Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländerEuropa

Sverige

Sverige

Kunskap & Inspiration

Sverige

Sverige är, trots sitt i sammanhanget väldigt svala klimat, ett officiellt vinland sedan 1999. Tjugo år senare har det börjat röra på sig ordentligt och Sverige har med solaris fått en "egen" druva.

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Vad är svenskt vin?

Systembolagets försäljning av svenskt vin ökade med 225 procent mellan 2015 och 2019. Definitionen gäller för vin gjort på druvor som odlats i Sverige. Viner från svenska urban wineries, där druvorna importeras för att vinifieras här, får annat ursprung. Det vanliga är att druvorna kommer från olika EU-länder och de klassificeras då ursprungsmässigt som ”EU”.

Vita viner dominerar

Eftersom det svenska klimatet är svalt med få soltimmar är det de gröna druvorna som mognar lättast. Den sort som har kommit att dominera i Sverige är solaris, som uppskattas för sin mångsidighet och höga fruktsyra. Att ha en ”egen” druva kan ha sina fördelar när det kommer till att marknadsföra ett nytt vinområde. Några exempel är Chile som ofta förknippas med carmenére, Argentina med malbec, Uruguays tannat och Sydafrika med pinotage.

Mousserande vin från Sverige ökar

Produktionen av mousserande vin ökar stadigt och även här används ofta solaris. I regel får vinerna sina bubblor genom en andra jäsning enligt den traditionella metoden, då det är det enklaste när volymerna är små. Många gånger är vinmakarens mål att bevara friskheten i vinet. Därför ligger vinerna oftast bara mellan sex och tio månader på sin jästfällning.

Mer om tillverkning av mousserande vin 

Mer svenskt rosévin – mindre rödvin

Rödvinets andel sjunker. En del producenter gör bara rött vin tre gånger på tio år – och då bara de bästa åren – medan rosévin i princip produceras varje år. När det kommer till rosévin och rött vin är druvan generellt rondo, ibland tillsammans med cabernet cortis. Många producenter börjar även titta på att göra mer orangevin och naturvin.

Manuell skörd och låga uttag

De flesta vinodlare i Sverige skördar manuellt, vilket kan förklaras av att de flesta egendomarna är små och att skördeuttaget generellt är lågt. Några sätter måttet till en flaska per ranka, vilket motsvarar grand cru-nivå i Frankrike.

Olika sorters ekfat

Ekfat på 225 liter, barriquer, är vanligast för lagring men många producenter väljer större fat på 500 liter. Det experimenteras med långa fat för att vinet skall få stor kontaktyta med eken, liksom med olika rostningsgrader och rostningsmetoder. Lär dig mer om fatlagring

Druvsorter som används i Sverige

Alla druvsorter som är godkända för vinframställning inom EU får användas i Sverige men de flesta av dem behöver högre temperatur och fler soltimmar än vad Sverige kan erbjuda. Namn som solaris, rondo, cabernet cortis, muscaris och souvignier gris är kanske inte lika bekanta som många andra druvsorter vi ser på södra Europas vinetiketter, men är de som fungerar bäst här. De är exempel på de sjukdomsresistenta druvsorter, disease-resistant varieties på engelska, som internationellt är kända som PIWI-druvsorter.

Vad är PIWI-druvor?

PIWI är en förkortning av tyskans Pilzwiderstandsfähige Rebsorten vilket på svenska blir ungefär ”svampbeständiga druvsorter”. Då EU endast tillåter Vitis vinifera i kvalitetsvin klassificerades dessa druvsorter som en underart till Vitis vinifera, (sativa) för att komma runt byråkratiska hinder för hybriddruvor.

Gemensamt för PIWI-druvsorter är att de är resistenta mot sjukdomar i allmänhet och svampsjukdomar i synnerhet och därför inte behöver behandlas som vanliga druvor. Vanliga vitis viniferadruvor kan behöva behandlas med pesticider omkring 15 gånger per år, medan PIWI under bra år klarar sig helt utan. Under ett sämre år krävs två eller högst tre behandlingar. VIssa producenter använder istället bladgödsling. Det är en hållbarare, billigare och mindre arbetskrävande metod som resulterar i mindre jordförorening.

Rondo

Den blå druvsorten rondo mognar bra i svalt klimat, ger mycket frukt och har relativt bra motståndskraft mot sjukdomar.
Rondo är en så kallad teinturier, vilket betyder att den till skillnad från de flesta andra blå druvor har rött fruktkött. Druvan ger vinet mycket färg men har för lite tanniner för att kunna fatlagras, speciellt på europeisk ek. Rondo som ska fatlagras brukar blandas med cabernet cortis och på egen hand används druvan antingen till lättare rödvin eller rosévin. 

