Hitta på sidan: Viner & druvor   Klimat & jordmån   Lagar    Historia

Sedan 1996 är konstbevattning tillåtet i Spanien och omkring 25 procent är konstbevattnat. Detta har öppnat upp för vinodling i tidigare torra områden. I takt med att både stora kooperativ och mindre privata egendomar investerat i modern utrustning och anammat moderna metoder har vinerna fått en modernare stil.

Mer än Rioja

Tempranillo är druvan som satt Spanien på vinkartan och odlas i några av de främsta distrikten som Rioja och Ribera del Duero. På senare år har även Priorat, Montsant, Somontano, Toro, Bierzo och Rías Baixas fått internationell uppmärksamhet.

Det mousserande vinet cava får sin andra jäsning på flaska – precis som i champagne. Sherry är en spansk starkvinsklassiker som görs i alla skepnader från kruttorr till mycket söt stil.

Viner och druvor

Det odlas en mängd olika druvsorter, men det är bara ett tjugotal som svarar för nära 80 procent av vingårdsarealen. Spanjorerna själva hävdar att det finns cirka 600 skilda sorter – många är dock endast av lokal betydelse. Den gröna airén är, till ytan sett, världens mest odlade sort, och de blå tempranillo och bobal kommer på andra respektive tredje plats.

Det odlas en mängd olika druvsorter, men det är bara ett tjugotal som svarar för nära 80 procent av vingårdsarealen.

Garnacha och cariñena

Garnacha, mer känd som grenache, ger smakrika och robusta viner med relativt hög alkoholhalt. Liksom garnacha trivs cariñena (carnignan) i varmt klimat och har de senaste årtiondena avslöjat sin kvalitet genom att producera en del av Spaniens främsta viner från gamla stockar, ofta i sällskap med just garnacha.

Tempranillo

Tempranillo är nog den druva som de flesta förknippar med spanska rödviner. Den mognar relativt tidigt och trivs därför i områden med något svalare klimat. Andra blå druvsorter av betydelse är monastrell (mourvèdre i Frankrike) och i sydöst, mencía i Bierzo och graciano i Rioja.

Airén

Den gröna druvan airén förekommer endast i Spanien och odlas mest i de centrala delarna av landet. Största delen av produktionen går till brandyindustrin i Jerez.

Bobal

Bobal ger mörka röda viner, och även druvkoncentrat, i Alicante, Valencia och Utiel-Requena. Bobal odlas huvudsakligen, men inte bara, för bulkvinsproduktion. Den har en förmåga att bevara en hög syra.

Macabeo

Gröna macabeo, kallas också viura, odlas huvudsakligen i landets norra delar. Förutom att det är den viktigaste gröna druvan i Rioja, blandas macabeo i Katalonien med parellada och xarel-lo till cava.

Andra betydande gröna druvor är albariño och godello i Galicien, verdejo i Rueda och palomino i Jerez och Montilla-Moriles. De internationella druvorna chardonnay, cabernet sauvignon och merlot vinner också stadigt ny mark.

Klimat och jordmån

Vore det inte för skyddande bergskedjor och de förhållandevis högt belägna vingårdarna så hade det spanska klimatet på många ställen varit för varmt för vinodling. Det bergiga landskapet bjuder också på stora temperaturvariationer mellan dag och natt. Regnmängden varierar stort, från 450 mm per år i Rioja till 1 500 mm längs den baskiska kusten.

I norr och nordväst är klimatet starkt influerat av Atlanten med svala somrar, milda vintrar och mycket regn. Iberiska halvöns mest kännetecknande geografiska drag är den högplatå, Meseta, som upptar stora delar av centrala Spanien. I det inre av högplatån råder ett extremt inlandsklimat med stränga vintrar och somrar då dagstemperaturerna kan klättra över 40-gradersstrecket.

Konstbevattning en lösning i Spanien

Torka är ett återkommande problem, men konstbevattning är tillåten – trots dilemmat med sjunkande grundvattennivåer. I söder och öster påverkas klimatet av Medelhavet med långa, varma somrar och milda vintrar.

Även jordmånen kan delas in i tre distinkt olika typer – med granit i nordväst, skiffer i nordöst och kalksten i större delen av övriga Spanien.

Vinlagstiftning och klassificeringar

Vinlagstiftningen delar in de spanska vinerna i två nivåer, kvalitetsvin och bordsvin.

Vinos de Pago

Beteckning för enskilda vingårdar som hittills (2020) endast 18 stycken har kvalificerat sig för. I den här klassen ingår vingårdsbetecknade viner vars höga kvalitet varit erkänd under en längre tid och som uttrycker de unika egenskaperna hos en viss plats eller jordmån, även kallat terroir.

