A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

 

A

AVA (American Viticultural Area) – Ursprungsbeteckning för avgränsade, geografiska områden i USA. Den reglerar att 85 procent av druvorna i ett vin måste komma från det angivna området. Några exempel på AVA är Napa Valley och Anderson Valley. Nämns en enskild druvsort på vinetiketten måste 75 procent av druvsorten komma från den AVA som nämns på etiketten.

Alluvial jordmån– Bördig, fossilrik jord som bildats av avlagringar under vatten. Hittas exempelvis runt floder som Po, Donau och Duero.

Alte Reben – Gamla vinstockar på tyska.

Amabile – Italiensk vinterm som betyder ”älskvärd”. Men i praktiken motsvarande ”halvsöt” (1,2–4,5 gram socker per 100 milliliter).

Amfora – Traditionellt lerkrus för jäsning och/eller lagring av vin. Det förekommer att amfororna grävs ner under lagringen. Kallas tinaja i Spanien och kvevri eller qvevri i Georgien. Läs vår artikel om orange vin.

Anbaugebiet – Beteckning för de 13 övergripande vindistrikten i Tyskland.

AOC – Appellation d’Origine Contrôlée – ett franskt begrepp för att stärka kopplingen mellan produkt och ursprung och har använts i Frankrike sedan 1930-talet. Här ingår regler för druvodling, framställning och slutprodukt. På EU-nivå används begreppet AOP för vin. Sprit har kvar klassificeringen AOC.

AOP – Appellation d'Origine Protégée – en beteckning som beslutades av EU-kommissionen för att stärka och underlätta förståelsen mellan produkt och ursprung, bland annat i fråga om druvodling, vinframställning och slutprodukt.

Appassimento – Processen där man torkar vindruvor för att göra passito-viner i Italien, främst Valpolicella. Se passito, ripasso och recioto.

Auslese – Betyder "urval" på tyska. Beteckning inom Prädikatviner i Tyskland. Görs på utvalda druvor med något högre mognadsgrad, vilket ger viner med tydligare sötma och större smakrikedom. Men det förekommer även torra ausleseviner. Druvorna är i vissa fall angripna av botrytis cinerea, det vill säga ädelröta. Sötare nivå än Spätlese.

Autolytisk – Se jästautolys.

B

Barrique – Ekfat på 225 liter – franskt uttryck för bordeauxfat men används i dag över hela världen.

Bâtonnage – Omrörning av jästfällningen under vinproduktionen.

Beerenauslese – Betyder "torkat bärurval" på tyska. Beteckning inom Prädikatviner i Tyskland. Söta viner från individuellt utvalda, mycket mogna druvor. Det är vanligt att druvorna har angripits av botrytis cinerea, det vill säga ädelröta. Beerenauslese har högre restsötma i vinerna än Auslese.

Bentonitlera – Används som klarningsmedel av vin. Läs mer om tillsatser i vin.

Bin – Betyder "låda, batch" på engelska. Används ibland på vinetiketter från Australien för att särskilja varumärken inom en serie viner – men säger inget om vinets kvalitet. Traditionellt använt om vinflaskor som har lagrats horisontellt och där själva processen kallas ”binning”.

Biodynamiskt vin – Biodynamisk odling går ett steg längre än ekologisk odling genom att vingården sätts in i ett större sammanhang. En biodynamisk odlare ser vingården som en sluten organisk helhet. Några viktiga inslag är användning av naturpreparat och bestämda tidpunkter för vingårdens alla uppgifter. Solens, månens och stjärnornas påverkan på jorden och grödorna blir helt avgörande för när olika ingrepp ska göras. Läs mer om biodynamiska viner.

Biologique, biologico – Ekologisk odling på franska och italienska. Läs mer om ekologiska viner.

Bodega – Vineri, vinföretag eller vinkällare på spanska.

Bordeauxvätska – En mix av kopparsulfat, släckt kalk och vatten som sprejas på vinrankorna som skydd mot svampangrepp.

Bordeaux supérieur – Vin med lägre skördeuttag, något högre alkoholhalt och som har lagrats minst tio månader. Ligger nivån över generiskt bordeauxvin.

Bordsvin – Enklare vin som inte ingår i någon högre klassificering. Kallas table wine på engelska och Deutscher Wein på tyska.

Botrytis cinerea – Namn på en mögelsvamp som under särskilda väderförhållanden anses positiv för druvorna. Genom att suga vattnet ur dem koncentrerar botrytis cinerea druvornas smakämnen, fruktsyror och sockerhalt. Kallas ädelröta på svenska och noble rot på engelska.

Botti – Stora ekliggare i Italien av varierande storlekar.

Bottensats – Se fällning.

Brettanomyces (brett) – Jästsvamp som ger aromer som ammoniak, källare, hästfilt, läder och stall. Mer accepterad i syrlig öl som gueuze eller lambic än i vin. Kan finnas som arom i naturvin och i traditionell bordeaux. Läs mer om andra smaker i naturvin.

