Hitta på sidan: Viner & druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Kort om Beaujolais

Beaujolais sträcker sig mellan Mâcon och Lyon. Beaujolais svarar för nära hälften av hela Bourgognes vinproduktion. Arealen på 22 000 hektar utgör ungefär hälften av hela Bourgogne.

Regionen har kontinentalt klimat, aningen varmare än resten av Bourgogne. Floden Saône dämpar värmen på sommaren och den kalla mistralvinden spelar också roll då den kan sänka temperaturen under blomningstiden, men  även förstöra löv och druvor inför skörden. Precis som i Chablis och Cote d'Or kan frost och hagel förekomma på våren.

Norra delen av Beaujolais ligger på mellan 200 och 500 meters höjd. Och det är här du hittar Beaujolais-Village och cru-vingårdarna, men väldränderad jord rik på granit, skiffer och sand. Sluttningarna vetter mot syd och sydost för maximal solexponering. Dessa viner är relativt kraftfulla och lagringståliga jämfört med vinerna som kommer från de mer platta odlingarna i södra Beaujolais.

Viner och druvor

Beaujolais är i princip synonymt med gamay (98 procent av produktionen) som kan ge från lätta och bäriga viner till mer koncentrerade och lagrinsdugliga. En liten del vitt vin görs av chardonnay, och även aligoté, men den druvan måste dock vara borta senast år 2024.

Macération carbonique

Mycket av det röda vinet i Beaujolais framställs genom variationer av en särskild metod kallad macération carbonique, eller kolsyrejäsning. Metoden innebär att hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Eftersom jäsning inte kan ske utan syre börjar druvorna brytas ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol.

På detta sätt uppnår druvorna en alkoholhalt om cirka 3 volymprocent, men efter några dagar pressas druvorna, och jäsningen fullbordas på vanligt vis. Vanligast är dock en kombination av macération carbonique och traditionell jäsning. Druvklasarna läggs i öppna kar, varpå druvorna längst ner krossas av vikten och börjar jäsa. Den koldioxid som då bildas fyller efter hand jäskaret och ger samtidigt de ännu hela druvorna möjlighet att jäsa inifrån. Resultatet blir ett mjukt, och fruktigt vin.

Investeringar från Bourgogne

Då mark är billigare än i Côte d'Or så har flera vinproducenter därifrån investerat i odlingar i Beaujolais. Detta har i sin tur influerat vinmakningen i regionen att blir mer lik den i Bourgogne. Detta gäller specifikt cru-lägena. Dessa viner lagras oftare på fat, musten jäser utan tillsatt jäst och kolsyrejäsning används i mindre utsträckning än tidigare.

Läs mer om vinframställning

Beaujolais nouveau

Beaujolais nouveau är ett vin av druvan gamay som börjar säljas redan tredje torsdagen i november samma år som druvorna skördas, endast ett par månader efter skörden. 

Beaujolais

I de södra delarna av distriktet produceras lätta och fruktiga rödviner som bör konsumeras unga.

Beaujolais-Villages

38 kommuner och tre geografiska zoner i de norra delarna har förutsättningar, gällande sluttningar och jordmån, att producera mer komplexa viner. Dessa har rätt till appellationen Beaujolais-Villages.

Beaujolais cru

Tio byar som anses producera bäst vin har rätt att sätta ut bynamnet på etiketten. De första byarna fick AOC-status 1936. De kallas beaujolais crus och är fylligare och mer komplexa än vanlig beaujolais. För dessa viner förekommer viss fatlagring och många av vinerna utvecklas över tid. Mogen beaujolais påminner om röd bourgogne med aromer av tryffel och undervegitation.

Vinerna från St-Amour har lätt kropp och en ren bärighet, medan de tre följande, Juliénas, Chénas och Moulin-à-Vent hör till de mest välstrukturerade, smakrika och lagringsdugliga. Fleurie gör också rättvisa åt sitt namn, blomaromatiskt bärfruktigt, detsamma gäller Chiroubles. Morgon uppvisar med tilltagande ålder en pinot noir-liknande fruktighet och hör till de lagringsdugligas skara.

Reignié är den sist insläppta i detta cru-sällskap, status 1988, och gör lättare viner. De två sydligaste Côte de Brouilly och Brouilly hör till veteranerna och ger några av de mest robusta vinerna.

Klimat och jordmån

De södra delarna domineras av rika jordar huvudsakligen bestående av lera. Detta platta landskap skapar förutsättningar för enkla viner som bör konsumeras unga och det är härifrån som merparten av vanlig beaujolais och beaujolais nouveau kommer.

Perfekt för gamay

De norra delarna av Beaujolais domineras av ett kulligt landskap med granitgrund. Kullarna med sina sluttningar åt alla håll samt den granitrika jordmånen har här skapat de perfekta förutsättningarna för gamaydruvan. På de små utlöparna av kalksten på gränsen till Mâconnais odlas chardonnay.

Beaujolais ligger skyddat från de förhärskande västvindarna av Monts du Beaujolais, som når upp till 1 000 meter. Klimatet är mer tempererat, soligare och varmare, än i angränsande delar av Bourgogne norrut.

Vinlagar

Appellationssystemet i Beaujolais ser ut enligt följande: Den lägsta appellationen är Beaujolais, den omfattar främst de södra delarna. Nästa steg är Beaujolais-Villages, som omfattar 38 kommuner. Tio byar har utmärkt sig för viner av extra hög kvalitet och har rätt till egna appellationer, de så kallade Beaujolais Crus. Byarna är, med årtal för AOC-status:

• Moulin-à-Vent, Chiroubles, Fleurie, Chénas och Morgon (1936)
• Brouilly, Côte de Brouilly, Juliénas (1938)
• Saint-Amour (1946)
• Régnié (1988)

Inom dessa byar och vinodlingar finns det specifika vingårdslägen som anses hålla extra hög kvalitet, och vinerna går lagra extra länge, exempelvis Côte de Py i Morgon.

Historia

Arkeologiska utgrävningar har visat att vin konsumerades i regionen redan år 59 f. Kr. men det första dokument som omnämner en vingård i Beaujolais dateras till 956. Det var först på 1400-talet som det vinodlande Beaujolais, som vi känner det, började ta form. I takt med växande efterfrågan från Lyon, och sedan Paris då kanaltransport blev möjlig, trängdes andra grödor ut och vinet spred sig från dalarna runt byarna upp på sluttningarna, med deras bättre jordmån och solexponering. Regionen tar sitt namn från staden Beaujeu.

Till skillnad från Bourgogne och Bordeaux fanns inga stora egendomar i Beaujolais och på 1600-talet kom därför grossisten, le négociant, att spela en viktig roll för vinhandeln.

Årets nya vin!

Det viktigaste i Beaujolais historia var det som hände efter andra världskriget. I och med en lagändring 1951 fick vinbönderna lov att från den 15 december saluföra årets vin, vin primeur. Det hela skulle så småningom utvecklas till varumärket Beaujolais Nouveau, och säljstarten bestämdes till tredje torsdagen i november. Fast på skyltarna utanför krogarna i Paris står det oftast bara: ”Il est arrivé!” eller ”Le Beaujolais Nouveau est arrivé”, som det stod från början.

Il est arrivé!

Lanseringen förlades alltså först till Paris, sedan följde engelsmännen efter och snart nog hela världen. Den verkliga hysterin kring detta fenomen toppade i slutet på 80- och början på 90-talet. Men i Frankrike är det fortfarande en stor "festlighet" som märks på vissa håll.