Viner från nordöstra Italien

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & Jordmån   Historia

Nordöstra Italien består av regionerna Veneto, Trentino–Alto Adige, Friuli–Venezia Giulia och Emilia–Romagna. Veneto är Italiens största vinproducerande region sett till produktionsvolym och här görs allt från valpolicella och amarone till soave och prosecco.

I Trentino–Alto Adige och Friuli–Venezia Giulia ligger många vingårdar i kuperade eller bergiga områden. Lokala druvsorter samsas med internationella, och variationer i höjd, klimat och jordmån ger förutsättningar för många olika vinstilar.

Viner 

Trentino-Alto Adige

Trentino–Alto Adige består av Trentino i söder och Alto Adige, eller Südtirol, i norr. I Alto Adige varierar vingårdarna från dalgångar till höga sluttningar och klimatet påverkas både av Alperna och av mildare luft söderifrån. Schiava och lagrein är regionens två inhemska blå druvsorter. Här odlas även bland annat pinot noir, pinot grigio, chardonnay och sauvignon blanc. Gewürstraminerhar en lång historia i området och namnet har en tydlig koppling till byn Tramin.

I Trentino varierar förutsättningarna från alpina områden till platser som påverkas av Gardasjön. Nosiola, teroldego och marzemino hör till de lokala druvsorterna. Nosiola används bland annat till det traditionella söta Vino Santo, medan Teroldego Rotaliano DOC görs på teroldego. Här produceras också Trentodoc, mousserande vin inom Trento DOC som görs enligt traditionell metod av chardonnay, pinot noir, pinot blanc och/eller meunier.

Veneto

Veneto är Italiens största vinproducerande region sett till volym. Bardolino, Valpolicella, Soave och Prosecco hör till de mest kända ursprungen. Beteckningen classico används inom flera appellationer för vin från det historiska ursprungsområdet och är inte i sig en generell kvalitetsklassning.

Vinodlingen sträcker sig från Gardasjön och de föralpina kullarna till det stora slättlandet och områden närmare Adriatiska havet. Klimat och jordmån varierar därför betydligt mellan olika delar av regionen.

Bardolino

Bardolino ligger öster om Gardasjön. Bardolino DOC görs huvudsakligen av corvina veronese tillsammans med rondinella, och corvinone får ersätta en del av corvina. I området görs också Chiaretto di Bardolino, ett ljust rosévin.

Sedan 2021 finns tre geografiska subzoner inom Bardolino DOC: Montebaldo, La Rocca och Sommacampagna. Bardolino Superiore har DOCG-status.

Valpolicella 

Precis norr om staden Verona ligger Valpolicella. Området består av dalgångar och kullar som sträcker sig norrut mot Lessinibergen. Klimat och jordmån varierar mellan olika delar av området. Här finns bland annat kalkrika, basaltiska, morän- och alluviala jordar, och högre lägen har generellt svalare förhållanden än dalbottnarna.

Valpolicella delas in i tre geografiska områden: den historiska Classico-zonen i väster, Valpantena norr om Verona samt den övriga DOC-zonen, som bland annat omfattar delar av Verona och dalarna Mezzane, Illasi och Tramigna. Beteckningarna Classico och Valpantena får anges när vinet kommer från respektive område och uppfyller reglerna.

Valpolicellaviner med DOC- och DOCG-status görs som druvblandningar. Corvina och/eller corvinone ska tillsammans utgöra 45–95 procent och rondinella 5–30 procent. Därutöver får mindre mängder av andra godkända blå druvsorter ingå, exempelvis molinara.

Amarone della Valpolicella DOCG

Amarone della Valpolicella görs framför allt av corvina och/eller corvinone tillsammans med rondinella. Efter skörden torkas utvalda druvor – en process som kallas appassimento. När vatten avdunstar koncentreras bland annat socker och smakämnen i druvorna.

Efter torkningen jäser druvorna till ett torrt, fylligt och alkoholrikt vin. Amarone ska hålla minst 14 volymprocent alkohol. Den högsta tillåtna restsockerhalten varierar med alkoholhalten. Vinet ska lagras minst två år, medan Amarone Riserva ska lagras minst fyra år enligt appellationens regler.