Brut – Begreppet användes från början i Champagne för ett torrt mousserande vin, men numera är det allmänt använt i vinvärlden. Inom EU gäller maximal sockerhalt om 1,2 gram socker per 100 milliliter. Läs mer om socker i mousserande.

C

Cantina sociale – Kooperativ i Italien.

Cap Classique – Mousserande vin från Sydafrika, gjort på den traditionella metoden.

Cave – Vinkällare på franska.

Chaptalisering – Tillsättning av socker i ojäst druvmust för att höja alkoholhalten – strikt reglerat enligt EU:s vinlagar och endast tillåtet för vissa ursprung. Läs vår artikel om socker i vin. Eller läs mer om socker i mousserande.

Charmatmetoden – Den vanligaste metoden för att tillverka mousserande vin. Ett stilla basvin hälls i en trycktank – och socker och jäst tillsätts för en ganska snabb jäsning. När vinet jäst klart så sötas det upp och buteljeras. Kallas även tankmetoden eller charmat method, méthode charmat på franska och metodo charmat på italienska. Läs mer om de olika metoderna.

Château – "Slott" på franska, men i vinsammanhang kan det även betyda vingård.

Classico – Italiensk beteckning för ursprungsdelen i en DOC- eller DOCG-region.

Clos – Historiskt var det en muromgärdad (låg eller hög) vingård i Frankrike. I dag är kravet på mur borta.

Colheita – Portugisiskt ord för "skörd".

Côte(s) – "Kust eller kulle, sluttning" på franska – exempelvis Côtes du Rhône eller Côtes de Provence.

County – Ursprungsbenämning i USA som hierarkiskt ligger mellan ”State” och AVA, exempelvis Napa County, Sonoma County eller Mendocino County. När druvorna anges på etiketten måste 75 procent av dem komma från samma county. Ibland kompliceras det hela då ett county även kan vara AVA, som till exempel Mendocino County/AVA.

Crianza – Spansk kvalitetsnivå för viner som har lagrats en viss tid på ekfat och flaska. Lagringstiderna på fat och i flaska varierar i de olika DOC-områdena. I Rioja gäller minst ett års lagring på fat för rött och minst sex månader för vitt och rosévin. De röda vinerna får dock inte säljas förrän efter tre år och de vita och rosévinerna efter två år. Jämför med nivåerna gran reserva och reserva.

Cru – Fransk benämning på en specifik växtplats, oftast en vingård, men kan också vara större områden som kommuner, eller rentav en vinegendom. Vanligtvis erkänt som en plats av högre kvalitet.

Cru Bourgeois – Bordeaux präglas av klassificeringar som rangordnar egendomar. Klassificeringen Cru Bourgeois skapades år 1932 och rangordnar rödvinsproducerande slott i Médoc, närmast under toppklassificeringen Cru Classé. Från och med år 2020 gäller ett nytt bedömningssystem av egendomarnas viner. Tre nivåer, från lägst till högst, finns; Cru Bourgeois, Cru Bourgeois Supérieur samt Cru Bourgeois Exceptionnel.

Cuvée – Blandning på franska.

Cuve close – Annat franskt namn för tankmetoden vid tillverkning av mousserande vin.

D

Dégorgement/disgorgement/degorgering – Göra sig av med jästfällningen i mousserande vin. Flaskhalsen kyls ner, så att fällningen bildar en ispropp, kapsylen avlägsnas och med hjälp av trycket i flaskan skjuts proppen ut och flaskan försluts igen. Läs mer om den traditionella metoden.

Demi-sec – Ordagrant betyder det "halvtorr" men det är mer halvsött. För mousserande viner gäller 3,2–5 gram socker per 100 milliliter, för stilla viner gäller generellt 0,4–1,2 gram socker per 100 milliliter. Läs mer om socker i mousserande.

Distrikt – Används i vinsammanhang för ett mindre geografiskt avgränsat vinområde i ett land, en subregion, som exempelvis Wachau i Niederösterreich eller Médoc i Bordeaux. Vissa länder har varken regioner eller distrikt eller så använder de andra uttryck. Läs mer under ordet region.

Doce, dolce – Sött vin på portugisiska och italienska.

DO – Denominación de Origen – spansk beteckning för skyddat ursprung, med regler för druvodling, vinframställning och slutprodukt. Alla Europas klassificeringar sorterar under PDO.

DOCa – Denominación de Origen Calificada – den högsta klassificeringen i Spanien för skyddad ursprungsbeteckning, med regler för druvodling, vinframställning och slutprodukt. I dag ingår regionerna Rioja och Priorat (DOQ på katalanska).

DOC – Denominazione di Origine Controllata – italiensk beteckning för skyddat ursprung, med regler för druvodling, vinframställning och slutprodukt. DOC finns även i Portugal (Denominação de Origem Controlada) men fasas successivt ut till förmån för DOP.

DOCG – Denominazione di Origine Controllata e Garantita – den högsta klassificeringen i Italien för skyddad ursprungsbeteckning, med regler för druvodling, vinframställning och slutprodukt.

