Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & Jordmån   Historia

Nordöstra Italien består av fyra regioner. Veneto och Emilia–Romagna producerar tillsammans cirka 15 miljoner hektoliter vin – mer en tredjedel av Italiens hela vinskörd (2016).

Friuli–Venezia Giulia och Trentino–Alto Adige står för cirka en miljon hektoliter vardera från sina högre belägna vingårdar, där lokala druvor samsas med internationella sorter. Klimatet är mestadels kontinentalt och skapar tillsammans med jordmån och topografi utmärkta förutsättningar för en mycket varierad vinodling.

Viner

Trentino-Alto Adige

Regionen är uppdelad i Trentino i söder och det nordligare Alto Adige. I det tysk-talande Alto Adige (Südtirol) skiner solen och klimatet kan beskrivas som milt och kontinentalt i skydd av begen. Här ger druvan schiava lättare röda viner, medan fylligare röda viner fås av den lokala lagrein samt merlot och pinot noir. På den vita sidan dominerar pinot grigio följt av den lokala gewürstraminer, (byn Traminer ligger här), chardonnay, och sauvignon blanc.

Trentino, med sitt kontinentala klimat, är mest känt för sina torra och fruktiga vita viner gjorda på internationella druvsorter som pinot grigio och chardonnay i modern stil. Även müller-thurgau upptar stora arealer och den lokala nosiolo används för att göra sött vin. Trentino DOC täcker ett tjugotal olika vinstilar och bland övriga appellationer märks Trento Classico för mousserande vin, gjort enligt traditionell metod, och Teroldego Rotaliano, rött vin av druvan teroldego. Marzemino, lagrein och merlot är andra blå druvor som ofta syns på etiketten. Majoriteten av vinproduktionen i Trentino säljs i Italien, främst på restaurang.

Veneto

Veneto har oftast den överlägset största produktionen av Italiens 20 vinregioner – där Bardolino, Prosecco, Valpolicella och Soave hör till de mest kända områdena. Står det classico på etiketten kommer vinerna från högre och bättre lägen i distriktens centrala delar. Här finns också ett flertal DOCG-viner: Bardolino Superiore och Soave Superiore, de söta Recioto della Valpolicella och Recioto di Soave samt det kanske tyngsta namnet bland Venetos alla DOCG – Amarone della Valpolicella.

Klimatet i Veneto är varmt kontinentalt med lagom mycket nederbörd för att vinrankorna ska kunna ge hög avkastning. Jordmånen på slätterna är mycket bördig men den är kargare i de högre classico-lägena.

Stilmässigt är vinerna från Bardolino och Valpolicella oftast lätta till medelfylliga med mjuk körsbärsfruktig smak. Classicovarianterna med tillägget Superiore kan uppvisa mer tyngd och karaktär.

Bardolino

Bardolino DOC och Bardolino Superiore DOCG, med sin classico-zon, ligger vid Gardasjön. De röda vinerna är blandningar på corvina och andra sorter, exempelvis merlot. Maximalt skördeuttag är 91 hektoliter per hektar. I Bardolino tillverkas även chiaretto; ett lätt och friskt rosévin med laxrosa färg.

Valpolicella

Precis norr om staden Verona ligger Valpolicella. Kullarna i norr har svalare klimat och jordmånen domineras av kalk och lera med vulkaniskt inslag. Det ger friskare, mer koncentrerade druvor jämfört med de som växer på slättlandet i den varmare, sydliga delen. Här hittar vi:

• Valpolicella DOC 
• Valpolicella Classico DOC 
• Valpolicella Valpantena DOC – viner gjorda av druvor som odlats i Valpantenadalen.

Alla viner med DOC och DOCG-status är blandningar. Corvina och/eller corvinone måste utgöra 45–95 procent och rondinella 5–30 procent. Bland andra godkända druvsorter hittar vi molinara.

