Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländer

Sydafrika

Sydafrika

Kunskap & Inspiration

Sydafrika

Som vinland är Sydafrika över 360 år och många av landets äldre vinmakare värjer sig mot att ses som en del av Nya världen. De yngre ser dock begreppet som ett tecken på kvalitet och nytänkande.

Hitta på sidan: Viner  Druvor  Klimat  Lagar   Historia 

Kort om Sydafrika

Klimat: Varmt medelhavsklimat
Nederbörd: 700 mm/år i Stellenbosch, mindre i norr
Jordmån: Varierande. Granit,  och sand i väster, lera i öster
Blå druvor: Cabernet sauvignon, syrah, pinotage, merlot
Gröna druvor: Chenin blanc, colombard, sauvignon blanc, chardonnay

Kvalitet och nyskapande

Genom bra druvor och skickligt vinmakeri har Sydafrika erövrat världen med bland annat chardonnay, cabernet sauvignon, syrah och pinot noir. Den gröna druvan chenin blanc, också känd som steen, når allt högre höjder och det karaktärsfulla vinet av landets egen druva pinotage produceras i olika stilar, allt från fruktsaftig till stram med stor lagringspotential.

Blandningar av klassiska rhônedruvor som syrah, grenache, mourvèdre, viognier och marsanne blir också allt vanligare. Bland annat Swartland får allt mer uppmärksamhet med sina bush vines. Även mousserande viner görs med framgång.

Mer om chenin blanc

Viner

I Sydafrika finns fem huvudregioner:

  • Coastal Region
  • Breede River Valley
  • Olifants River
  • Klein Karoo
  • Cape South Coast

De är i sin tur indelade i 27 distrikt och 77 mindre wards.

Western Cape GU

Benämningen Western Cape är i sig en så kallat ”geographical unit” och används mest för viner som ska exporteras. Geografiskt täcker området in alla fem huvudregioner och kan liknas vid den omfattande australiensiska beteckningen South Eastern Australia.

Coastal Region

Coastal Region består av nio distrikt och 16 wards och är centrum för landets kvalitetsvin. Namnet används också som en ursprungsbeteckning för viner som är en blandning från olika distrikt. Här finns kända ursprung som Stellenbosch, Paarl, Swartland och Franschhoek Valley.

Mer om Coastal Region

Breede River Valley

Regionen Breede River Valley omfattar distrikten Robertson, Breedekloof och Worcester, som tillsammans rymmer 15 wards. Konstbevattning är ett måste eftersom det regnar lite och medeltemperaturen hög.

Robertson

Robertson har hittills visat sig vara ett distrikt främst för vita viner och särskilt chardonnay, men intresset för röda viner av shiraz och cabernet sauvignon växer stadigt. Med sina nio wards har distriktet flest antal i Sydafrika, till stor del tack vare flera olika mesoklimat. I Robertson finns även kalkrika jordar där chardonnay-druvan trivs.

Worcester

Detta distrikt ligger i regnskugga och är starkt beroende av konstbevattning. De leriga jordarna är bördiga och har historiskt sett planterats för högvolymproduktion och brandy-industrins behov. Worcester producerar fortfarande främst druvor för destillering men colombard och chenin blanc har nu fått sällskap av chardonnay, sauvignon blanc, viognier och shiraz.

Olifants River

I regionen Olifants River framställs stora mängder bulkviner, och här finns det stora kooperativet Vredendal – Sydafrikas största vineri. Här gör man också viner av hög kvalitet på sauvignon blanc, bland annat i warden Bamboes Bay längre ut mot kusten. Där, liksom i distrikten Citrusdal Mountain och Lutzdal Valley har flertalet producenter från andra regioner börjat göra kvalitetsvin från gamla vinstockar utan hjälp av konstbevattning.

Klein Karoo

Klein Karoo liknar närmast en halvöken och är ett brandy- och starkvinsdistrikt med odlingar av chenin blanc, colombard, hanepoot och muscadel. Kvalitetsvin odlas även i de södra delarna som svalkas av havet.

South Cape Coast

Produktionen i denna unga region, som kyls ner av närheten till Atlanten, är liten jämfört med resten av Sydafrika. Fokus ligger på kvalitetsviner av chardonnay, sauvignon blanc och pinot noir.

Constantia

Constantia är en ward med fördelaktigt läge strax utanför Kapstaden: med hav på två sidor strömmar kall luft in och sänker de annars höga temperaturerna. Det svala klimatet har gjort vita viner av sauvignon blanc och chardonnay särskilt framgångsrika, men också rödviner av cabernet sauvignon och merlot.

På 1990-talet återupplivade man dessutom 1700-talstraditionen med det söta muscatvinet Cap Constantia, nu under namnet Vin de Constance.

Mer om sauvignon blanc

Walker Bay

Walker Bay är ett svalt distrikt längs kusten sydöst om Kapstaden där bourgognedruvorna chardonnay och pinot noir lyckas bra, tillsammans med sauvignon blanc och pinotage.

Vinerna kommer från Hemel-en-Aardedalen som omfattar fyra av distriktets fem wards.

Cape Agulhas

Cape Agulhas, Sydafrikas sydligaste distrikt, är på uppgång i vinsammanhang. I den relativt nya warden Elim producerar man främst sauvignon blanc och shiraz.

Elgin

Sydafrikas svalaste distrikt Elgin ligger på relativt hög höjd, nordväst om Walker Bay. Här lyckas man främst med sauvignon blanc, riesling, chardonnay, shiraz och pinot noir.

