Vad är portvin?

Portvin är ett sött starkvin från Portugal, uppkallat efter hamnstaden Porto. De flesta är röda, alkoholstarka och söta.

Traditionellt lagrades allt portvin i Porto och exporterades från systerstaden Vila Nova de Gaia. Än i dag ligger de flesta bodegor och handelshus här.

Vad passar till portvin?

Fruktiga portviner som ruby, LBV och Vintage passar bra till mörk choklad och smakrika grönmögelostar som stilton. Enkel ruby fungerar bra att använda till portvinssås. Serveringstemperatur: 18–20 grader.

Utvecklad tawny passar bra till knäckiga och bakade desserter, exempelvis äppelpaj, eller till lagrade hårdostar. Serveras vid 16–18 grader.

Vitt och rosa portvin serveras runt 8–12 grader, gärna som aperitif ihop med tonic.

Hur gör man portvin?

När man gör rött portvin är målet att få ut mycket färgpigment på kort tid för att vinet ska få en djup färg. För premium- och vintagevarianter använder man sig av fottrampning i tråg av sten, lagares. Den mänskliga foten är nämligen ett utmärkt redskap för att få fram vätskan ur druvorna utan att krossa kärnorna som ger en bitter smak.

På senare år används även mekaniska trampmaskiner med fötter av silikon och vanliga druvpressar.

Basvinet förstärks med druvsprit

Alla portviner tillverkas på samma sätt. Man tillsätter 77-procentig druvsprit och musten slutar jäsa vid några procents alkohol. Då finns fortfarande socker kvar och resultatet blir ett sött starkvin med cirka 20 volymprocent.

Man tillsätter 77-procentig druvsprit och musten slutar jäsa vid några procents alkohol.

Många olika druvsorter i portvin

Portvin innehåller många olika druvor. Upp till 80 olika sorter odlas i Douro men de viktigaste är touriga nacional, touriga francesa, tinta roriz (tempranillo), tinta barroca och tinta cão.

Vinodlingarna ligger längs floden Douro och är indelade i tre underzoner: Cima Corgo, Cima Baxio och Douro Superior. Här råder inlandsklimat som blir extremare ju längre österut man kommer med höga dagstemperaturer och väldigt lite nederbörd på sommaren. 

Olika typer av portvin

Rött portvin delas in i olika typer beroende på kvalitet och om vinet lagrats kort eller lång tid på fat eller flaska.

Ruby port

Ett fruktigt och ungdomligt portvin som lagras kortare tid på fat eller tank före buteljering, oftast 2–3 år. Ruby port är den enklaste typen av portvin och vinner inte på vidare lagring.

Tawny port

Tawny betyder ”läder” och syftar på vinets rödbruna färg. I sin enklaste variant är det en blandning av vitt portvin och ruby port. Tawny av högre kvalitet lagras däremot lång tid på stora gamla ekfat och får en mjuk, elegant smak och ljusare färg. De betecknas ofta 10, 20, 30 eller 40 år, vilket indikerar lagringstid eller stil.

Late bottled vintage (LBV)

Ett årgångsbetecknat portvin som lagras på fat 4–6 år. Viner som lagrats sex år behöver inte dekanteras, alltså försiktigt hällas över på karaff. Traditional Late Bottled Vintage Port lagras i fyra år och buteljeras utan filtrering och behöver däremot dekanteras innan servering.

Colheita port

Årgångsbetecknat vin som lagras på fat fram till buteljeringen. I praktiken är Colheita port en årgångsbetecknad tawny.

Vintage port

Vintage Port är årgångsbetecknat och tillverkas endast de år som druvorna blivit extra bra. Vintage port buteljeras efter bara två år på ekfat och behöver därefter mogna ytterligare i minst 10–15 år. Vid bra årgångar kan vintage port lagras i flera årtionden. Vinet bildar kraftig fällning och brukar därför dekanteras. Flaskan bör ha stått upprätt något dygn innan dekantering så att fällningen stabiliserar sig på botten.

Vitt portvin

Vitt portvin är numera inte så vanligt men kan vara alltifrån torrt till sött. Druvor som används är bland annat malvasia och rabigato.

Roséport

Roséport skapades så sent som 2008 och har blivit populärt i hemlandet Portugal. Det är i princip en ruby men tillverkas på samma sätt som många roséviner, alltså genom kort skalmaceration som bara ger en rosa nyans.