Om en kombination är bra eller inte är det bara du själv som kan avgöra. Smak är subjektivt och inget är egentligen rätt eller fel. Men hur grundsmakerna påverkar varandra är däremot faktisk vetenskap och förändras inte.

Hur känsliga vi är för grundsmakerna varierar. Vissa tål ingen beska alls medan andra reagerar på minsta lilla syra. En del häller väldigt mycket salt på maten och andra behöver extra socker i kaffet.

Vilka är grundsmakerna?

• Salt
• Surt
• Sött
• Beska
• Umami 

Vi känner alla grundsmaker i hela munnen, men tydligast på specifika ställen på tungan. Viktigast att tänka på när det gäller grundsmaker är att de påverkar varandra, och sig själva, på olika sätt.

När vi pratar basilka, choklad, hallon, fläskfilé och andra smaker heter det istället aromer. Läs mer om aromer.

Sötma

Sötma finns i både mat och dryck. Att socker, honung och frukt tillför en tydlig sötma är inget mysterium, men även feta mejerier som grädde och tillagade rotsaker eller lök ger maten sötma.

Sötma ska möta sötma

Sötma i maten gör att drycken känns friskare, strävare, beskare och mindre söt. Vin, som är friskt och ofta både torrt och strävt, är därför sällan det bästa dryckesvalet till söt mat. Vill man ändå servera vin till är det en bra tumregel att välja ett vin som är minst lika sött som maten. En söt dessert kräver exempelvis ett sött dessertvin för att inte upplevas som för friskt eller syrligt.

Samma regler gäller när man kombinerar rätter med något mindre markerad sötma med dryck. En thailändsk curry har till exempel ofta sötma från kokosmjölk och socker. Ett öl med låg beska är i regel det bästa dryckesalternativet. Ett öl med markerad beska kommer däremot att kännas bittert och de flesta viner upplevs som både sura, sträva och bittra mot de söta smakerna.

Sötma i maten gör att drycken känns

• Friskare
• Beskare
• Strävare
• Mindre söt

Sötma i drycken gör att maten känns

• Friskare
• Beskare
• Mindre salt
• Mindre söt

Syra

Syra finns i både mat och dryck. I mat kommer syran från exempelvis matlagningsvin, vinäger, citron och tomater. De flesta frukter, som citrus, äpplen och tropisk frukt, är syrliga, liksom bär. Lingon, hallon och havtorn ger en markerad syra, jordgubbar och blåbär en något mildare. Syrade mjölkprodukter som yoghurt eller crème fraiche bidrar till matens friskhet, liksom ostar gjorda på får- eller getmjölk.

Syra i dryck kallas friskhet

När vi på Systembolaget talar om syrlighet i drycker säger vi frisk. Ordet ”surt” använder vi i stället för att beskriva defekta viner. Vin och cider är så gott som alltid friska i stilen. Öl upplevs sällan som friskt, med undantag för viss veteöl och givetvis – syrlig öl.

Syra ska möta syra

Syra i maten gör att drycken känns mindre frisk, mindre besk, mindre sträv och sötare. En syrlig maträtt kräver alltid en minst lika syrlig dryck, annars kommer drycken att upplevas som platt och fadd mot den syrliga maten. En klassisk sydfransk fiskgryta får sin syrliga smak från tomater och vitt vin. De syrliga smakerna i maten möts bäst av ett friskt vin i torr stil. Serverar man ett avrundat vin med mer sötma kommer dessa kvaliteter att förstärkas och vinet upplevas som platt.

Syra i maten gör att drycken känns

• Sötare
• Mindre frisk
• Mindre sträv
• Mindre besk

Syra i drycken gör att maten känns

• Sötare
• Mindre frisk
• Mindre besk

Sälta

Ölstilen gose och sherry av finotyp kan ha en liten sälta, men överlag är detta en grundsmak som ofta finns i mat men sällan i dryck. Salt används som smaksättare i många rätter, för sig eller genom salta ingredienser som sardeller, kapris och oliver. Ädelostar, långlagrade hårdostar och ostar gjorda på fårmjölk har också en tydlig sälta.

