Hitta på sidan: Viner   Klimat & jordmån   Historia

Albariño är den vanligaste druvsorten, sen kommer torrontés, loureira och treixadura och längre inåt land godello. De aromatiska och friska vinerna  har  även nått internationell berömmelse. Främsta blå druva är mencía, men den stora volymen vin utgörs av vitt.

Viner

Rías Baixas DO

Rías Baixas, är det mest kända av Galiciens fem DO-distrikt och det som har mest gemensamt med portugisiska Vinho Verde på andra sidan gränsfloden Miño.

Rías Baixas har fem mindre zoner:

• Val do Salnés
• O Rosal
• Condado de Tea
• Ribiero do Ulla
• Soutomaior
  
  

Rankorna av de gröna druvorna albariño, caiño blanco, loureira och treixadura, men även torrontés och godello, slingrar i detta extremt fuktiga klimat upp på höga granitstolpar i ett pergolasystem kallat parral. Lövverk och druvor blir väl genomluftade med minskad risk för svampangrepp, samtidigt som den underliggande marken kan användas för andra grödor. För att underlätta maskinell skörd använder dock vissa producenter moderna planteringssystem.

Det maritima klimatet i Rías Baixas präglas av närheten till Atlanten. Sommarmånaderna är varma, vintrarna milda och nederbörden riklig (1 700 mm/år.) Jordmånen präglas av väldränerad sandjord som ligger ovanpå granit.

Rött vin får här en markant hög syra. De vita kan uppvisa komplexitet och elegans. Vissa producenter låter vinet vila på jästfällningen innan buteljering och fat, både nya och begagnade i olika storlekar används också.

Ribeiro DO

Ribeiro, ligger på ömse sidor om floden Miño längre inåt land. Med något mindre regn i ett tempererat klimat produceras här liknande vita viner av samma druvor som i Rías Baixas. Treixadura, lado och torrontés leder fältet och nyplanteras i första hand då den neutrala men högavkastande palomino rycks upp. De mörka, men lätta, rödvinerna av druvan garnacha tintorera (alicante bouschet) används för bordsviner, men odlare arbetar med inhemska druvsorter.

Ribeira Sacra DO

Denna region skapades 1996 och är den i Galicien som specialiserar sig på röda viner på druvan mencía. Här odlas även de blå druvorna brancellao och merenzao med flera. Ribiera Sacra gör dessutom en del vitt vin på godello och albariño och treixadura. 

Området omfattar 1 200 hektar och ramas grovt in av floderna Mino och Sil. Lutningen kan vara ända upp mot 85 procent vilket bjuder en tuff utmaning för varje vinbonde. 

Atlanten har mindre klimatpåverkan jämfört med Rias Baixas, då dalgångarna ger ett mer kontinentalt klimat och floderna fungerar som termostater. Lutningen sörjer för god dränering och de terrasserade skiffer- och granitjordarna är omsorgsfullt positionerade för att åtnjuta flesta möjliga soltimmar.

Ribeira Sacra är indelat i fem underregioner: Amandi, Chantada, Quiroga-Bibei, Ribeiras do Mino och Ribeiras do Sil.

Valdeorras DO

Av Galiciens fem DO ligger denna längst österut och längst från kusten, med mindre regn och riktigt varma somrar. Det mest kända vita vinet görs av den aromatiska godello, medan blå mencía ger viss konkurrens till den dominerande garnacha tintorera.

Monterrei DO

Det relativt nya och minst kända av Galiciens DO är också det torraste och producerar fräscha, fruktiga vita viner, och unga röda viner på mencíadruvan. Mycket av vinet säljs ännu i bulk, men några bodegor har visat sin potential.

Klimat och jordmån

Den galiciska kusten får uppåt 1 600 mm regn per år. Detta uppvägs av ett stort antal soltimmar, vilket möjliggör hög avkastning och kvalitet. Det maritima klimatet ger variation mellan årgångarna. Ju längre inåt land man kommer, desto varmare och torrare bli det och blå druvor tar mer plats jämte de gröna.

Den galiciska kusten får uppåt 1 600 mm regn per år.

Jordmånen består av alluviala avlagringar i floddalarna närmast kusten. Granit utgör ett stort inslag som utnyttjas för de pelare som bär upp pergolorna, medan skiffer, som i Ribeira Sacra, är utmärkt underlag för röda viner.

Historia

Galicien har ett keltiskt ursprung och var länge en isolerad del av Spanien. Detta har bidragit till en stark självständighetskänsla och att man fortfarande talar galiciska.

Erkänd producent av kvalitetsvin

Vinerna påminde förr ännu mer om vinho verde från norra Portugal. Sedan Spanien blev medlem i EG/EU 1986 har stora investeringar gjorts i regionen och i grunden förändrat vinindustrin. I dag är Galicien en erkänd producent av kvalitetsvin.