Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländerEuropaItalien

Sicilien

Sicilien

Kunskap & Inspiration

Sicilien

Siciliens vinodlingsarealen är större än Tysklands och årsproduktionen är ofta Italiens näst största efter Veneto. Från att ha varit känt för bulkvin och marsala uppmärksammas nu kvalitetsvinerna, särskilt de från Etna.

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia  

Siciliens vinhistoria går tillbaka till den grekiska kolonisationen under det första årtusendet före Kristus och idag samsas här antika druvor med klassiska sorter. Siciliens viner väcker allt större internationell uppmärksamhet. På senare år har odlingarna runt vulkanen Etna fått en renässans. Här ger den blå druvan nerello mascalese strama och kryddiga viner och de gröna carricante, catarratto och grecanico ligger bakom friskt, vitt vin med inslag av rökig mineral.

På senare år har odlingarna runt vulkanen Etna fått en renässans.

Viner

Cerasuolo di Vittoria DOCG

Nero d'avola är en inhemsk blå druva som ger smakrika och fylliga viner. Öns enda DOCG, Cerasuolo di Vittoria är en blandning av nero d'avola och den lättare frappato. Nero d'avola lämpar sig även väl att blanda med syrah och cabernet sauvignon. Många vinmakare väljer att placera sina viner utanför DOC-ramarna just för att kunna blanda in internationella druvsorter.

IGT/IGP för blandningar

Sicilien har alltså bara ett DOCG-vin men desto fler DOC och ett antal så kallade IGT – Indicazione Geografica Tipica, som motsvarar de franska vins de pays eller lantvin. IGT-nivån ger stor frihet att blanda vin från i stort sett vilka druvor och områden som helst. Från 2011 är IGT Sicilia ersatt av IGT Terre Siciliane, då Sicilia DO infördes.

Sött vin på muscat

På de Lipariska öarna i nordöst görs naturligt sött vin av malvasia och på vulkanön Pantelleria produceras liknande vin av torkade zibibbo-druvor (muscat d´alexandrie). Bland de många DOC-vinerna kan vidare nämnas Faro och Bianco d´Alcamo (mellan Palermo och Trapani) – gjort på minst 60 procent catarratto med viss inblandning av grecanico och trebbiano.

Starkvinet Marsala

Det kända starkvinet Marsala produceras på västra Sicilien i området kring hamnstaden med samma namn. Många druvsorter är tillåtna, främst grillo, inzolia och catarratto. Marsala förstärks med druvsprit efter jäsningen och sötas sedan med koncentrerad druvmust. Vinet finns i ett flertal typer och kvaliteter, bland annat Vergine – en osötad typ som lagrats minst fem år.

Lär dig mer om starkvin

Druvor

Största delen av odlingsarealen på Sicilien är, trots hettan, planterad med gröna druvor. Bland de inhemska sorterna leder catarratto före grillo och den alltmer uppskattade inzolia. Trebbiano är allmänt spridd över hela ön. Grecanico har däremot svårt att hävda sig mot carricante, zibibbo, fiano från Kampanien och internationella druvor.

Calabrese regerar

Kung bland de blå druvorna är nero d´avola, lokalt kallad calabrese. Denna druva ger ett kraftfullt vin på egen hand men blandar sig bra med syrah och cabernet sauvignon. Tillsammans med den något lättare druvan frappato får den dessutom öns enda DOCG-beteckning i vinet Cerasuolo di Vittoria. Vid vulkanen Etna växer odlingar av de blåa nerello mascalese och nerello cappuccio.

Klimat och jordmån

Med ett mycket skiftande klimat och terräng- och jordmånsförhållanden påminner Sicilien mer som en kontinent än en ö. Generellt sett är de norra och östra delarna svalare. Vinodlingarna där har mer nederbörd än de södra och sydöstra delarna, som ligger i vägen för heta vindar från Afrika. Dessa delar kan drabbas av torka och gör konstbevattning nödvändig.

Öns västliga udde täcks av Marsala DOC och är ett av Europas största vinodlingsområden. Det torra klimatet är idealiskt för de druvor som används till starkvinet.

Vulkanisk jord

Öns centrala delar erbjuder med sina svala höjder och jordmåner bestående av kalksten, lera och vulkanisk tuff också utmärkta vinodlingsförhållanden. Vinrankan trivs också i den vulkaniska jorden runt Etna och resten av ön domineras av vinvänlig kalksten och lera med kritigt inslag.

Historia

Sicilien har varit en jätte i vinets värld ända sedan antiken – berömt eller beryktat för sina kraftfulla viner av alltför solmogna druvor. På 1700-talet fick ön ny berömmelse tack var marsala och andra starkviner. I modern tid har vinet från kooperativen varit mer billigt än bra. Nya vindar blåser nu över ön och nytändningen leddes av ett antal mycket kvalitetsmedvetna producenter. Men endast 20 procent av vinet buteljeras, resten säljs i bulk.

Nyskapande blandningar

Internationella druvsorter har introducerats och används både till druvrena viner och i nyskapande blandningar med öns inhemska druvor. Det gäller framför allt syrah, som också blir allt vanligare på egen hand. Bulkvinsproduktionen är fortfarande viktig på ön och kooperativen har fortfarande stort inflytande. Naturvinsrörelsen har också ett starkt fäste på ön.

Mer om naturvin