Rött matlagningsvin

Vin i mat är vanlig smaksättare. Rött vin i såser och grytor sätter smak på maten, även om det mesta av alkoholen förångas i kokningen. Ganska fylliga viner med liten eller ingen fatkaraktär från smaktyperna Kryddigt & Mustigt samt Fruktigt & Smakrikt fungerar bäst.

Till såser bör du vara försiktig med viner som har för mycket fatkaraktär, exempelvis tydliga aromer av vanilj, rostat kaffe och kokos. Det kan dels bli bitter smak, dels bidra med smaker som du inte vill ha.

Vitt matlagningsvin

Välj helst ett vin med hög fruktsyra och mycket smak. Till såser eller exempelvis fisksoppor är det syra och smak som ska tillföras. Bra vita matlagningviner hittar du oftast i smaktypen Friskt & Fruktigt.

Undvik viner av alltför aromatiska druvor som gewürztraminer, torrontés och muscat. Aromerna tar lätt över och/eller syran är i regel lägre i dessa viner. Söta vita viner är också något man bör undvika då det kommer ge söt smak till maträtten/såsen.

Var också försiktig med fatlagrade vita viner – de kan ge en bitter smak. I en mustig skaldjursfond passar det däremot bra med fatlagrad chardonnay. Så det finns undantag.

Rosévin som matlagningsvin

Visst går det att använda rosévin istället för vitt vin i mat, så länge det är ett friskt vin utan sötma. Skillnaden blir framför allt matens färg – det kan bli lite rosa – och aromerna kommer att dra mer åt röda bär. Vinsmaken blir mindre intensiv jämfört med ett rött matlagningsvin.

I rätter med rosépeppar brukar det fungera att ett rosévin tar det vita matlagningsvinets plats.

• Risotto gjord på rosévin får exempelvis en extra dimension om den kryddas med rosé- istället för svartpeppar.
• Musslor kan kokas i rosé. Tillsätt gärna rosépeppar.
• Kött- och potatisrätter kan bräseras i rosévin. Lite sydfranska örter brukar då vara gott till. 
• Ostron kan serveras med vinägrette eller migonette gjord på mousserande rosévin.