DOP – Samma som franska PDO. I Italien betyder DOP Denominazione d’Origine Protetta. I Portugal står DOP för Denominação de Origem Protegida och i Spanien Denominación de Origen Protegida.

Domaine – franskt uttryck för "vinegendom, vineri".

Dosage – Söthetsgraden i mousserande vin justeras med socker eller druvmust före den sista förslutningen inför den slutliga lagringen – gäller den traditionella metoden. Kallas även Liqueur d’expédition. Läs mer om socker i mousserande.

Doux, dulce – "Söt" på franska och italienska. Läs mer om socker i mousserande.

Druvmust – Ojäst druvjuice.

Till toppen

E

Einzellage – Används i Tyskland när vinet kommer från en specifik vingård.

Eiswein – Betyder "isvin" på tyska. Beteckning inom Prädikatviner i Tyskland. Sött vin där druvorna har fått frysa på vinrankan och plockats under åtta minusgrader. Druvorna är normalt inte angripna av ädelröta. De frysta druvorna pressas direkt och separeras från isen – vilket ger en koncentrerad druvmust.

Ekologisk odling – Odling utan konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel. Läs mer om ekologiska viner.

Elevé en fûts de chêne – Franskt uttryck för lagrad på ekfat.

Enolog – Se oenolog.

Erste Lage – Beteckning för de, enligt VDP, näst främsta vingårdarna.

Erzeugerabfüllung – Egendomsbuteljerat tyskt vin.

Eszencia – Ungersk benämning på sällsynta, ädelsöta viner med sockerhalt på 45 gram socker per 100 milliliter och därmed låg alkoholhalt. Se Puttonyos.

Estate – Mångfacetterat begrepp, ofta med en koppling till att druvorna måste ha odlats på samma egendom som gör vinet. I USA exempelvis gör vinproducenten sitt vin på 100 procent egna druvor, det vill säga att de måste växa på egendomen – inom samma AVA.

Estufagem – Portugisiskt uttryck för uppvärmningsprocessen av madeira. Läs mer om madeira.

Etanol – Vid vintillverkning jäser druvmusten och sockret i musten omvandlas därmed till en lättlöslig form av alkohol – det vill säga etanol. Läs mer om vintillverkningen.

Extraktion – Urlakning – se maceration.

Extra-sec, extra seco – Fransk respektive italiensk benämning för halvtorrt mousserande vin med sockerhalt mellan 1,2 och 1,7 gram socker per 100 milliliter. Läs mer om socker i mousserande.

F

Fattoria – Egendom på italienska.

Federspiel – Vinstil (mellan Steinfeder och Smaragd) inom torrt, vitt vin i Wachau, Österrike.

Feinherb – alternativ till tyska uttrycket halbtrocken, halvtorr.

Fermentering – Jäsning av druvmusten där jästen omvandlar sockret i musten och det bildas etanol (alkohol), koldioxid och värme.

Filtrering – Används under vinprocessen i syfte att avlägsna partiklar från vinet. Läs mer om filtrering.

Fining – Se klarning.

Flor – Ett tunt jästtäcke som skyddar torr sherry mot oxidation under lagringen – och ger även sherry dess speciella doft- och smaknyanser. Läs mer om sherry.

Frizzante – Italienskt uttryck för lätt mousserande.

Fällning – En naturlig och ofarlig del av vinets mognadsprocess som kan dekanteras bort. Läs mer om fällning i vin.

G

Garagevin – Kraftiga och fruktiga rödviner i små kvantiteter som görs av mindre egendomar delvis som en motrörelse till de traditionella slotten i Bordeaux. Uttrycket myntades i slutet av 1900-talet och betyder i dag snarare mikrovinmakare över hela världen. Kallas även garagistes eller microchâteaux.

Garrafeira – Årgångsbetecknade, portugisiska viner av klasserna DOC, DOP eller PGI. Rött vin ska ha lagrats minst 30 månader innan försäljning, varav minst ett år på flaska. Kan även betyda vinkällare eller vinbutik.

GI – Betyder Geographical Indication, geografisk referens. Generell term för geografiskt ursprung, oavsett storlek. Termen täcker både Nya Världens mindre regelstyrda ursprung och EU:s mer regelstyrda ursprung.

Governo – En process i Chianti i Italien. Historiskt en process där druvor torkas och den resulterande ojästa druvmusten hälls i ett redan jäst vin. Främsta syftet var att få igång den malolaktiska omvandlingen. I dag används det för att öka såväl vinets alkoholhalt som dess sötma.

Grains nobles – Franskt uttryck från främst Alsace i Frankrike för druvor påverkade av botrytis cinerea, det vill säga ädelröta.

Grand cru – Betyder ”stor(slagen) växtplats” på franska. I Bourgogne och Alsace används grand cru som högsta kvalitetsnivå för vingårdarna. I Bordeaux är det antingen en generell term för alla slott som klassificerades år 1855 – eller benämningen på de enklaste slotten i St Emilion. I Champagne anger termen de högst klassificerade byarna. Se även premier cru. Läs mer om grand cru i vår artikel om Bordeaux.

