Av det enorma antalet inhemska druvor används många till kvalitetsproduktion samtidigt som andelen internationella sorter ökar. Störst intresse tilldrar sig kanske dock den kroatiska druvan crljenak, mer känd som tribidrag, primitivo eller zinfandel. Crljenak har börjat planteras i så stor omfattning att det måste ses som en utmaning för främst Kalifornien.

Slovenien

Sloveniens viner är stilmässigt påverkade av grannländerna Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Det produceras mer vitt vin än rött. Vinlagstiftningen fokuserar på kvalitet och premiumkvalitet, så kallade vrhunsko-viner. Omkring 30 procent av produktionen är bordsvinskvalité.

Landet har tre vinregioner. I väster, längs kusten mot Adriatiska havet, ligger Primorska. Klimatet är av medelhavstyp – till skillnad från övriga vinområden inåt landet som har mer kontinentala klimat med varma somrar och kalla vintrar. Druvsorter som refosco, rebula (ribolla) och verduzzo visar att området kan ses som en förlängning av det angränsande italienska Friuli-Venezia Giulia.

Andra druvor som odlas är blå pinot noir, cabernet sauvignon och merlot. Torra vita viner görs av pinot gris, sauvignon blanc, chardonnay och inhemska druvor.

Posavje är den minsta av landets vinområden och här produceras något mer röda viner än vita. Mest känt är det torra syrliga rosévinet cviček. De röda vinerna framställs främst av lokala blå druvor medan de vita vinerna görs av druvor som renski rizling, (riesling), sauvignon blanc, pinot blanc och chardonnay. Här finns också förutsättningar för eiswein som skördas vid minusgrader.

I Podravje, i landets nordöstra hörn, görs nästan uteslutande vita viner av lazki rizling, gewürztraminer och en rad andra druvor – såväl inhemska som internationella. Här finner man det mest namnkunniga distriktet i den här delen av världen – Ljutomer-Ormož, med bland annat den berömda vinbyn Jeruzalem. Söta viner av typen trockenbeerenauslese och eiswein förekommer också.

Montenegro

Montenegro har en liten vinproduktion och den blå vranac är den dominerande druvsorten. De främsta odlingarna ligger på terrasserade sluttningar som vetter sydväst mot Shkodërsjön.

Bosnien och Hercegovina

Vinproduktionen i detta bergiga land är en bråkdel av vad den var under 1800-talet. Det finns dock ambitiösa planer på nyplanteringar. Den mest odlade druvan är den blå blatina, men de främsta röda vinerna görs av vranac. Žilavka är den gröna druva som tillmäts högst kvalitet.

Makedonien

Landet har tre vinregioner: Povardarie, Pcinja-Osogovo och Pelagonija-Polog. Klimatet är varmt men tempereras av att många av vinodlingarna ligger på hög höjd.
Produktionen utgörs huvudsakligen av röda viner från lokala druvor som vranac och kratosija. Internationella blå druvor som odlas är bland annat cabernet sauvignon och merlot. Den lilla andel vitt vin som produceras görs främst av smederevka, laški rizling, žilavka, sauvignon blanc och chardonnay.

Kosovo

Vinproduktionen i Kosovo dominerades under 1900-talet av ett sötaktigt rött vin på pinot noir och gamay som produceras för export, huvudsakligen till Tyskland. Under 2000-talet har majoriteten av odlingarna, som ligger på 300-400 meter över havet i landets södra del, privatiserats.

I Kosovos kontinentala och soliga klimat odlas både internationella sorter som pinot noir, gamay, cabernet sauvignon, merlot, och chardonnay och lokala som vranac, prokupac och smederevka.

Historia

Illyrien var det antika namnet på hela kustlandet mellan Epirus i Grekland och Istrien, nu vindistriktet Istra i Kroatien som gränsar till vindistriktet Koper i Slovenien. Här ska, i den grekiska mytologin, argonauterna ha seglat norrut på jakt efter det gyllene skinnet. På halvön Istrien finns spår efter landets första vinodlingar – som kan vara upp till 2 500 år gamla. Andra druvor kom vandrande landvägen söderifrån, samtidigt som romarna planterade sina sorter i den provins de upprättade i det nuvarande Slovenien.

Det inflytandet lever kvar med bland annat det röda vinet Teran, gjort på refošk (refosco), omskrivet redan av Plinius d.ä. med hemvist i Primorskaregionen vid italienska gränsen, och i deldistriktet Kopers adriatiska kustland.

Jugoslavien blev genom sitt geografiska läge på så sätt ett av de mest druvsortsrika länderna i världen. Omkring 1 000 sorter lär finnas, varav cirka 100 är av någon betydelse - därtill får de moderna klassiska druvorna allt större genomslag.

Vinindustrin i det gamla Jugoslavien styrdes av det statliga Slovin, som grundades 1947 då landets vinindustri låg i spillror efter andra världskriget. Vid tiden för landets sönderfall 1991 hade företaget bytt namn till Slovenijavino och hade en årlig omsättning på omkring 90 miljoner liter vin.

Hälften såldes inom landet. Den andra hälften exporterades, främst till Tyskland och England. De självständiga staterna från före detta Jugoslavien är nu rustade att bjuda världen kvalitativa och intressanta viner.