Några vanliga rosédruvor

Cinsault, som även stavas cinsaut odlas framför allt i de varma, sydliga delarna av Frankrike men även i Sydafrika, Chile, Marocko och Libanon. I Provence ingår den tillsammans med bland annat grenache och tibouren. I dessa viner bidrar den med parfymerade aromer, men inte så mycket färg på grund av sitt tunna skal.

Grenache älskar värme och torrt klimat. Förutom att den är vanlig i provencevinerna så används den i rosévinerna från Tavel och för att göra roséviner i Spanien. Då går den under sitt originalnamn, garnacha. Som rosédruva bidrar grenache med fruktighet och ton av röda bär.  

Tibouren är en lokal företeelse i Provence – men där odlas den desto mer. Denna druva är unik så till vida att den nästan bara används i roséviner. Tibourens bidrag i roséblandningen är ton av torkade örter, och som påminner om de doftande och vildvuxna vegetationen som finns i sydfrankrike, vars franska samlingsnamn är garrigue.

Poulsard odlas i franska Jura och är en blå druvsort med mycket tunt skal. Även efter en två veckor lång macerering ger den mycket lite färg och vinerna säljs ibland som rosévin. Poulsard används även för att göra mousserande rosévin –  Crémant de Jura.

Pinot noir förekommer druvrent i roséer från franska Sancerre och Bourgogne, men även i vin från Tyskland, Österrike, Nya Zeeland och Argentina.

Zinfandel används inte bara för att göra kraftiga och alkoholstarka rödviner. Sitt stora och publika genombrott fick druvan på 1980-talet då det i Kalifornien började dyka upp ljusa roséviner under benämningen white zinfandel.

Cabernet sauvignon ingår, tillsammans med de övriga bordeauxdruvorna merlot, cabernet franc och malbec, i många roséviner. Förutom i vin från Bordeaux och Loire är cabernet sauvignon vanlig i fruktig rosé från länder i Nya Världen som Chile, Argentina och Sydafrika.

Syrah/shiraz är en del av blandningen i de ljusa, torra rosévinerna från Côte de Provence och i de fylligare från Tavel. Är även solodruva i fruktiga roséviner från Australien, USA och Argentina.