på melass från sockerrör, jäser länge och destilleras i en så kallad enkelpanna. Lagringen på begagnade bourbonfat ger ett smakrikt resultat.

Varifrån kommer rom i brittisk stil?

Rom kan delas in i tre övergripande stilar: brittisk, fransk och spansk. Det är ett arv från den tid då länderna i den västindiska övärlden var europeiska kolonier.

Den brittiska stilen är störst på JamaicaBarbados och i Guyana på sydamerikanska fastlandet. Den produceras även på Trinidad och Tobago i Karribien. 

Vad är typiskt för rom i brittisk stil?

Rommen görs ofta på melass: en mörk, sirapsliknande massa som är kvar när man har utvunnit socker ur sockerrör. Melassen får jäsa längre än vad många andra romsorter gör, vilket ger en tyngre och mer smakrik karaktär. Typiskt för den brittiska stilen är också att rommen destilleras i enkelpannor som ibland är utrustade med så kallade retorter.

En retort är ett separat kopparkärl mellan enkelpannan och kondensorn som fylls med en blandning av vatten och sprit från föregående destillation. Detta hjälper till att höja alkoholhalten till 80–86 volymprocent istället för 70 som är normalt vid enkelpannedestillation.

Allt detta, i kombination med att den lagras på begagnade bourbonfat, ger ett smakrikt resultat. Rommen passar bra att serveras ren och rumstemperad som avec.

Hur smakar rom i brittisk stil?

Till sin karaktär är rom i brittisk stil torrare än spansk. Den har inte heller en uttalad ton av arrak som många andra sorter – istället dominerar kakao, svarta bananer och citrusfrukter. Inslag av torkad frukt och vanilj är också vanliga. 

Rom från Jamaica

Råvaran kan vara sockerrörsjuice, sockerrörssirap, melass, socker eller någon kombination därav. Destillationspannorna måste vara gjorda av koppar. Jamaicansk rom är antingen olagrad eller lagrad på små ekfat på ön. Vatten och sockerkulör, E 150, får tillsättas till fatlagrad rom men socker får inte tillsättas till färdig jamaicansk rom.

Jamaica är känd för sin High Ester Rum, en mycket aromatisk rom som kan få jäsa under lång tid. Vid vissa traditionella metoder återförs en del dunder, den syrliga vätska som återstår i pannan efter destillationen, till en senare jäsning. Det kan bidra med syra och ämnen som påverkar bildningen av aromatiska estrar.

Dunder blir ännu syrligare om den förvaras utomhus i hålor i marken så kallade muck pits. Det är estrarna i surmäsken som gör att rommen blir ännu mer smakrik. Syran hjälper också till att balansera pH-värdet då berggrunden på Jamaica består av kalksten som ger mycket hårt vatten.

All rom som produceras på Jamaica är inte högestrig utan kan även uppvisa karaktärer av fruktestrar i en blandning av enkel- och kolonnpannedestillat. Jamaica är också källa till bulkproduktion av rom som säljs för att användas i spiced rum.

Här hittar du rom från Jamaica i vårt sortiment

Rom från Barbados

På Barbados är rom i medelkraftig, fruktig stil vanligast. Andra typer produceras också, från kraftig rom destillerad i enkelpanna till rom som tillverkas i stora volymer i kolonn för att användas i blandningar eller som likörbas.

Här hittar du rom från Barbados i vårt sortiment

Rom från Guyana

Rom från Guyana kallas också Demerararom efter en av landets viktigaste floder.

Mellan 1850 åch 1970 hade matroserna i  brittiska flottan rätt till en daglig ranson rom. En stor del av denna förplägnad tillverkades i Guyana och när bruket upphörde gick många destillerier i konkurs.

I dag finns bara ett destilleri kvar i landet, men tack vare att många av de gamla, unika pannorna bevarats kan man fortsätta producera romstilar präglade av fyllighet och stor smakrikedom. Ofta är det namnet på det destilleri som pannan ursprungligen stod på som anges på etiketten. Smakmässigt ligger de någonstans mitt emellan brittisk och spansk stil.

Även i Guyana används dunder vid jäsning för att balansera pH-värdet i det hårda vattnet.

Här hittar du rom från Guyana i vårt sortiment

Rom från Trinidad & Tobago

I dagsläget finns endast ett destilleri som producerar rom beläget på Trinidad. De utför enbart kolonndestillation. Resultatet är att Trinidad producerar en förhållandevis lätt och mjuk stil av rom, inte helt olik den på Kuba. Precis som Barbados så säljs en hel del till blendedindustrin.

Här hittar du rom från Trinidad & Tobago i vårt sortiment

Navy rum

Rom blev den officiella drycken för den brittiska flottan år 1731. Varje matros fick dagligen en halv pint*, kallad ”tot”, av outspädd rom. Den ersatte då den tidigare ransonen som bestod av en daglig gallon** med öl eller vin.

 

För att minska fylleriet bland besättningen beordrade viceamiralen Vernon den 21: a augusti 1740 att den dagliga romransonen skulle spädas ut med vatten. Amiralen bar smeknamnet ”Old Grog” och just ”grog” blev också benämningen på den nu utspädda drycken. Namnet ”Old Grog” hade han fått eftersom han lät sy sina uniformer av grogram, ett grovt ylletyg (i Sverige kallat grosgräng eller grovgrönt). Det är därifrån ordet ”grogg” har sitt ursprung.

 

Den 1: a januari 1851 minskades mängden till 1/8 imperial pint (71 ml). Rommen höll en alkoholhalt om 95,5 proof, eller 54,6 % i outspätt skick. Rommen gavs ut till manskapet på förmiddagarna mellan kl. 11 och 12. För sergeanter och högre grader gavs rommen outspädd, men till lägre graderade besättningsmedlemmar späddes rommen med två delar vatten och vätskan blev nu 3/8 imperial pint (213 ml) grog.

 

Manskapet hade att välja på att i fartygens loggbok markeras som G för grog om de tog emot rommen, och T som temperance om de var medlemmar av Temperance Movement, d.v.s. nykterhetsrörelsen. Om de noterades som T erhöll de istället tre pence dagligen istället för rom. Manskap under 20 års ålder erhöll ingen rom utan antecknades i fartygens loggböcker som UA (Under Age).

 

Verkligheten kom ikapp tiden och den 30:e juli år 1970 var den sista dagen då den dagliga ”tot” av rom gavs ut i brittiska flottan. Dagen kallas ”Black Tot Day”.

 

* Pint = 0,568 liter

** Gallon = 4,546 092 dm3 (liter) 

 

 

Dela via