Höjden, molntäcket och havets kylande inflytande ger lägre temperaturer totalt sett, kalla nätter och svalkande sommarvindar. Detta resulterar i en långsam växtsäsong och frukt med mer elegans och högre syra än längre in i landet. Det finns rikligt med regn för druvodling med drygt 1 000 mm per år, och även om åtgärder måste vidtas mot vanliga svampsjukdomar, tillåter det vissa vingårdar att producera söta botrytiserade viner. Sauvignon Blanc, Chardonnay, Riesling, Pinot Noir, Merlot och Shiraz gör sig bra här med en fräschare, mer doftande stil jämfört med längre in i landet.

Druvor 

Totalt är de gröna druvorna i majoritet med 56 procent av odlingsarealen i Sydafrika. Nästan en femtedel av vinodlingsarealen upptas av den gröna chenin blanc, tidigare kallad steen. Druvan används mest till torra, fruktiga bordsviner eller till basvin för brandyframställning. Till samma sak används också colombard, den näst vanligaste druvan.

Chardonnay och sauvignon blanc är vitt planterade och ökar stadigt i betydelse. Muscat d'alexandrie, eller hanepoot som den ibland kallas, odlas till bordsdruvor eller för att göra söta viner.

Vanligaste blå druvorna

Blå druvor upptar numera ungefär 45 procent av odlingsarealen. Cabernet sauvignon och shiraz är de vanligaste, följda av merlot, pinotage, ruby cabernet och cinsault.

Pinotage är Sydafrikas helt egna druvsort, framkorsad av pinot noir och cinsault år 1925. Den ger viner som ligger någonstans mittemellan de strama klassiska europeiska förebilderna och Nya världens mjuka fruktighet.Cinsault kallades tidigare hermitage i Sydafrika, vilket förklarar sammansättningen av namnet pinotage.

Mer om pinotage

Klimat 

De flesta av Sydafrikas vinodlingsområden ligger i landets sydvästra del Kapprovinsen, där den kalla Atlanten och den varma Indiska oceanen möts. Generellt kan klimatet sägas vara av medelhavstyp, då den kalla havsströmmen Benguela från Antarktis mildrar de annars höga temperaturerna.

Somrarna mellan november och april är långa och heta, och under skördemånaderna februari och mars ligger medeltemperaturen på strax över 23 C°. Omkring maj startar en kall, regnig vinterperiod.

Frost är sällan ett problem men kan förekomma. Det mesta regnet kommer under vinterperioden och varierar från 250 mm i Klein Karoo till 1 500 mm i de bergiga delarna av Worcester. Det gör att konstbevattning ofta är nödvändig, speciellt i de nordliga inlandsområdena.

På senare år har torka och vattenbrist börjat bli ett stort problem för Sydafrikas vinnäring.

Lagar

Den sydafrikanska vinlagstiftningen har ett ursprungssystem, Wine of Origin, WO, som liknar det franska appellationssystemet. Det inrättades 1973 och ursprungen delas in i fyra nivåer i fallande storleksordning: geographical unit, region, district och ward.

Estate wine

Enskilda egendomar, estates, har tidigare varit officiella ursprung, men är det inte längre.

Om beteckningen "estate wine" skrivs på etiketten idag betyder det att druvorna måste vara odlade på egendomen och att vinet producerats och buteljerats där. Sedan 2005 är det även möjligt att göra vingårdsbetecknade viner om odlingsarealen inte överstiger sex hektar.

Vinerna genomgår rigorösa kvalitetskontroller och buteljerna får ett WO-sigill som garanterar att ursprung, årgång och druvsorter stämmer med vad som står på etiketten. Om en druva eller en årgång anges måste minst 85 procent av innehållet komma från druvan och skördeåret.

Méthode Cap Classique

Beteckningen Méthode Cap Classique, MCC, är den sydafrikanska benämningen på mousserande viner som framställts enligt den traditionella metoden och får jäsa en andra gång på flaska. Ett MCC-vin görs alltså på samma sätt som fransk champagne och spansk cava.

Så här görs mousserande vin

Historia

Sticklingar av Vitis vinifera planterades i Sydafrika första gången 1652 när Godahoppsudden koloniserades av holländska sjöfarare. Syftet var att upprätta en bunkringsstation för handelsflottan på vägen till Indien. Sju år senare pressade man den första vinskörden och var därmed hundra år efter Chile, men över hundra år före Kalifornien och Australien.

Cap Constantia

Under 1700-talet blev landets viner kända i Europa, särskilt det söta muscatvinet Cap Constantia. Det prisades högt av dåtidens kungahus och återuppväcktes på 1990-talet.

KWV: från vinkooperativ till aktiebolag

Vinlusen nådde Sydafrika i slutet av 1800-talet och förstörde stora delar av landets vingårdar. För att snabbt försöka bygga upp vinnäringen igen planterades stora arealer med högavkastande druvsorter, men det ledde till att Sydafrika hamnade i en situation med stor överproduktion.

För att lösa problemet bildades det nationella vinkooperativet KWV år 1918. Deras främsta uppgift var att fördela produktionskvoter och se till att odlarna fick ett minimipris för sina druvor.

Efter Mandelas frigivning och upphävandet av apartheid omstrukturerades det gamla KWV 1997 till ett aktiebolag och delades upp på flera enheter: en ansvarar för produktionen av vin och brandy, en annan tar hand om exporten. Efter apartheids fall har Sydafrika nått stora exportframgångar.

Med sina närmare 5 000 aktieägande vinbönder är KWV fortfarande den största vinaktören i Sydafrika, men privata intressen får allt större inflytande över landets vinnäring. Produktionen har allt mer inriktats på bordsvin och andelen starkvin minskar.