Solaris

Gröna solaris är resistent mot sjukdomar och växer snabbt. En annan fördel i utmanade klimat är att druvan mognar tidigt och lätt kommer upp i höga nivåer av syra och socker. Solaris är mångsidig, trivs på både ståltank och ek och ger såväl torra, söta och mousserande viner. Vid låg jästemperatur ger solaris aromer av tropisk frukt och höjs temperaturen kommer det fram kryddighet samt blommighet. Läs mer om solaris 

Solaris är mångsidig, trivs på både ståltank och ek och ger såväl torra, söta och mousserande viner.

Släktträd svenska druvor

Rondo: Hybrid av zarya severa och sankt laurent framtagen i Rheingau 1964.
Solaris: Hybrid av merzling och geisenheim 6493 framtagen i Württemberg 1975.
Cabernet cortis: Hybrid av cabernet sauvignon och solaris framtagen i Baden-Württemberg 1982.

Klimat och jordmån

Sveriges vinodlingar omfattar 100 till 150 hektar. De flesta gårdarna är små, mellan en och tio hektar. Kommersiell vinodling förekommer så långt norrut som Mälardalen men de flesta gårdarna ligger längs kusterna i sydligaste Sverige, samt på Öland och Gotland. Flest odlingar finns strax norr om 55:e breddgraden i Skåne.

Vinodling i Skåne

Skånes vinodlingar ligger längs de låga kusterna. Berggrunden är mycket varierande och kan på bara 100 meter växla mellan sand och lera, flintarik lerjord ovanpå kalkblandad sand, till lätta sandjordar. Vingårdarna i Skåne har olika förutsättningar med både utmaningar och fördelar.

Nordvästra Skåne och Kullahalvön omsluts av tre olika vatten: Kattegatt, Öresund och Skälderviken. Närheten till vatten håller frosten borta och bidrar till odlingsmöjligheterna, som samtidigt försvåras av mindre solexponering.

Sydöstra Skåne har något högre temperaturer på våren och växtsäsongen startar lite tidigare. Landskapet är däremot mer kuperat och vårfrosten tenderar då att krypa ner i dalarna. För att skydda rankornas knoppar används gasolpannor eller så skapas små ”orkaner” i vingårdarna för att värma upp luften.

Sydvästra Skåne består av ett så gott som flackt odlingsområde och en nederbörd på omkring 650 mm/år, vilket innebär att det är i princip fritt från problem med röta. För att öka solexponeringen låter man fler blad sitta kvar på rankorna då de fungerar som enorma solfångare. Genom att hålla samtliga blad i solljus ökar möjligheterna för att få mogna druvor.

Vinodling på Öland och Gotland

Både Öland och Gotland präglas av kalkhaltig jordmån och relativt många soltimmar, vilket underlättar för druvorna. Även blåsten är en fördel, då den håller fukten borta och minskar risken för mögel.  Våren anländer senare här jämfört med Skåne, viket gör att knoppningen också fördröjs. Det minskar risken för tidiga frostskador. 

Vinlagar och klassificering

Vinlandet Sverige har i nuläget ingen officiell indelning i olika områden och regioner. Ursprunget är endast ”Sverige” och vinerna klassas som ”bordsvin”. Inom EU:s indelning av vinodlingszoner återfinns Sverige i den svalaste, A, som bland annat omfattar Tyskland utom Baden, Storbritannien, Danmark, Polen, Belgien och Nederländerna.

Här på Systembolagets webbplats görs en stegvis indelning som för andra vinländer:

• Land (Sverige)
• Region (län)
• Distrikt (stad eller kommun)

Historia

I Sverige har det tillverkats vin av frukt och bär sedan mitten av 1500-talet och som störst var produktionen under 1800-talet. När alkoholmonopolet infördes 1917 fick endast företag som tillverkat vin före 1917 vara kvar, men många lade ändå ned verksamheten. 1933 fick frukt- och bärviner inte längre fick kallas vin. De mousserande fruktvinerna som fanns på marknaden bytte därför namn till "skum". Några år senare höjdes skatten på de svenska fruktvinerna och näringen slogs i princip ut.

Under slutet av 1990-talet började vinproduktionen i Europa krypa norrut tack vare hybriddruvor och ny teknik. 1999 blev kommersiell vinodling tillåtet i både Danmark och Sverige. Det tog ett tag innan pionjärerna i Sverige lärde sig bemästra klimat och råvaror. Flera odlare arbetar idag nära Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att testa sig fram och finslipa verksamheten utifrån klimatets förutsättningar. Hösten 2020 fanns det omkring 30 stycken etablerade vinproducenter i Sverige, varav knappt tio är lite större.

Volymerna av svenskt vin har ökat stort sedan starten, liksom kvalitén. Med svenskt vin får många konsumenter vad de vill ha: små och nya ursprung, nya vinifieringsmetoder och annorlunda druvsorter.