Salt dämpar allt!

Sälta i maten gör att upplevelsen av sötma, beska och friskhet blir lägre i drycken. Sälta gör också att upplevelsen av strävhet minskar. Sälta är en smak som dominerar i vår svenska husmanskost, både rökta och rimmade rätter är överlag rejält salta. Öl med en tydlig beska är ofta det bästa alternativet till salta rätter som matjessill eller fläsklägg. Sältan tonar ned upplevelsen av beska i ölet. Ett vin med viss sötma är det bästa alternativet till långlagrade ostar som gruyère och parmesan. I kombination med ostarnas salta smak balanseras upplevelsen av sötma i vinet.

Till drycker med en liten sälta, som fino eller manzanilla, serveras med fördel salta tilltugg. Det gör att upplevelsen av sälta i drycken minskar.

Sälta i maten gör att drycken känns

• Mindre frisk
• Mindre söt
• Mindre sträv
• Mindre besk

Beska

Beska, eller bitterhet, är en grundsmak som sällan är särskilt tydlig i mat, men förekommer desto oftare i öl. Humle ger så gott som all öl viss beska. I mat kan man hitta beska i grillad eller stekt mat och i många grönsaker. Sallader som endiver och ruccola har en tydlig beska, liksom kålsorter som brysselkål och savoykål. Sparris, särskilt den vita, har också en viss beska.

Beska förstärker beska

Beska i maten gör att drycken upplevs som beskare, strävare, sötare och mindre frisk. Serverar du grillad fläskfilé med en sallad på endiver kommer matens beska att vara ganska framträdande. Vill du dricka rött vin till denna rätt väljer du ett i mjuk stil, då strävheten i vinet förstärks av beskan i maten. Känns maten för besk till drycken? Lite salt på det grillade köttet eller pressad citron över endivesalladen hjälper till att dämpa upplevelsen av beska.

Beska i drycken ökar upplevelsen av hetta och strävhet. Den gör också att maten upplevs som sötare, mindre salt och mindre frisk. Öl med låg beska mildrar hettan, medan ett beskt öl förstärker den. Ett beskt öl upplevs därför som ännu beskare mot indisk gryta med chilihetta och kryddiga aromer. Ett öl med låg beska, antingen ljust lageröl eller veteöl, är ett bättre alternativ. Mot salta smaker är ett öl med tydlig beska däremot ett utmärkt alternativ.

Beska i maten gör att drycken känns

• Beskare
• Sötare
• Strävare
• Hetare
• Mindre frisk

Beska i drycken gör att maten känns

• Beskare
• Sötare
• Mindre frisk
• Mindre salt
• Hetare

Vad är umami?

Umami kallas ibland för den femte grundsmaken. Själva namnet kommer från japanskan och betyder ungefär ”delikat”. Umami är ett annat namn för natriumglutamat och används som smakförhöjare i olika kryddblandningar och i buljong. Umami förekommer också naturligt i fet fisk, skaldjur, alger, sjögräs, svamp och lagrad ost. Även grönsaker som sparris, spenat och tomat är rika på umami, liksom sojaprodukter som sojasås, tofu och tempeh.

Se upp för ”umamispöket”!

Mycket umami i maten kan ställa till det för dryckesvalet. Umami ökar upplevelsen av beska och strävhet i drycken och umamirika rätter passar därför sällan bra med röda viner eller beskt öl.

Många asiatiska rätter är rika på umami då de ofta innehåller både sojaprodukter och fisksås. Vitt vin med viss sötma eller ett öl med låg beska är den bästa kombinationen, eftersom röda viners strävhet och ölets beska blir tydligare i kombination med maten. Fet fisk som lax, sill, makrill och sardiner trivs också bäst ihop med vitt vin eller öl.

Umami i maten gör att drycken känns

• Strävare
• Beskare