Öl till mat
Beska, sötma, kanske syrlighet och bubblor. Öl har många egenskaper som gör drycken till en spännande partner till mat.
Ölets grundsmaker
Grundsmaker är det man känner i munnen, alltså om något exempelvis är sött eller surt. De grundsmaker som dominerar i öl är:
- Beska
- Sötma
- Syra (Ibland.)
Beska vanligt i öl
Beska i ölet gör att maten upplevs som mindre salt och mindre fet. Salt och fet mat gör i sin tur att ölet upplevs mindre besk. Innehåller maten beska, sötma eller hetta som i bittra salladssorter, honung eller het chili, så kommer ölen upplevas som mera besk. Ska man bjuda ett större sällskap på exempelvis en het asiatisk rätt kan det därför vara bra att välja internationell lager, witbier eller annan öl med lägre beska. Kom ihåg att beska höjer beska!
Sötman oftast låg i öl
Öl är i regel en torr dryck men kan även ha en tydlig sötma i smaken. Söt porter och stout, barley wine, och annan öl med sötma är ofta fylliga och passar bra till ost eller choklad. Dubbelbock och mörk belgisk ale är ett spännande val till mustiga maträtter som vårt svenska julbord. Sötma i drycken dämpar upplevelsen av både sötma och hetta i maten.
Syrlighet i öl är sällsynt
Viss öl, exempelvis gueuze, berliner weisse eller flamländsk röd och brun öl har mer eller mindre syrlighet. Syrlig öl passar ofta bra till feta rätter eller rätter på fisk och skaldjur.
Ölets konsistenser
Konsistens i dryck är det som påverkar känselsinnet – som om drycken är varm eller kall om den bubblar eller om den är lätt eller fyllig.
Kolsyran lättar upp
Öl är vanligtvis sval och den konsistens som främst påverkar kombinationen med mat är bubblorna. Kolsyra skär effektivt genom fet mat och får tunga rätter att kännas lättare. Bubblor i drycken får också maten att kännas både mindre salt och mindre söt. Därför är det inte så konstigt att öl passar så bra till vår svenska husmanskost, som ofta är både salt och fet med en liten sötma.
Lätt mat? Välj lättare öl
Viss öl är lätt som vatten, andra är nästan simmiga och rejält fylliga i konsistensen. En tumregel är att till lätt mat, som en sallad eller till naturella skaldjur, passar ofta en lättare öl, som veteöl eller ljus lager. Till fyllig mat som viltgryta passar fyllig öl som mörk ale, mörk lager eller stout.
Alkoholhalt och eldighet
Alkohol är en annan faktor som spelar roll. Vanlig starköl ligger i regel mellan 4,5 – 5,5 volymprocent och alkoholen upplevs inte som särskilt påtaglig. Vissa ölstilar – som starkare lager och imperial/dubbel IPA – har däremot betydligt högre alkoholhalt och kan upplevas som lite eldiga. Alkoholstark öl passar bäst ihop med fet mat, som dämpar den eldiga upplevelsen.
Aromer från malt, humle och jäst
Aromer är det du känner i näsan när du doftar på ett öl, exempelvis citrus, knäckebröd eller rök. Ofta är det humlen och malten som sätter aromerna men även jäsningen spelar in, speciellt i ale i belgisk stil.
- Malten ger ofta brödiga dofter av kavring, torkad frukt, knäck och choklad.
- Humlen ger aromer som för tankarna till gräs, citrus och tropisk frukt eller tallbarr.
- Jäsningen ger i varmjästa sorter som veteöl eller ale i belgisk stil, en kryddighet och aromer som drar åt jasminris, vetebröd eller kryddnejlika.
Sätt pricken över i:et!
Aromer är det minst viktiga för en lyckad mat- och dryckeskombination men kan samtidigt sätta pricken över i:et! Här kan man tänka aromharmoni, som rostad toast med skagenröra där brödet möter ölens maltighet, eller humlearomatiskt öl ihop med en rätt med färska örter.