Aglianico
Blå druva.
Odlas i: Södra Italien. Även i mindre skala i Australien och USA.
Kända distrikt: Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Apulien.
Smak: Ger friska, tanninrika, koncentrerade viner med lagringspotential och aromer som plommon, körsbär, mineral, svart te, tobak, kaffe och cederträ.
Passar till: Feta rätter som kan bädda in vinets höga syra och strävhet. Kraftiga kötträtter, gräddiga såser, svamprätter.
Smaktyp: Aglianico hittas oftast i kategorierna Stramt & Nyanserat, samt Kryddigt & Mustigt.
Favorit i södra Italien
Aglianico är den mest odlade druvan i södra Italien tack vare sina rika skördar och tålighet mot svampsjukdomen mjöldagg. Druvans ursprung är dock omtvistad. Redan på 1500-talet fanns teorier om att druvan kom från Grekland, men troligtvis är den en gammal inhemsk italiensk druva.
Mineraliska toner
Kampaniens och Basilicatas vulkaniska jordmån bidrar med en rökigt mineralisk ton. I regionen kring vulkanen Monte Vulture i Basilicata odlas druvorna på mycket hög höjd för att vinrankorna ska få välbehövlig svalka och vindar i det varma klimatet. Vinodlingarna får nämligen fler soltimmar här än på de flesta andra platser i världen. Temperaturväxlingarna gör att druvan mognas långsamt vilket ger lagringsdugliga, strukturerade viner med hög syra och koncentrerade aromer.
Söderns Barolo
Den långsamma mognadsprocessen med många soltimmar tämjer tanninerna något, men även ett aglianico-vin som lagrats länge kommer att vara strävare än de flesta vinerna från andra druvor. Tack vare vinets intensitet kan det lagras på nya franska ekfat utan att fatet tar över smaken. Rosévin på aglianico förekommer i liten skala och är oftast torra och strama.
Aglianico ses som en av södra Italiens mest lovande druvor. Vinets karaktäristiskt höga syra, torra strävhet och lagringspotential har gett den smeknamnet "Barolo of the south", söderns Barolo, eftersom vissa paralleller kan dras till vinet i Piemonte som görs på nebbiolo-druvan.