Amarone della Valpolicella DOCG

Amarone della Valpolicella görs på torkade corvina- och rondinelladruvor. Trots den höga sockerhalten i druvorna jäser vinet torrt men har kvar cirka 12 gram restsocker. Alkoholhalten är runt 16 procent (ibland mer än så) och smaken är kraftfull och lite bittersöt. En vanlig valpolicella kan också få extra smakrikedom och alkoholstyrka genom att jäsas ytterligare en gång – tillsammans med pressresterna från amarone-produktionen – en metod som kallas ripasso.

Mer om amaronetillverkning

Recioto della Valpolicella DOCG

Den söta föregångaren till amarone tillverkas på torkade druvor från hela Valpolicella. Druvorna lämnas att torka på vinrankan i 100 till 120 dagar innan skörd och skördeuttaget är 48 hektoliter per hektar. Alkoholhalten i det färdiga vinet ska vara minst 12 volymprocent och sockerhalten brukar ligga på 50 gram per liter.

Prosecco

Cabernet franc och merlot odlas på Piaveslätten öster om Venedig. Längre upp i kullarna, norr om staden, görs det berömda, mousserande vinet prosecco av den gröna druvan glera. De främsta vinerna görs i Conegliano-Valdobbiadene (DOCG) och Colli Asolani (DOCG).

Mer om prosecco

Soave

Strax öster om Valpolicella ligger vitvinsområdet Soave. Classicozonen avgränsades redan år 1927 och är ursprung för mer kvalitativ Soave. I de östra delarna är vinrankorna planterade på vulkanisk mark, vilket ger viner med hög fruktsyra. I väster är inslaget av kalksten i jorden högre och solexponeringen högre, något som ger fylligare viner.

Soave omfattar tre huvudsakliga DOC och DOCG, för i första hand stilla vita, men även mousserande viner. Sedan 2019 finns dessutom 33 olika crulägen, Unità Geografiche Aggiuntive. De flesta ligger i den centrala Classicozonen.

Soave DOC fick DOC-status 1968. Området omfattar 5 500 hektar och produktionen ligger på cirka 50 miljoner buteljer vitt och mousserande vin varje år. Druvsammansättningen är densamma för båda: minst 70 procent garganega, max 30 procent trebbiano di soave och/eller chardonnay. Utöver detta får man blanda i max fem procent av andra gröna druvsorter. därutöver gäller ett maximum om 5% av andra druvsorter. Här finns två subzoner;

Soave Superiore upphöjdes till DOCG år 2001. Detta ursprung omfattar endast 38 hekar och producerar årligen omkring 375 000 buteljer vitt, stilla vin.

Området omfattar en subzon – Classico – som i huvudsak omfattar kommunerna Soave och Monteforte d’Alpone. Vinerna betecknas Superiore eller Riserva och får max innehålla sex gram socker per liter. För Superiore gäller minst 12 procent alkohol och vinet får tidigast börja säljas 1 april året efter skörd. För Riserva gäller minst 12,5 procent alkohol och får tidigast komma ut på marknaden den 1 november året efter skörd.

Recioto di Soave var tidigare en del av Soave DOC men etablerades som DOCG år 1998. Detta ursprung finns inom Soave DOC och har ingen egen specificerad areal. Produktionen omfattar ungefär 150 000 helflaskor om året och likt Recioto della Valpolicella finns det både stilla och mousserande varianter. Druvsammansättningen är samma som för Soave Superiore DOCG.

Det finns det en Classico-subzon för stilla viner. Druvorna måste då lufttorkas till en lägsta potentiell alkoholhalt om 14 procent, sockerhalten ska vara minst 70 gram per liter och vinet får inte börja säljas förrän tidigast 1 september året efter skörd.

Friuli-Venezia Giulia

I Italiens nordöstraste hörn ligger det bördiga Friuli-Venezia Giulia, vars vinindustri inspirerats av närliggande Österrike och Balkan. Regionen har varmt, fuktigt klimat och är mest känd för druvrena viner av lokala druvsorter som ribolla gialla, friulano, glera, verduzzo, refosco och picolit samt internationella som pinot grigio, chardonnay och merlot. Regionens kanske mest kända viner kommer från Colli Orientali DOC och Collio DOC på kullarna mot Slovenien. Colli Orientali har även två söta DOCG-viner – Ramandolo gjort på druvan verduzzo och Picolit av druvan med samma namn.

