Vinregionen Mosel

Vinregionen Mosel

Mosel bildar några mil gräns mellan Tyskland och Luxemburg innan den får påspädning av bifloderna Saar och Ruwer. Mosel fortsätter genom ett antal berömda vinbyar upp till sammanflödet med Rhen vid staden Koblenz.

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Moseldalen gick tidigare under namnet Mosel-Saar-Ruwer, men från 2007 heter regionen Mosel.

Viner

Mosels vinodlingar sker för det mesta på branta flodsluttningar med mager skifferjord som ger några av Tysklands mest kända, friska och långlivade rieslingviner. Vissa viner kan lagras i decennier och utvecklar med tiden en tydlig karaktär av petroleum. I sin ungdom visar vinerna upp ett spektrum av citrusfrukter och/eller gröna äpplen.

Rieslingvinerna kännetecknas ofta av hög fruktsyra och kan göras i allt från torr till söt stil. Torra viner är en viktig del av dagens produktion, samtidigt som restsöta Kabinett- och Spätleseviner samt söta prädikatsviner är klassiska för regionen.

I sin ungdom visar vinerna upp ett spektrum av citrusfrukter och/eller gröna äpplen.

Sex olika bereiche

Mosel har sex distrikt (bereiche). De är, från norr till söder: Burg Cochem, som täcker hela Nedre Mosel mellan Koblenz och Zell; Bernkastel som täcker hela Mellanmosel; Saar och Ruwer, för de två bifloderna; Obermosel, alltså Övre Mosel; och slutligen Moseltor för de resterande vingårdarna ner till franska gränsen.

Nedre Mosel eller Terrassenmosel

Namnet Terrassenmosel kommer av de mycket branta vingårdarna, där rankorna ofta växer på smala terrasser. Jordmånen består framför allt av skiffer och kvartsitisk sandsten. Här odlas mest riesling och Winningen och Kobern-Gondorf är några av de mest kända byarna.

Mittelmosel

De flesta av Mosels mest berömda viner kommer härifrån och runt Bernkastel kryllar det av världsberömda vingårdsnamn. Riesling står i centrum för de bästa vinerna, som här får mycket hög syra. I något mindre fördelaktiga lägen odlas även müller-thurgau, som ger enklare, blommiga viner.

Obermosel

Obermosel skiljer sig geologiskt från stora delar av övriga Mosel. Här dominerar kalkrika jordmåner med bland annat musselkalk och dolomit. Elbling är områdets traditionella specialitet och riesling spelar en mindre roll än längre ned längs Mosel. Även müller-thurgau och burgunderdruvor förekommer. 

Saar och Ruwer

Här är kallare, regnigare och blåsigare än i övriga Mosel och den härdiga riesling är i stort sett alldeles ensam i vingårdarna. På de steniga skifferjordarna kan en varm sommar producera eleganta rieslingviner med fin mineralkaraktär och en knivskarp syra som behöver flera års flasklagring för att mjukna.

Klimatet är dock ojämnt och årgångsvariationen blir därmed stor. Det finns de som hävdar att vinerna från Saar och Ruwer ibland kan vara något elegantare än dem från Mosel.

Moseltor

Bereich Moseltor är distriktet kring den första, södra sträckan av floden sedan den korsat gränsen från Frankrike. Här finns inga kända bynamn men odlingarna ligger mellan Nennig och Perl vid gränsen till Luxemburg och utöver en del riesling och elbling finns här även müller-thurgau och pinot gris.

Druvor

Riesling är Mosels klart viktigaste druvsort och upptar drygt 60 procent av vingårdsarealen. Druvan dominerar särskilt starkt i Saar och Ruwer och ligger bakom många av regionens mest kända viner.

Müller-thurgau är den näst mest odlade druvan. Därefter följer spätburgunder, som har ökat i betydelse och numera är den tredje mest planterade druvsorten. Elbling är fortfarande en viktig lokal specialitet, framför allt i Obermosel och Moseltor. Även bland annat weissburgunder odlas.

Gröna druvsorter står fortfarande för omkring 90 procent av Mosels vingårdsareal.

Klimat och jordmån

Mosel har ett svalt klimat där skillnaderna mellan olika växtplatser är stora. De branta sluttningarna, floddalarna och värmelagrande steniga jordmånerna skapar gynnsamma mesoklimat som gör det möjligt för sent mognande riesling att nå god mognad.

Gynnsam växtplats på sluttningar

Räddningen för druvorna är att söka skydd i vingårdar nedanför höjder och på branta sluttningar i flodkrökarnas söderlägen där solexponeringen är maximal och ytterligare värme reflekteras upp från flodens vattenspegel. Men det krävs ändå en varm sommar för att druvorna ska mogna ordentligt. Frost är en risk och vissa år kan eiswein, (som kräver minst minus 8 grader), produceras.

Känt för skiffer

Jordmånen i Mosel är nästan synonym med skiffer, som förekommer i flera olika slag och färger, till exempel devon i Mellanmosel. I Övre Mosel tar sandsten och krita över, tillsammans med musselkalk och röd märgel.

Historia

Det var i Trier, vid Mosel nära mynningarna av bifloderna Saar och Ruwer, som det tyska vinäventyret började.

Stad med historiskt förflutet

Trier blev förmodligen en militär postering redan under Julius Caesars erövring av dalen på 50-talet f. Kr. och var några hundra år senare glansfull huvudstad i västromerska riket.

Colonia Augusta Treverorum hette staden då och även om den skövlades i flera omgångar och hovet och gränstrupperna flyttades till Arles omkring år 400, är Trier fortfarande fullt av magnifika romerska minnesmärken, både bevarade byggnader och ruiner. Arkeologiska fynd och romerska vinpressar längs Mosel vittnar om att vinodlingen etablerades i stor skala redan under romartiden.

Hur klimatet var på romartiden är oklart, men de måste ha gjort skapligt vin, för det skeppades nedströms till Rhen och sedan vidare norrut. Förmodligen sålde man i slutänden både vinlast och båt och tog sig tillbaka hem till fots eller häst.

Riesling får fäste

Efter romarrikets fall fick klostren en viktig roll för vinodlingen längs Mosel. Under medeltiden utvecklade de vingårdarna och förde vidare kunskap om vinodling.

Riesling har en lång historia i Mosel. Druvan omnämns första gången i tyska källor 1435 och det finns historiska belägg för rieslingodling vid Mosel från 1465. På 1700-talet främjades odlingen ytterligare. Kurfursten och ärkebiskopen Clemens Wenzeslaus lät ersätta mindre lämpliga druvsorter med bättre sorter, framför allt riesling.

Moselvin får internationellt rykte

Under första hälften av 1800-talet hade många vinodlare ekonomiska problem, men mot slutet av seklet följde en stor blomstringsperiod. Riesling från de branta vingårdarna vid Mosel, Saar och Ruwer blev då några av Europas mest eftertraktade vita viner och såldes till mycket höga priser. Weinland Mosel

Rieslingens starka ställning består än i dag. Kombinationen av branta sluttningar, steniga jordmåner och ett svalt klimat har gjort druvan till Mosels tydligaste kännetecken.

Vinodling på branta terrasser i Rheingau. I förgrunden flyter floden fram.
Perfekt exponering
Tecknad druvklase på ljusgrön bakgrund
Druvsorter
Gröna vinrankor som sträcker sig bort i bild.
100 mil av vin