Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Det starkt varierade landskapet erbjuder många olika mikro- och mesoklimat, de flesta vinodlingar ligger på lägre sluttningar och kustnära slätter. Med nyplanteringar av klassiska druvor och modernisering av utrustning och källarmetoder har kvaliteten varit på uppgång de senaste 15-20 åren och även de inhemska vinerna med sina säregna druvsorter har börjat bli mer uppmärksammade internationellt.

Viner

Vin de Pays de I’Île de Beauté

Ungefär två tredjedelar av vinproduktionen från Korsika säljs som lantvin under det romantiska namnet Vin de Pays de I’Île de Beauté.

Ajaccio

I detta mycket bergiga område på västkusten produceras främst rosé- och rödvin, huvudsakligen av druvan sciacarello.

Muscat du Cap Corse

Detta är en appellation för vin doux naturel (VDN) av muscat blanc à petits grains. Vinerna är inte naturligt söta, vilket namnet antyder, utan jäsningen har avbrutits genom tillsats av alkohol, och vinet behåller på så sätt en viss restsötma.

Mer om starkviner

Patrimonio

Denna appellation på nordkusten var den första som erhöll AC-status år 1968. Här görs såväl rött som vitt och rosé. För röda viner måste Nielluccio utgöra minst 90 procent, och för vita viner måste vermentino utgöra 100 procent.

Vin de Corse

Detta är den dominerande appellationen på ön, som innefattar slätterna i öster, och mycket kvalitetsvin från Korsika säljs under AC Vin de Corse. Till appellationsnamnet kan något av fem regionala namn – Calvi, Coteaux du Cap Corse, Figari, Porto Vecchio och Sartène – läggas. Vinerna kan vara röda, vita eller rosé.

Druvor på Korsika

Sciacarello, aleatico och nielluccio är de tre mest karaktärsfulla inhemska blå druvsorterna, den senare förmodligen besläktad med Toscanas sangiovese. De sydfranska blå druvsorterna cinsault, carignan och grenache är vanliga även här, liksom den provencalska druvan barbarossa. Den gröna vermentino, känd under namnet rolle i Provence och lokalt här under ytterligare en synonym, malvoisie de corse, samt den högst lokala druvan codivarta.

Bland de nyplanterade franska sorterna märks även chardonnay och sauvignon blanc samt de blå cabernet sauvignon och merlot, syrah och mourvèdre.

Klimat och jordmån

Medelhavsön Korsika har ett mycket torrt och soligt klimat. Landskapet är bergigt, med toppar på över 2 700 meter. Vinodlingarna ligger på lägre nivåer utmed kusterna. Det varierade landskapet erbjuder många olika mikro- och mesoklimat och ger vingårdarna mycket olika förutsättningar vad gäller vindar, solexponering, höjd och mildrande effekter från havet.

Fyra olika jordmåner dominerar på Korsika:

• Granit på den västra sidan
• Skiffer i norr
• Krita och lera i Patrimonio
• Märgel, sand och alluvialjordar på den östra sidan

Historia

Korsikas namn går tillbaka på feniciers och grekers ord för ”trädrik” och ”klippa” och säkert var Korsika mer trädbevuxet för 3 000 år sedan. Att mycket skog gått åt kan nog läsas in i ordet maquis, som fransmännen lånat härifrån. Det är namnet på den svårgenomträngliga buskvegetation som vildsvin älskar att gömma sig i. Grekerna kallade också Korsika ”den vackra ön” och det namnet lever kvar i lantvinsbeteckningen för hela ön: Vin de Pays de I’Île de Beauté.

Robust karaktär

Om fenicier och greker var först på plan kan man med stor sannolikhet anta att de också planterade vin här. Det korsikanska vinet har fortfarande en robust karaktär som kan spåras till antikens dagar. Det är nu uppblandat med det italienska inflytandet som varade i 700 år fram till slutet av 1700-talet – då för övrigt Napoleon framträdde som öns store son.