Gran reserva – Spansk kvalitetsnivå för viner som har lagrats en viss tid på ekfat och flaska. Lagringstiderna på fat och i flaska varierar i de olika DOC-områdena. I Rioja är det sammanlagt fem år för rött och fyra år för vitt och rosévin. Jämför med nivåerna crianza och reserva.

Grosses Gewächs – Anger torrt vin från de vingårdar som har beteckningen Grosse Lage. Tysk beteckning inom organisationen VDP, i syfte att rangordna de olika vingårdslägena inom distrikten.

Gutswein – Första steget i Tysklands regionala vinhierarki och betyder att vinet kommer från producentens egna vingårdar inom regionen. Därefter följer ortswein, erste lage och grosse lage. Bakom klassifikationen står VDP.

Gyropalette – I den traditionella metoden behöver jästfällningen tas bort i vinflaskor med mousserande vin. Först vrids flaskorna från horisontellt till vertikalt läge så att jästfällningen samlas i toppen av flaskan. Detta görs i en gyropalette, en stålbur som skakas maskinellt. Se pupitre. Läs mer om den traditionella metoden.

H

Halbtrocken – Halvtorr på tyska. För mousserande viner gäller det en sockerhalt på 3,2–5 gram socker per 100 milliliter. För stilla viner är gränserna 0,4–1,2 gram socker per 100 milliliter. Läs mer om socker i mousserande.

Hybrid – En vinstock som skapats genom korsning av två vinstockar av olika arter, exempelvis vitis vinifera och annan art. Dessa hybrider används som rotstockar tack vare deras resistenta förmåga mot vinlusen, phylloxera.

Till toppen

I

IGP– Fransk version av PGI. Förkortningen IGP står för Indication Géographique Protegée – franska viner med ursprungsbeteckning men som inte ingår i något AOP och AOC, vilket bland annat innebär större frihet i att blanda in internationella druvsorter. 

IGT – Italiensk version av PGI. Förkortningen IGT står för Indicazione Geografica Tipica – italienska viner med ursprungsbeteckning men som inte ingår i något DOC eller DOCG, vilket bland annat innebär större frihet i att blanda in internationella druvsorter.

Isvin – Se Eiswein och Prädikatsviner.

J

Joven – Ungt vin på spanska.

Jäst – En encellig svamp som omvandlar socker till alkohol. Vinmakaren kan lägga till odlad jäst eller använda vildjäst, det vill säga det som finns naturligt i luften och på druvornas skal. En typisk jästform för vinframkallning är saccharomyces cerevisiae. Se jästautolys och jästfällning. Läs mer om vinprocessen.

Jästautolys – Det mousserande vinet ligger på flaska och ska jäsas en andra gång – gäller den traditionella metoden. Jästen äter upp sockret och omvandlar det till alkohol, värme och koldioxid – och därmed skapas bubblorna. Se även jästfällning.

Jästfällning – Döda jästceller, drägg, bottensats eller lees på engelska. Efter avslutad jästautolys av mousserande vin bildas en fällning av döda jästceller i flaskorna – som kan ge aromer som rostat bröd, valnötter och kakor. Läs mer om jästfällning.

K

Kabinett – Beteckning inom Prädikatsviner i Tyskland som är typisk för lättare viner, torra till halvtorra, med lägre alkohol.

Klarning – Vinmakaren tillsätter koagulerande ämnen som binder partiklar i syfte att få ett klart vin utan grumlighet. Koagulerande ämnen kan vara bentonitlera eller äggvita. Läs mer om vinprocessen.

Klon – En genetiskt identisk variant av en vinranka kopierad från en enda förälderranka. Olika kloner av samma druvsort uppvisar olika unika egenskaper som exempelvis tjockare skal eller högre syrahalt. Se även hybrid.

Kolsyremetoden – För att göra ett enklare, mousserande vin tillförs kolsyra i ett färdigt vin, oftast i en trycktank, eller ibland direkt i flaskan. Metoden ger stora bubblor som försvinner väldigt fort. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Kolsyrejäsning – Förenklat innebär det att hela, okrossade druvklasar läggs i en sluten jästank fylld med koldioxid. Därmed stoppas jäsningen och druvorna bryts i stället ner från insidan med hjälp av enzymer som omvandlar sockret till alkohol. Vanligt att den kombineras med traditionell jäsning. Resultatet blir ett mjukt, fruktigt vin. Processen heter carbonic maceration på engelska. I Frankrike heter det macération carbonique och sker bland annat i Beaujolais, i södra Bourgogne.

Kooperativ – En sammanslutning av odlare och/eller producenter som har gått ihop och producerar viner tillsammans. En vinproducent kan fortfarande ha egen produktion.

Kvevri, qvevri – Traditionella lerkärl från Georgien som används för både jäsning och lagring. Kärlen grävs ner i jorden och lagras extra länge. Läs vår artikel om orange vin.

Kylstabilisering – När vitt vin har filtrerats, klarnats och blandats kan producenten välja att kylstabilisera det för att undvika vinsten.

