Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Historia

Moseldalen gick tidigare under namnet Mosel-Saar-Ruwer, men från 2007 heter regionen Mosel.

Viner

Mosels vinodlingar sker för det mesta på branta flodsluttningar med mager skifferjord som ger några av Tysklands mest kända, friska och långlivade rieslingviner. Vissa viner kan lagras i decennier och utvecklar med tiden en tydlig karaktär av petroleum. I sin ungdom visar vinerna upp ett spektrum av citrusfrukter och/eller gröna äpplen.

Vinerna har alltid en mycket hög fruktsyra som gör att de upplevs som friska och eleganta trots att vinerna ofta har en ganska hög sockerhalt.

I sin ungdom visar vinerna upp ett spektrum av citrusfrukter och/eller gröna äpplen.

Sex olika bereiche

Mosel har sex distrikt (bereiche). De är, från norr till söder: Burg Cochem, som täcker hela Nedre Mosel mellan Koblenz och Zell; Bernkastel som täcker hela Mellanmosel; Saar och Ruwer, för de två bifloderna; Obermosel, alltså Övre Mosel; och slutligen Moseltor för de resterande vingårdarna ner till franska gränsen.

Nedre Mosel eller Terrassenmosel

Namnet Terrassenmosel, kommer av att vingårdarna ligger på mycket branta terrasserade flodbankar med hård sandbergig jord. Här odlas mest riesling och Winningen och Kobern-Gondorf är några av de mest kända byarna.

Mittelmosel

De flesta av Mosels mest berömda viner kommer härifrån och runt Bernkastel kryllar det av världsberömda vingårdsnamn. Riesling står i centrum för de bästa vinerna, som här får mycket hög syra. I något mindre fördelaktiga lägen odlas även müller-thurgau, som ger enklare, blommiga viner.

Obermosel

Jordmånen domineras här av krita, och riesling odlas tillsammans med müller-thurgau och elbling, samt dornfelder och spätburgunder (pinot noir) på den blå sidan. Elbling är en druva som odlats här sedan romartid och de syrliga vinerna används av sektindustrin.

Saar och Ruwer

Här är kallare, regnigare och blåsigare än i övriga Mosel och den härdiga riesling är i stort sett alldeles ensam i vingårdarna. På de steniga skifferjordarna kan en varm sommar producera eleganta rieslingviner med fin mineralkaraktär och en knivskarp syra som behöver flera års flasklagring för att mjukna.

Klimatet är dock ojämnt och årgångsvariationen blir därmed stor. Det finns de som hävdar att vinerna från Saar och Ruwer ibland kan vara något elegantare än dem från Mosel.

Moseltor

Bereich Moseltor är distriktet kring den första, södra sträckan av floden sedan den korsat gränsen från Frankrike. Här finns inga kända bynamn men odlingarna ligger mellan Nennig och Perl vid gränsen till Luxemburg och utöver en del riesling och elbling finns här även müller-thurgau och pinot gris.

Druvor

Riesling är den mest odlade druvan och den ligger också bakom Mosels mest berömda viner.

Müller-thurgau, som odlas på flackare mark, kommer god tvåa, med elbling, och kerner på efterkälken. Elbling, vars ursprung går tillbaka till romartiden odlas i gränsområdet mot Luxemburg där riesling har svårt att mogna ordentligt.

Gröna druvsorter, och då övervägande riesling, står för drygt 90 procent av odlingsarealen, men blå dornfelder och spätburgunder knaprar sakta men säkert åt sig nya små andelar av kakan.

Klimat och jordmån

Mosel har ett svalt och relativt regnigt klimat med en årsmedeltemperatur som ligger strax under de 10 grader som anses vara minimum för vinodling.

Gynnsam växtplats på sluttningar

Räddningen för druvorna är att söka skydd i vingårdar nedanför höjder och på branta sluttningar i flodkrökarnas söderlägen där solexponeringen är maximal och ytterligare värme reflekteras upp från flodens vattenspegel. Men det krävs ändå en varm sommar för att druvorna ska mogna ordentligt. Frost är en risk och vissa år kan eiswein, (som kräver minst minus 8 grader), produceras.

Känt för skiffer

Jordmånen i Mosel är nästan synonym med skiffer, som förekommer i flera olika slag och färger, till exempel devon i Mellanmosel. I Övre Mosel tar sandsten och krita över, tillsammans med musselkalk och röd märgel.

På grund av det kallare klimatet krävs lägre oechslegrader i alla QmP-klasser utom trockenbeerenauslese än för vinerna i varmare distrikt längre söderut.

Historia

Det var i Trier, i övre Mosel mitt emellan bifloderna Saar och Ruwer, som det tyska vinäventyret började.

Stad med historiskt förflutet

Trier blev förmodligen en militär postering redan under Julius Caesars erövring av dalen på 50-talet f. Kr. och var några hundra år senare glansfull huvudstad i västromerska riket.

Colonia Augusta Treverorum hette staden då och även om den skövlades i flera omgångar och hovet och gränstrupperna flyttades till Arles omkring år 400, är Trier fortfarande fullt av magnifika romerska minnesmärken, både bevarade byggnader och ruiner – värt en resa, inte minst för det mycket intressanta vinmuseet. Där kan man få lära sig att det var under första århundradet som vinet spreds neråt floden.

Riesling ser dagens ljus

Rieslingdruvan ska, enligt en teori, ha förädlats av romarna från en vildvinssort som växte i dalen. Hur som helst så var det i Mosel som druvan riesling gjorde sitt kvalitetsmässiga intåg i Tyskland, och i dag är det här som världens kanske mest eleganta rieslingviner görs – både trots och tack vare, ett alltför kallt klimat.

Hur klimatet var på romartiden är oklart, men de måste ha gjort skapligt vin, för det skeppades nedströms till Rhen och sedan vidare norrut. Förmodligen sålde man i slutänden både vinlast och båt och tog sig tillbaka hem till fots eller häst.

Framtiden för riesling kan stå inför en förändring, sett ur såväl meteorologisk som marknadsmässig synpunkt. Någon kvarts grad varmare årsmedeltemperatur skulle förändra förutsättningen för Mosels 5 000 vinbönder. Visserligen skulle då spätburgunder vinna mer odlingsmark, men torr riesling, med aningen högre fyllighet och större mognadsgrad skulle ändra, inte bara karaktären på vinerna, utan också dess marknadspotential.