Systembolaget

Logga in

Varukorg

Start
Vin
Världens vinländer
Israel och Libanon

Kunskap & Inspiration

Israel och Libanon

Vin har i årtusenden spelat en viktig roll i Mellanösterns historia. Tack vare konstbevattningens utveckling är det i dag möjligt att odla vin och andra grödor i det torra landskapet.

Hitta på sidan: Viner & länder  Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Viner

Libanon

I Libanon har man olika åsikter om vinets ursprung. Obestridligt är att fenicierna spred vinet därifrån längs Nordafrikas kuster och vidare till Spanien.

Bekaadalen

För att komma till den bördiga Bekaadalen måste man ta sig över Libanonbergen som löper parallellt med kusten och på sina ställen når upp till 3 000 meter. Öster om bergskedjan ligger dalen, på andra sidan inramad av Antilibanonkedjan som gränsar mot Syrien.

Svalt klimat på högplatån

Detta var en gång romarnas kornbod – och kanske vinets urhem. I dag finns merparten av landets vinodlingar på dalgångens sluttningar på höjder mellan 900 och 1 100 meter över havet – och det svala klimatet förlänger druvornas mognadssäsong. Jordmånen är trots höjden alluvial, lerhaltig på själva slätten och mer kalkrik uppåt sluttningarna.

Nederbörden är relativt stor men faller till största delen under de korta vintermånaderna, vilket gör att röta sällan uppträder i vingårdarna.

Franska influenser

Mellan första och andra världskriget hade Frankrike politiskt mandat över Libanon och de franska influenserna märks fortfarande i vingårdarna. Blå druvsorter som cinsault, carignan, cabernet sauvignon, syrah, mourvèdre och grenache odlas i stor utsträckning tillsammans med de gröna sauvignon blanc, viogniersémillon och chardonnay.

Den mesta produktionen sker i västra Bekaadalen, men experimentodlingar görs i Bhamdoun, Kfifane, Richmaya och Jezzine, samt i östra delarna av Bekaa.

Ursprungssystem planeras

De libanesiska vinproducenterna är arton till antalet. Elva av dessa är med i sammanslutningen UVL (Union Vinicole du Liban). Tillsammans med EU försöker de konstruera ett geografiskt ursprungssystem för Libanon och man vill dessutom inrätta ett nationellt vininstitut.

Av landets totala druvodlingar om 15 000 hektar används dock endast cirka 2 000 hektar för framställning av vin. Och enligt UVL produceras det cirka sju miljoner flaskor per år. Resten av skörden säljs antingen som russin eller bordsdruvor. En stor del av druvorna går också till destillering för produktion av landets anissprit - arak.

Israel och Golanhöjderna

Israel hade 2011 cirka 5 000 hektar vinodlingar, varav vinodlingarna på Golanhöjderna samt delar av de judeiska kullarna är belägna på ockuperad, ej internationellt erkänd, mark. Den inhemska konsumtionen är relativt liten och en stor del produktionen exporteras som koshervin, vilket betyder att framställningen följer vissa religiösa regler. Vid början av 1980-talet togs viktiga steg för att höja kvaliteten på vinerna och nyplanteringar skedde på svalare, högre växtplatser med internationella druvsorter. Man investerade i modern teknologi och tog hjälp av utländsk expertis.

Varierande förhållanden

Trots landets begränsade yta erbjuder fem vindistrikt mycket varierande odlingsförhållanden. Det sydligaste distriktet Negev har ett ökenliknande landskap och klimat. Odlingarna ligger på 600 meters höjd - vilket ger välbehövliga temperaturskillnader mellan dag och natt. Konstbevattning utnyttjas också, och det var här i Negevöknen, och samtidigt i Australien, som tekniken utvecklades på 1960-talet.

Norr om Negev sträcker sig vindistriktet Judeiska kullarna från bergen ovanför Jerusalem till Yatirskogen. Väster om Judéen ligger distriktet Samson. Landets största odlingar finns i Samarien. Även detta distrikt ligger längs kusten och inkluderar Sharonslätten samt Karmelberget.

Galiléen är landets nordligaste distrikt och anses ha de bästa förutsättningarna för kvalitetsviner. Området inkluderar övre och lägre Galiléen, samt de ockuperade Golanhöjderna.

Internationella druvor som cabernet sauvignon, merlot, chardonnay och sauvignon blanc har hittills varit mest framgångsrika - men syrah väcker allt större intresse. Korsningen emerald riesling har blivit mycket populär i Israel, främst för vita viner med viss restsötma.

Druvor 

De flesta franska druvsorter, främst av Bordeaux- och Rhôneursprung, odlas i Libanon. Här odlas de lokala druvorna obaideh och merweh, där den senare tros vara sémillon. Just sémillon exporterades till Israel i slutet av 1800-talet.

I Israel är cabernet sauvignon den mest planterade druvsorten. Carignan har korsats med den portugisiska sousão till den populära, och högst lokala, druvan argaman. Utöver de vanligaste franska klassikerna finns även italienska sangiovese, barbera och nebbiolo, samt spanska tempranillo.

Klimat och jordmån

Vid kusten är sommaren torr och varm, vintern kort och mycket regnig. I Libanon odlas dock det mesta vinet i Bekaadalen där det är avsevärt svalare i vingårdarna på runt 1 000 meters höjd. Jordmånen i vingårdarna utgörs av lera och kalksten och på vissa ställen var marken så stenig att fälten måste brytas upp med dynamit och bulldozers. Vatten fås från artesiska brunnar, 100 meter djupa och med en kapacitet på upp till 200 kubikmeter i timmen.

Vin istället för äpplen på kibbutzen

Israels nordligaste vingårdar ligger i kibbutzen El Rom, på en platå 1 100 meter över havet och är vindskydd av Hermonberget i norr. Här odlade man tidigare äpplen. Men den väldränerade röda vulkaniska jordmånen har både ett idealiskt pH-värde för vinodling och ett på den här höjden perfekt klimat. Från maj till september faller nästan inget regn alls, vilket är en fördel. Vatten råder det ingen brist på i området och droppbevattningstekniken är högt utvecklad i Israel. Äppelproduktionen har fått en renässans och med det ett ökat intresse för cider.

Historia

Vinets vagga stod någonstans mellan Kaukasus och Bekaadalen i Libanon. Under 2010 hittade man en komplett, 6 000 år gammal vinanläggning i dagens Armenien och ännu äldre spår har hittats i Georgien. Fenicierna spred på sin tid vinet vidare till sina kolonier Karthago, Málaga och Cádiz runt Medelhavet.

1930-talet startskottet i Libanon

Grundandet av Château Musar 1930 blev startskottet för Libanons moderna viner. Kriget 1975–1990 bromsade utvecklingen, men därefter har flera nya producenter etablerat sig och tillverkningen är i dag mycket modern även om industrin hämmats av fortsatta konflikter i området.

Israelisk nytändning på 1980-talet

I Israel har det också odlats vin sedan lång tid tillbaka. Landets moderna vinindustri grundlades med början 1882 med hjälp av Edmond de Rothschild. Då staten Israel grundades 1948 fick vinodlingen ny fart och spridning. Framför allt på 1980- och 90-talen etablerades många viktiga anläggningar, alltifrån Golan Heights till mindre ”boutique wineries”. En stor del av exporten utgörs av koshervin och USA är landets största exportmarknad.