Mer om amaronetillverkning

Valpolicella Ripasso DOC

Valpolicella Ripasso görs genom att ett valpolicellavin får jäsa ytterligare en gång tillsammans med pressrester från Amarone della Valpolicella och/eller Recioto della Valpolicella. Metoden ger vanligtvis vinet högre alkoholhalt, mer struktur och större extraktrikedom än ett vanligt Valpolicella DOC.

Recioto della Valpolicella DOCG

Recioto della Valpolicella är ett sött vin och den historiska föregångaren till amarone. Precis som för amarone torkas druvorna efter skörden i särskilda torkutrymmen, så kallade fruttai. När vatten avdunstar koncentreras bland annat socker och smakämnen.

Vid framställningen av recioto avbryts jäsningen innan allt socker har jäst ut, vilket ger ett sött vin. Alkoholhalten ska vara minst 12 volymprocent.

Prosecco

Prosecco DOC omfattar områden i både Veneto och Friuli–Venezia Giulia och görs huvudsakligen av druvan glera. Minst 85 procent av vinet ska bestå av glera.

Inom Veneto finns de mer geografiskt avgränsade ursprungen Conegliano Valdobbiadene Prosecco Superiore DOCG och Asolo Prosecco DOCG.

Mer om prosecco

Soave

Strax öster om Verona ligger vitvinsområdet Soave. Det historiska Classico-området omfattar framför allt kommunerna Soave och Monteforte d’Alpone. Jordmånen varierar inom appellationen, med bland annat vulkaniska, kalkrika och alluviala jordar.

Sedan årgång 2019 finns 33 officiellt avgränsade geografiska områden, Unità Geografiche Aggiuntive (UGA), som under vissa förutsättningar får anges på etiketten.

Soave DOC fick DOC-status 1968 och kan göras som både stilla och mousserande vin. Vinet ska innehålla minst 70 procent garganega. Upp till 30 procent får bestå av trebbiano di Soave och/eller chardonnay. Inom denna andel får högst fem procent av vinets totala druvsammansättning utgöras av andra godkända, icke-aromatiska gröna druvsorter.

Soave DOC har två subzoner: Classico och Colli Scaligeri. Classico omfattar det historiska odlingsområdet kring Soave och Monteforte d’Alpone.

Soave Superiore DOCG fick DOCG-status 2001. Vinet ska innehålla minst 70 procent garganega och upp till 30 procent trebbiano di Soave. Inom denna andel får högst fem procent av andra godkända gröna druvsorter ingå. Chardonnay är, till skillnad från i Soave DOC, inte tillåten. För Superiore gäller minst 12 procent alkohol och för Riserva minst 12,5 procent. Superiore får säljas tidigast i april året efter skörd och Riserva tidigast i november.

Recioto di Soave DOCG är ett sött vin som kan göras som både stilla och mousserande. Druvorna torkas före vinifieringen, naturligt eller under kontrollerade förhållanden. Vinet görs av minst 70 procent garganega och upp till 30 procent trebbiano di Soave, med möjlighet till en mindre andel andra tillåtna gröna druvsorter. Beteckningen Classico får användas för vin från Soave Classico-området.

Friuli-Venezia Giulia

Friuli–Venezia Giulia ligger längst i nordost, mellan Alperna och Adriatiska havet. Regionen har en stor variation av lokala och internationella druvsorter. Bland de lokala finns friulano, ribolla gialla, verduzzo friulano, picolit, refosco dal peduncolo rosso och schioppettino. Pinot grigio, sauvignon blanc, chardonnay och merlot är exempel på internationella sorter som också odlas här.

Två viktiga kuperade vinområden nära gränsen mot Slovenien är Collio DOC och Friuli Colli Orientali DOC. I och kring Friuli Colli Orientali finns även tre DOCG: Ramandolo DOCG, Colli Orientali del Friuli Picolit DOCG och Rosazzo DOCG.