L

Lagar – Portugisiskt och spanskt uttryck för stora granittråg där druvorna fottrampas.

Lees – Se jästfällning.

Liqueur de tirage – En tillsats av vin, socker och jäst, vid framställning av mousserande vin enligt den traditionella metoden. Blandningen tillsätts före den första förslutningen av flaskan och ger en andra jäsning och därmed bubblor.

Liqueur d’expédition – Se dosage. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Lutte raisonnée – Betyder ordagrant motiverad kamp på franska. Uttryck som förklarar att producenten använder hållbar odling. Läs mer om ekologiskt, biologiskt, veganskt och naturvin.

Till toppen

M

Maceration – Urlakning av färg, tannin och smakämnen från druvskalen under vintillverkningen. Kallas även extraktion eller urlakning.

Makroklimat – Klimatet i en regional del, som exempelvis Rioja eller Piemonte. Sträcker sig från 10-tals till 100-tals kilometer. Se mikroklimat och mesoklimat.

Malolaktisk omvandling – En omvandling (inte jäsning) som ger viner rundare smak. Sker naturligt efter avslutad alkoholjäsning, eller med hjälp av tillsatt bakteriekultur. Därmed omvandlas äppelsyran till mjukare mjölksyra. Kallas malolactic conversion på engelska. Läs mer i artikeln om vintillverkning av röda viner.

Mas – Sydfransk term för egendom.

Maso, masseria – "Bondgård" respektive "bruka" på italienska.

Mesoklimat – Klimatet i en vingård eller en avgränsad del av en vingård. Sträcker sig från 10-tals till 100-tals meter. Se mikroklimat och makroklimat.

Metodo charmat – Annat italienskt namn för tankmetoden vid tillverkning av mousserande vin. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Metodo classico, metodo tradizionale – Italienska benämningar för den traditionella metoden vid tillverkning av mousserande vin. Se traditionell metod. Läs mer om metoderna.

Mikroklimat – Klimatet i exempelvis ett område med bara en längd av vinrankor eller till och med en enskild vinranka. Används ibland slarvigt som benämning på det som egentligen är mesoklimat. Se mesoklimat och makroklimat.

Millésime – Franskt ord för "årgång".

Mise en bouteille (par) – Franska för "buteljerad (av)", bottled (by).

Mise en bouteille au château/domaine – Franska för att vinet är buteljerat på ett château eller en domän.

Monopole – Franskt uttryck, främst använt i Bourgogne, för att beteckna en vingård med endast en ägare.

N

Négoicant – Franskt uttryck för "handlare", en aktör eller ett företag som köper vindruvor, druvmust eller färdigt vin och sedan färdigställer och säljer i sitt eget namn.

Noble rot – Se botrytis cinerea.

Non-filtré – "Ofiltrerat" på franska.

Non-vintage – Vin utan årgång där druvorna kommer från olika år – två kända exempel är champagne och portvin.

O

Oenolog, enolog, önolog – Person med akademisk examen i tillverkning av vin. En vitikulturist däremot har utbildat sig inom odling av vindruvor.

Oenologi – Läran om vin och dess tillverkning.

Omvänd osmos – En metod för att göra vin alkoholfritt med membranfiltrering. Vinet förs in i en kolonn med två behållare mellan vilka det finns ett halvt genomträngligt membran. Genom ett tryck vandrar alkoholmolekylerna genom membranet och den alkoholfria vätskan blir kvar. Läs mer om alkoholfritt vin.

Organic – Se ekologisk odling. Läs mer om ekologiska viner.

P

Passito – Italienskt uttryck för ett sött vin gjort på delvis torkade druvor. Vinerna är gjorda enligt appassimento-metoden. Se appassimento, ripasso och recioto.

Pétillant – "Pärlande" på franska, uttryck för lätt mousserande vin.

PDO (Protected Designation of Origin) – EU:s beteckning från 2008 för vin med skyddad ursprungsbeteckning i Europa. Här måste 100 procent av druvsorten komma från det namngivna området. Italienska DOC och DOCG sorterar exempelvis under PDO. Regler för tillåtna druvsorter, skördeuttag, vinodling och vintillverkning är i allmänhet strängare än för PGI.

PGI (Protected Geographical Indication) – EU:s beteckning från 2008 för skyddad geografisk beteckning. Till skillnad mot PDO tillåts högre skördeuttag och druvsorter som inte är typiska för regionen. Nämns en druvsort på etiketten måste minst 85 procent av vinet komma från det namngivna området. Reglerna är överlag mindre stränga än för PDO.

Phylloxera – En vinlus som dödar vinrankor av arten vitis vinifera. Drabbade stora delar av Europa i slutet på 1800-talet. Lösningen blev att ympa vitis vinifera på mer resistenta vinstockar från Nordamerika – vilket görs än i dag. Se hybrid.

Pigeage – Franskt uttryck för att pressa ner skalmassan flera gånger om dagen i druvmusten med speciella stavar. Syftet är att få skalmassan att blanda sig med musten. Läs mer om vinprocessen.