Vinos de Denominación de Origen Calificada – DOC

Den här klassen, tidigare känd som DOCa, omfattar regioner eller distrikt som utmärkt sig för sin höga kvalitet under längre tid. Kraven liknar dem som gäller för DO men är generellt hårdare. Det finns för närvarande endast två DOC: Rioja och Priorat. (Priorat kallar på katalanska klassen för DOQ.)

Vinos de Denominación de Origen – DO

DO är den största kategorin för spanska kvalitetsviner. Ett DO i Spanien är ett av cirka 100 tydligt avgränsade områden med specifika krav på bland annat druvsorter, avkastning, vinifiering och lagring. Varje DO kontrolleras av ett lokalt organ, Consejo Regulador, som ser till att reglerna följs.

Vinos de Calidad con Indicación Geográfica – VCIG

En kvalitetsklass som skapats för att möjliggöra användandet av nya tekniker och druvor som av tradition odlats inom ett område, och vars kvalitet, rykte eller karaktäristik hänger samman med den geografiska miljön, den mänskliga faktorn eller båda, avseende produktionen av druvorna samt framställning och lagring av vinet.

Vinos de la Tierra – VT

Innefattar cirka 40 områden vars producenter enats om vissa gemensamma normer. Ofta siktar dessa områden mot att så småningom bli upphöjda till DO.

Vino

Vino betecknar enkla bordsviner från oklassificerade områden eller blandningar från flera områden, vilket automatiskt klassas som bordsvin enligt EU:s regelverk. Fram till 2009 kallades kategorin Vino de mesa, (VdM)

Lagringstiden viktig i Spanien

Till skillnad från lagstiftningen i de flesta andra länder lägger den spanska stor vikt vid hur länge vinet har lagrats innan det släpps till försäljning. Tanken är att kunden inte ska behöva lagra vinet själv utan att det är drickfärdigt när det släpps på marknaden. Den här indelningen anses vara gammalmodig av vissa producenter som vill erbjuda viner i en modern stil samt av dem som – på franskt manér – vill producera viner för lång lagring.

Lantviner och kvalitetsviner kan använda följande klassificeringar:

Vino noble

Minimum 18 månader i ekfat om max 600 liter eller i flaska.

Vino joven

Ingen lagring krävs för vare sig rött, vitt eller rosé. Vinet släpps till försäljning året efter skörd.

Vino añejo

Minimum 24 månader i ekfat om max 600 liter eller i flaska.

Vino viejo

Minimum 36 månaders lagring som skall ge vinet en oxiderad karaktär.

Kvalitetsviner kan, utöver de ovan nämnda, använda sig av följande klassificeringar:

Vino de crianza

Minimum 24 månader, varav minst 6 månader i ekfat om max 330 liter, för vita viner och roséviner gäller minst 18 månaders lagring i flaska eller fat.

Reserva

Minimum 36 månader, varav minst 12 månader i ekfat om max 330 liter, för vita viner och roséviner gäller minst 18 månaders lagring, varav 6 månader i fat.

Gran reserva

Minimum 60 månader, varav minst 18 månader i ekfat, för vita viner och roséviner gäller minst 48 månaders lagring, varav 12 månader i fat.

Historia

Lång vinodlingstradition

Spanien har en vinodlingstradition som går minst 2 000 år tillbaka i tiden – till fenicier och greker. Tack vare handelsutbytet med landets amerikanska kolonier blev Spanien tidigt mer exportinriktat än övriga stora europeiska vinländer. Till en början var det dock mest starkviner som exporterades medan landets övriga viner huvudsakligen konsumerades lokalt.

Vinlusen invaderar

Vinlusens framfart på 1800-talet skapade stora problem i Europa men den kom relativt sent till Spanien – och då visste man redan hur sjukdomen skulle kontrolleras. I Rioja och Navarra ledde phylloxera-lusens framfart i Frankrike till att vinmakare kom från det närliggande Bordeaux, och fick tack vare nya investeringar och modernare metoder, ett uppsving.

Inbördeskrig och diktatur

Större delen av 1900-talet var ett svårt århundrade för Spanien som efter ett förödande inbördeskrig hämmades av Francos diktatur. Från sent 1960-tal började dock delar av vinnäringen att hämta sig, först med en sherryboom och sedan återupptäckandet av Rioja. Med diktaturens fall förbättrades ekonomin och den inhemska efterfrågan på kvalitetsvin steg.

Kraftfull förändring och modernisering

I och med inträdet i Europeiska Gemenskapen 1986 fick även de fattigare regionerna välkomna investeringar. Sedan 1990-talet har den spanska vinnäringen befunnit sig i snabb och dynamisk omvandling.