Orangeviner i Friuli

Friuli–Venezia Giulia, och särskilt området kring Oslavia i Collio, är starkt förknippat med vita viner som får längre skalkontakt. Ribolla gialla är en viktig druva för denna stil. Den längre macerationen kan ge vinet djupare gyllene eller bärnstensfärg, mer struktur och viss strävhet. Lagringskärl och lagringstid varierar mellan producenter.

Mer om orange vin.

Lambrusco och vin från Emilia–Romagna

Emilia–Romagna sträcker sig från Poslätten och Apenninerna till Adriatiska havet. I Emilia är lambrusco viktigt. Lambrusco är inte en enda druvsort utan en grupp närbesläktade blå druvsorter, exempelvis lambrusco di sorbara, lambrusco salamino och lambrusco grasparossa.

Lambruscoviner görs framför allt som röda eller roséfärgade, pärlande eller mousserande viner och förekommer från torra till söta.

I Romagna är sangiovese viktig för röda viner och albana för vita. Romagna Albana DOCG görs huvudsakligen av albana och förekommer bland annat som torrt, sött och passitovin.

Druvor

Nordöstra Italien har en stor variation av både lokala och internationella druvsorter.

I Veneto är corvina, corvinone och rondinella centrala för Valpolicellavinerna, garganega för Soave och glera för Prosecco.

I Trentino hör nosiola, teroldego och marzemino till de lokala druvsorterna. I Alto Adige är schiava och lagrein de två inhemska sorterna, samtidigt som bland annat pinot grigio, chardonnay, sauvignon blanc, pinot noir och gewürztraminer har stor betydelse.

Friuli–Venezia Giulia är känt för bland annat friulano, ribolla gialla, verduzzo friulano, picolit, refosco dal peduncolo rosso och schioppettino, sida vid sida med internationella sorter.

I Emilia är olika lambruscodruvor viktiga, medan sangiovese och den gröna druvan albana hör till de betydelsefulla sorterna i Romagna.

Klimat och jordmån

Nordöstra Italien sträcker sig från Alperna till Adriatiska havet och förutsättningarna varierar kraftigt. I Trentino och Alto Adige påverkar höjdskillnader och bergstopografi klimatet, samtidigt som mildare luft från söder och Gardasjön når vissa områden. I Friuli–Venezia Giulia skyddar Alperna och föralperna delar av vinområdena från kalla nordliga vindar medan Adriatiska havet har en temperaturutjämnande effekt.

Jordmånen är lika varierad. På de stora slätterna finns mycket alluviala avlagringar av exempelvis lera, sand och grus. I de kuperade vinområdena förekommer bland annat kalksten, basalt och andra vulkaniska jordar samt märgel och sandsten.

Historia

Nordöstra Italien har länge varit en korsväg mellan den italienska halvön, Centraleuropa och områdena öster om Adriatiska havet. Det märks fortfarande i regionernas språk, matkultur och vintraditioner.

Trentino och Alto Adige tillhörde den habsburgska monarkin fram till första världskrigets slut. Genom fredsuppgörelsen efter kriget övergick områdena söder om Brennerpasset till Italien, och den formella annekteringen skedde 1920.

Friuli–Venezia Giulias historia är mer splittrad. De västra delarna kring Udine, som tidigare hade stått under bland annat Republiken Venedigs inflytande, införlivades med Italien 1866. Områden längre österut, däribland Gorizia och Trieste, låg kvar under habsburgskt styre fram till första världskrigets slut.

Amarone och traditionen med torkade druvor

Traditionen att torka druvor före vinifiering har mycket gamla rötter i Valpolicella och användes länge för det söta vinet recioto. Ur denna tradition utvecklades det torra vinet som i dag kallas Amarone della Valpolicella.

Amarone började få en egen identitet under 1900-talet och den första kommersiella flaskan Amarone della Valpolicella lanserades 1953. Vinet ingick därefter i Valpolicellas ursprungsbeteckning och Amarone della Valpolicella blev en självständig DOCG 2010.