PIWI – Pilzwiderstandsfähige Rebsorten,  eller "svampbeständiga druvsorter" på svenska, som används för vinodling i svala områden som England och Sverige. Klassificeras som underart till vitis vinefera och några exempel är solaris, rondo, cabernet cortis, muscaris och souvignier gris.

Premier cru – "Första växtplats" på franska. Fransk klassificering för kvalitetsnivåer. I Bordeaux anger det högsta nivån. I Champagne och Bourgogne anger det den näst högsta nivån. Se grand cru.

Prädikatswein, prädikatsviner – Högsta kvalitetsklassen i Tyskland, se Kabinett, Spätlese, Auslese, Beerenauslese, Trockenbeerenauslese och Eiswein. Alla druvorna måste komma från ett anbaugebiet (distrikt) och ett bereich (deldistrikt inom anbaugebiet). Sorterar under PDO.

Primära aromer – De kommer från själva vindruvan och kan exempelvis vara smaker och dofter av citrus, fläder, svarta vinbär eller jordgubbar. Kallas primary aromas på engelska. Se sekundära och tertiära aromer.

Pupitre – I den traditionella metoden behöver jästfällningen tas bort i vinflaskor med mousserande vin. Flaskorna låg därför i en pupitre, en träställning där flaskorna vreds manuellt till vertikalt läge så att jästfällningen samlas i toppen av flaskan. Se gyropalette. Läs mer om den traditionella metoden.

Puttonyos – Benämning av restsötman i Tokaji Aszú, ungerska, söta viner från Tokaj-Hegyalja som fått sin sötma från ädelrötade druvor. Skalan 3–6 puttonyos syns fortfarande på etiketterna. Men i dag saknar skalan laglig betydelse – alla söta viner ska ha minimum 12 gram socker per 100 milliliter. Se Eszencia.

Till toppen

Q

QbA – Förkortning för Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete. Det är den största gruppen för enklare viner i Tyskland.

Qvevri – Se kvevri.

R

Racking – Engelskt uttryck för att separera vinet från skalmassan efter jäsningen samt för att ta få bort jästsediment och fällningar under lagringstiden. På franska heter det soutirage. 

Rancio – Term som beskriver karaktären på dryck som exponerats för syre och/eller hetta. Drycker med ton av rancio uppvisar ofta kraftfulla aromer av övermogen frukt, nötter, svamp, läder och härsket smör. Hittas oftast bland starkviner och långlagrade destillat som mörk rom och armagnac.

Recioto – Ett italienskt uttryck för söta viner där druvorna efter skörden har torkats. Se appassimento, passito och ripasso.

Récoltant – Franskt uttryck för en person som skördar sina egna druvor.

Récolte – Skörd på franska.

Region – Används i vinsammanhang för ett större geografiskt avgränsat vinområde i ett land, exempelvis Priorat i Spanien eller Bordeaux i Frankrike. Många länder har även distrikt eller subregioner under varje region.
Vissa länder har varken regioner eller distrikt, exempelvis Sverige. I Australien kallas det som generellt sett är regioner för stater eller zoner och distrikt kallas för regioner. I Tyskland kallas vinregionerna för Anbaugebiet, distrikt för Bereich medan Gemeinde är deldistrikt och/eller kommun. Se distrikt.

Remontage – Franskt uttryck för när det jäsande vinet pumpas från botten av jäskaret upp över skalmassan. Vinet passerar genom skalmassan och ger en effektiv urlakning.

Remuage – Franskt uttryck för process där vinflaskor vrids till vertikalt läge så att jästfällningen samlas upp och kan tappas av efter avslutad lagring. Sker vid framställning av mousserande vin genom den traditionella metoden. Se pupitre och gyropalette. Läs mer om den traditionella metoden.

Reserva – Spansk kvalitetsnivå för viner som har lagrats en viss tid på ekfat och flaska. Lagringstiderna på fat och i flaska varierar i de olika DOC-områdena, I Rioja är det sammanlagt tre år för rött och två år för vitt och rosévin. Jämför med nivåerna gran reserva och crianza.

Reserve – En term som egentligen inte betyder något men som ibland används på vinetiketter.

Restsötma, residual sugar – Det vill säga det naturliga sockret i vindruvor och därmed vin. Läs mer om socker i vin.

Ripasso – Italienskt uttryck för processen när torkade druvor eller druvmust tillförs ett redan jäst vin för att skapa ett mer koncentrerat vin med mer smak, sötma och högre alkohol. Se appassimento, passito och recioto.

Riserva – Italiensk kvalitetsnivå för viner som har lagrats en viss tid på ekfat och/eller flaska. Lagringstiderna på fat och/eller i flaska varierar i de olika DOC-områdena. Ett exempel är det röda vinet Chianti Classico Riserva som ska lagras i minst två år.

Rosado, rosato – Spanska och italienska för rosévin.

Rosso, rouge – Italienska och franska för rött vin.

S

Sans soufre ajouté – Utan tillsatt svavel på franska – en term som kan stå på etiketter för naturvin. Läs mer om naturvin.