Orangeviner i Friuli

Friuli, mer specifikt Collio, är centrum för produktion av orangeviner. Dessa viner görs här på ekologiskt odlade, gärna lokala, gröna druvsorter som ribolla. Lång macereringstid på skalen och många års lagring på stora ekfat eller amforor ger guld- och bärnstensfärgade viner med komplexa aromer och viss strävhet. Mer om orange vin.

Lambrusco från Emilia-Romagna

Emilia-Romagna är en region mellan floden Po i norr, Apenninerna i sydväst och Adriatiska havet i öster. På slättlandet mellan Po och Bologna massproduceras den högavkastande blå druvan lambrusco, vars vin görs vitt, rosé och rött, från torrt till sött. Sydöst om Bologna, ner mot Pesaro vid kusten, är sangiovese och trebbiano på uppgång och här finns också regionens enda DOCG, Albana di Romagna, ett vitt vin, både torrt och sött, av druvan albana.

Druvor

Corvina och rondinella är obligatoriska druvor i Valpolicella och även corvione rekommenderas ingå i blandningarna. Molinara var tidigare obligatorisk men är numera frivillig, liksom en rad andra lokala och internationella druvor. 

Soave, liksom grannarna Gambellara och Bianco di Custoza, baseras på druvan garganega. I Breganze blandas halvt torkade vespaiolo-, garganega- och tocai-druvor till det söta passito-vinet Torcolato.

I Piave och Lison-Pramaggiore dominerar internationella blå druvor, men vinerna av de inhemska blå raboso och refosco dal peduncolo rosso samt gröna verduzzo och friulano är mer intressanta.

I Trentino-Alto Adige har internationella druvsorter länge invaderat vingårdarna medan de inhemska gröna traminer och nosiola och blå schiava (vernatsch), lagrein, marzemino och teroldego försöker hålla ställningarna.

I Friuli-Venezia Giulia dominerar den gröna friulano, som fram till 2007 kallades tocai friulano. Verduzzo och picolit är kända för sina söta viner. På den blå sidan dominerar merlot över de lokala sorterna pignolo, schiopettino och refosco, den sistnämnda en kvalitetsdruva som är på tillbakagång. Även här vinner de internationella sorterna allt mer mark. 

Klimat och jordmån

Nordöstra Italien är kringgärdat av Alperna i norr, Apenninerna i sydväst, Gardasjön i väster och Adriatiska havet i söder. Generellt råder ett kontinentalklimat, med varma somrar och kalla vintrar, temperaturer och nederbörd varierar vilket påverkar kvaliteten och årgångarna.

Jordmånen är växlande med alluviala avlagringar av lera, sand och grus på Adiges, Pos och Piaves bördiga flodslätter och kalkstensrika jordar.

Historia

Nordöstra Italien har allt sedan romartiden varit en korsväg för såväl erövrare som handel och kultur. Alto Adige och Friuli-Venezia hörde till det Österrisk-Ungerska kejsardömet fram till 1919 och blev inkörsporten för både germanska och franska druvsorter, medan grekiska som malvasia och ribolla letat sig upp för Adriatiska havets kuster långt tidigare och slaviska tagit vägen över Slovenien.

Amarones antika rötter

Amarone, åtminstone tekniken att göra vin på torkade druvor, har sina rötter i antiken. Vinstilen återupptäcktes av misstag på 1930-talet då källarmästaren på kooperativet i Negrar undersökte ett bortglömt fat med recioto. Det söta rödvinet hade då jäst ut och var torrt men hade en angenäm bitterhet. Den första kommersiella årgången kom ut på marknaden så sent som 1953 och har sedan dess blivit en stor framgångssaga. Amarone upphöjdes till DOCG 2010.

På 1970-talet visade Friuli resten av Italien vägen med sina rena, friska och fruktiga vita druvrena viner. Från nordöstra Italien kommer vi förmodligen att se allt mer av vingårdsbetecknade Classico Superiore-viner från Bardolino, Valpolicella och Soave, mer Amarone samt fler viner från i dag mindre kända områden som Colli Berici och Colli Euganei.