Hitta på sidan: Viner  Druvor  Klimat  Lagar 

Lilla Victoria, den mycket större norra grannen New South Wales och jätteproducenten South Australia står tillsammans för nästan allt australiskt vin.

Viner

Victoria och Tasmanien ingår i den övergripande ursprungsbeteckningen South-Eastern Australia som också omfattar South Australia, New South Wales och Queensland. På nästa indelningsnivå kommer åtta delstater som i sin tur delas in i zoner, regioner och subregioner.

North East Victoria

I Victorias nordöstra hörn ligger distrikten Beechworth, Alpine Valleys, King Valley, Glenrowan och Rutherglen.

I King Valley, Alpine Valleys och Beechworth produceras rött, vitt och mousserande vin.

I Glenrowan görs liqueur muscat av muscat blanc à petits grains som lokalt kallas brown muscat. I Rutherglen produceras liqueur tokay, ett starkvin av druvan muscadelle.

Central Victoria och Port Phillip

Central Victoria har fem regioner. Goulburn Valley, som inrymmer subregionen Nagambie Lakes, har ett kontinentalt klimat och huvuddelen av odlingarna består av blå druvor som shiraz och cabernet sauvignon. Bland de gröna märks chardonnay, marsanne och riesling.

Sydväst om Goulburn Valley ligger distrikten Heathcote och Bendigo som båda tillverkar röda viner av shiraz och cabernet sauvignon. I Strathbogie Ranges och Upper Goulburn produceras såväl rött vin som stilla och mousserande vita viner.

Runt Victorias huvudstad Melbourne ligger fem distrikt i zonen Port Phillip. Klimatet är svalare än i till exempel Bordeaux och odlingarna domineras av pinot noir och chardonnay, som används till både stilla och mousserande viner.

Yarra Valley

Det mest kända distriktet i Port Philip är det 2 500 hektar stora Yarra Valley, där vindruvor odlats sedan 1830. Klimatet är relativt svalt, speciellt i dalens norra del. Med sina 1 100 millimeter regn per år är detta ett av Australiens fuktigaste områden och svampsjukdomar är en ständig risk. Strax över hälften av den årloiga skörden utgörs av blå druvsorter. Förutom pinot noir och chardonnay odlas här cabernet sauvignon, shiraz, merlot och cabernet franc.

Western Victoria

I Western Victoria ligger distrikten Pyrenees, Grampians och Henty. I Pyrenees och Grampians produceras främst röda viner av shiraz, men vingårdar i svalare lägen gör även högkvalitativa vita viner och mousserande. Klimatet i Henty är mycket svalt och här produceras främst mousserande vin av chardonnay, pinot noir och meunier (tidigare pinot meunier).

North Western Victoria

Inom zonen North Western Victoria ligger Murray Darling och Swan Hill, som båda har delar av sitt odlingsområde på andra sidan floden Murray i New South Wales. Distrikten förser de stora vinfirmorna med basviner från de utbredda konstbevattnade odlingarna utmed floden.

Tasmanien

Ön Tasmanien är Australiens sydligaste delstat. På 17 000 hektar odlas druvor som endast utgör en procent av landets volym av vin. Klimatet är svalt maritimt och vindarna från Södra oceanen för med sig regn som främst drabbar öns västkust.

De största vinområdena ligger utmed Pipers River ovanför staden Launceston i norr, runt Hobart i söder och ett mindre distrikt innanför Bicheno på östkusten. Det svala klimatet gör att producenterna främst satsar på druvor som pinot noir och chardonnay, som både används till stilla och mousserande vin, samt riesling och pinot gris.

Den totala produktionen är liten, men statusen desto högre – framför allt de mousserande vinerna hör till Australiens mest uppmärksammade. Kvaliteten förväntas dessutom bli ännu högre när vinstockarna blir äldre.

Vinrankor på Tasmanien som skyddas av nät

Druvor

Chardonnay toppar listan med gröna druvor, följd av riesling, sauvignon blanc och semillon. Det finns också enstaka vingårdar med marsanne, och starkvinsproducenterna odlar muscat à petit grains och muscadelle.

Bland blå druvor utmärker sig shiraz, cabernet sauvignon, merlot och pinot noir.

Svalklimatsdruvor i Tasmanien

Tasmanien satsar på druvor som klarar ett svalare klimat: chardonnay i första hand bland de gröna sorterna, följd av riesling, och sauvignon blanc. Pinot noir leder bland de blå, följd av cabernet sauvignon, merlot och shiraz.

Klimat

Victorias kustområden har ett klimat som växlar mellan maritimt milt och blåsigt kallt. Det blir varmare inåt land och allra varmast uppe i de berömda starkvinsdistrikten i nordöst. Högre belägna områden med svalare klimat producerar en del av delstatens bästa viner.

Jordmån

Jord med röd sandblandad lera och röd vittrad granitjord utmärker några av de främsta vinområdena i norr. Geelong gör sina bästa viner på smulig, svart vulkanisk jord och i de stora vingårdarna utmed Murray är jorden av alluvial karaktär.

Tasmanien

Tasmanien har ett maritimt klimat med hög luftfuktighet. Vingårdarna i norr är utsatta för hårda vindar från Bass Strait, medan mer skyddade lägen finns på öst- och sydkusten. Jordmånen domineras i norr av feta leror och i söder av alluvialjordar. Järnrik jord finns utmed Pipers River norr om Launceston.

Lagar

1990 infördes det så kallade Label Integrity Program, som ska garantera att alla uppgifter på etiketten om område, druvsort och årgång stämmer. År 1993 bildades en Geographical Indication Committee som har delat in de vinproducerande delstaterna i zoner, regioner och subregioner, och arbetet pågår fortfarande.

Tillåtet blanda friskt

Det speciella med Australien är vad man kallar inter-regional blending. Den tillåter att man blandar druvor eller viner från olika distrikt och delstater – något som inte är så lätt att reglera.

Historia

År 1788 ankom ett skepp med straffångar till vad som idag är Sydney, och ombord fanns också ett antal sticklingar för att plantera vin. Odlingarna spred sig allt eftersom över Australien och 1823 anlades de första vingårdarna i Tasmanien.

Vinodlingarna i Tasmanien blev inte särskilt långlivade, gick i träda och återupptogs först på 1950-talet. Den moderna vineran startade 1973 då vingården Pipers Brook grundades nordöst om Launceston.

Schweizare, guld och vinlus i Victoria

Under 1840-talet styrdes Victoria av överintendent Charles La Trobe, som från sin tid i Schweiz hade lärt sig uppskatta vin. La Trobe lockade många vinodlande schweizare att slå sig ner i trakterna kring Melbourne, vilket blev starten för odlingen i området.

År 1845 genomförde William Ryrie den första vinskörden i Yering, Yarra Valley. Sex år senare upptäcktes guld i Victoria, och alltfler vingårdar började växa upp i området för att stilla lycksökarnas törst.

Perioden 1877 till 1910 ödelade vinlusen nästan hela Victorias vinindustri, även om det fortfarande finns några vingårdar som klarade sig och som bär frukt från över hundra år gamla oympade vinstockar. Nystarten skedde i Geelong på 1960-talet och sedan dess har Victorias vinutbud blivit mer varierat än i någon annan delstat.