Sec, secco, seco – Torrt vin på franska, italienska och spanska men det är kanske mer halvtorrt. För mousserande viner gäller 1,7–3,2 gram socker per 100 milliliter, för stilla viner gäller generellt 0,4–0,9 gram socker per 100 milliliter. Läs mer om socker i mousserande.

Sekundära aromer – De kommer från vinets fatlagring och tillverkning och kan exempelvis vara dofter och smaker av vanilj, ek och bröd. Kallas secondary aromas på engelska. Se primära och tertiära aromer.

Selection – Torrt kvalitetsvin från enskilda vingårdslägen i Tyskland.

Seléction de Grains Nobles – Ett franskt uttryck för söta viner från Alsace som är gjorda på ädelrötade druvor.

Semiseco, abboccato – "Halvtorr" på spanska respektive italienska – se demi-sec.

Smaragd – Vinstil med vita, fylliga, torra viner, framställt av de mognaste druvorna i Wachau, Österrike (fylligare än vinstilarna Steinfeder och Federspiel).

Solera – Spanskt uttryck för det system som sherry lagras i. Systemet består av ekfat som kan staplas på varandra och varje rad eller lager kallas criadera. Grundregeln är att ta vin från de äldsta faten och ersätta med det näst äldsta och så vidare varje gång flaskorna ska buteljeras. Vid lagring av sherrysorterna fino och manzanilla håller tillsatsen av nytt vin därmed det viktiga floret levande. Det är flor som skyddar sherry mot oxidering. Läs mer om sherry.

Spätlese – "Sen skörd" på tyska. Beteckning inom Prädikatviner i Tyskland. Vin på sent skördade druvor – kan variera från torra till viner med viss sötma.

Spumante – Italienska för mousserande vin.

Super-tuscans/supertoscanare – Term som sedan 1960-talet använts för prestigeviner från Toscana gjorda på franska druvsorter som cabernet sauvignon och merlot. Då de inte uppfyllde DOC-reglerna kunde vinerna först endast betecknas som bordsvin. Namnen slutar ofta på -aia.

Steinfeder – Lättaste vinstilen inom torrt, vitt vin i Wachau, Österrike (lättare än Federspiel och Smaragd).

Superiore – Italienska för PDO-viner från kvalitetsområden och som har lagrats längre och har högre alkoholhalt.

Sulfiter – Det brukar stå ”innehåller sulfiter” på vinetiketterna. Sulfiter är salter av svavelsyra. Det binder syre och skyddar druvorna, musten och vinet från att oxidera. Används även för att döda bakterier och avbryta jäsningen vid behov. Se svaveldioxid. Se artikeln Sulfiter i vin.

Sur lie – Fransk term använd bland annat i Loire, där det betecknar ett vin som har lagrats ihop med sin jästfällning över vintern innan det buteljeras året efter skörden. Tiden på jästfällningen gör vinet lite fylligare, krämigare och ger ibland en hint av kolsyra.

Süss – "Sött" på tyska.

Süssreserve – Ojäst och steril druvmust som hälls i torrt, vitt vin för att öka sötman och dra ner för hög syra. Används ofta i kallare klimat som Tyskland där syran i vinet kan bli hög. Ska inte förväxlas med chaptalisering.

Svaveldioxid – Bränner man grundämnet svavel reagerar ämnet med syre och bildar svaveldioxid, SO2, som används för att desinficera tankar och fat. Se sulfiter. Se artikeln Sulfiter i vin.

Szamorodni – Vin i Ungern på sent skördade druvor – men vinerna är torra, száraz, och mognar under ett skyddande jästlager. Det är vanligt att druvorna har angripits av botrytis cinerea, det vill säga ädelröta.

Száraz – "Torrt" på ungerska.

T

Tankmetoden – Se charmatmetoden. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Tanniner – Finns naturligt i druvans skal, stjälk och kärnor. Tanninerna skyddar vinet under lagringen och bidrar med viktiga färg- och smakämnen. Vid urlakningen av druvmassan reglerar vinmakaren vilken nivå som tanninernas strävhet ska få i vinet. Tanniner finns främst i rött vin och ger en torr och sträv känsla i munhålan. Läs mer om tanniner.

Tenuta – "Vingård eller vinegendom" på italienska.

Terroir – Omtvistad fransk term som sägs avspegla druvornas växtplats och allt i dess omgivning som på något sätt kan påverka karaktären på det färdiga vinet. Några viktiga faktorer är klimat, jordmån, topografi och druvsort.

Tertiära aromer – Uppstår i doft och smak när vinet mognar och kan exempelvis vara kaffe och läder. Kallas tertiary aromas på engelska. Se primära och sekundära aromer.

Tinto – "Rött" på portugisiska och spanska.

Tirage – Se liqueur de tirage.

Tonneau – Franskt uttryck för 900 liter. Det används som mått inom vinhandeln i Bordeaux på grund av att regionens standardmått för ekfaten förr var på 900 liter.

Traditionell metod – Vid tillverkning av mousserande vin, bland annat champagne. Ett stilla basvin på flaska får en andra jäsning genom socker och jäst – liqueur de tirage. En fällning av döda jästceller skapas, se jästautolys. Flaskorna vrids till vertikalt läge för att kunna avlägsna jästfällningen, se gyropalette eller pupitre. Jästen skjuts ut (se dégorgement) och flaskan försluts igen med en dosage, blandning av vin och socker. Kallas även méthode traditionnelle och méthode classique på franska. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Transfermetoden – Denna metod bygger på att ett stilla basvin får socker och jäst och tappas på flaska, precis som den traditionella metoden när man gör mousserande vin. Skillnaden är att skakning och degorgering undviks. Efter en tids lagring på jästfällningen kyls flaskorna ner och töms i en trycktank, där vinet filtreras, sötas upp och buteljeras i nya flaskor. Används bland annat i Champagne för de minsta och de större flaskorna. Läs mer om metoderna för tillverkning av mousserande.

Trocken – Torrt på tyska – kan dock vara mer restsötma i tyskt, mousserande vin. För mousserande viner gäller 1,2–1,7 gram socker per 100 milliliter, för stilla viner gäller generellt 0,4–0,9 gram socker per 100 milliliter.  Läs mer om socker i mousserande. Fördjupa dig i vår artikel om socker i övrigt vin.

Trockenbeerenauslese – "Torkat bärurval" på tyska. Beteckning inom Prädikatviner i Tyskland. Vin på sent skördade druvor, vanligtvis angripna av botrytis cinerea, det vill säga ädelröta – med högre restsötma i vinerna än Beerenauslese.

Till toppen

U V, W

VDP – Förkortning för Verband Deutscher Prädikatsweingüter – en sammanslutning av närmare 200 tyska vinproducenter. De har infört nya begrepp och klassificeringar som inte är en del av den tyska vinlagstiftningen.

Vecchio – Italienska för gammal, exempelvis gamla vinrankor. Det finns restriktioner för hur uttrycket får användas på DOC-viner.

Vendange – "Vinskörd, plockning av vindruvor" på franska.

Vendange tardive – "Sent skördat" på franska – används för viner gjorda på extremt mogna druvor i Alsace, Frankrike.

Vendemmia, vendimia – "Årgång" på italienska och på spanska.

Véraison – Franska för perioden när druvan skiftar färg, från exempelvis grön till blå.

Vieilles vignes – "Gamla vinrankor" på franska. Kan stå på etiketten men har ingen laglig definition.

Viejo – Spanska för gammalt vin – enligt lag får det stå på vinetiketter där vinet har lagrats minst tre år.

Vigna, vigneto, vignoble – "Vingård" på italienska och franska.

Viña – "Vingård" på spanska.

Vin de paille – Franskt begrepp för ett sött vin gjort på helt eller delvis torkade druvor.

Vin de table – "Bordsvin" på franska.

Vine – Engelska för "vinranka".

Vineri – Benämning på den byggnad eller anläggning där vin framställs. Druvorna till vinet behöver inte nödvändigtvis odlas i anslutning till vineriet.

Vingård – I denna ordlista: Benämning på den jordbruksmark där vindruvor odlas. På de flesta håll i världen är en vingård en tydligt avgränsad yta som markeras av raderna med vinrankor. Kan vara alltifrån mycket liten till gigantiskt stor. I svenskt vardagstal används termen också generellt för byggnaden där vin framställs.

Vinho, viño, vino – "Vin" på portugisiska, spanska och italienska.

Vinifikation – Begrepp som täcker alla moment av vintillverkning eller vinframställning efter skörden.

Vinlus – Se phylloxera.

Vinsten – Vinsyra som förenats med kalium eller kalcium. Det ser ut som kristaller i vinet och är helt ofarligt. Läs mer om vinsten.

Vintage – "Årgång, vinskörd" på engelska.

Vitikultur – Begrepp som innefattar samtliga moment av druvodlingen.

Vitikulturist – Person med akademisk examen i odling av vindruvor.

Vitis vinifera – Den dominerande arten av vinrankor för vinproduktion – det finns flera tusen vinifera-sorter i världen. Se phylloxera.

Volatila syror – En biprodukt i must som jäser och som i stort sett består av ättiksyra. När ättiksyran reagerar med vinets etanol bildas etylacetat, vars doft påminner om nagellack. Volatile acidity på engelska. Läs mer om defekter i vin.

Ward – Det geografiskt minsta ursprunget för sydafrikanska viner. En ward kännetecknas av ett distinkt klimat eller jordmånstyp och kan jämföras med en apellation i Europa.

X, Y, Z

Yeast – Se jäst.

Yeast autolysis – Se jästautolys.

Yield – Skördeuttag eller avkastning. Antingen av druvor eller färdigt vin. Mäts vanligtvis i hektoliter (färdigt vin) per hektar eller i vikten druvor per hektar (ibland acre).

Å, Ä

Ädelröta – Se botrytis cinerea.

Ö

Önolog – Se oenolog.

Till toppen