Sulfiter i vin
Få tillsatser och processhjälpmedel i vin väcker så många frågor och känslor som sulfiter och svavel. Varför används sulfit inom vinproduktion, har det använts länge och är det farligt? Här svarar vi på några av de vanligaste frågorna angående sulfit och vin.
Är sulfit och svavel samma sak?
Svavel är ett grundämne som är kemiskt bundet. Bränner man svavel reagerar ämnet med syre och bildar svaveldioxid, SO2, som används för att desinficera fat och tankar.
Sulfiter är salter av svavelsyra. Sulfiter binder syre och motverkar oxidering. När vinmakaren tillsätter sulfit eller sprayar det över nyplockade druvor är det i form av natriumbisulfit.
Varför är det sulfit i vin?
Sulfit kan tillsättas i vin för att skydda druvorna, musten och vinet från att oxidera. Utan tillsatt sulfit blir vinet mer instabilt och går in i ett ”moget” tillstånd i förtid. Sulfiter används även för att döda bakterier och avbryta jäsningen om det behövs. Svavel och sulfit används även för att avbryta jäsning eller desinficera tankar och fat.
Ett vin kan innehålla sulfiter även om det inte tillsätts. Sulfiter uppkommer nämligen vid jäsningsprocessen och förekommer därför naturligt i så gott som alla viner. Jästen bildar sulfiter i samband med sin metabolism. Grundämnet svavel ingår vanligen i de näringsämnen som jästcellerna behöver för att överleva.
Sulfit skyddar druvorna, musten och vinet från att oxidera.
Vad betyder egentligen ”innehåller sulfiter”?
Enligt lagstiftningen behöver detta anges endast om sulfiter har tillsats i framställningsprocessen och den totala halten, (naturligt förekommande plus tillsatta sulfiter), överstiger 10 milligram per liter.
Är svavel i vin något nytt?
Ända sedan antiken har svavel använts för att öka livslängden på olika livsmedel och möjliggöra lagring och transport. Svavel och sulfiter skyddar vinet från att oxidera och minskar tillväxten av bakterier.
Är sulfit i vin farligt?
Man kan vara allergisk mot sulfiter, även om det inte är speciellt vanligt. Överkänslighet mot sulfit kan förekomma särskilt hos personer som lider av astma.
För den som lider av astma kan däremot höga halter sulfit orsaka allergiska reaktioner. Speciellt märks detta i vin, som är en sur miljö och vid lågt pH-värde blir effekten större.
Enligt Livsmedelsverket reagerar de flesta sulfitkänsliga astmatiker på intag av doser mellan 20 till 50 milligram sulfit. Men Livsmedelsverket framhåller även att det finns studier som visar att en del astmatiker har reagerat på doser på 1–5 milligram sulfit. Om du misstänker att du kan ha astmarelaterade allergiproblem kopplade till svavel och sulfit bör detta kollas upp av en läkare.
Förutom vin – vad finns det sulfit i?
Sulfiter används för att skydda många sorters livsmedel, exempelvis sylt, juice, pommes frites och annan skalad potatis och inte minst torkad frukt. Oftast står det E220 på förpackningen. Torkade aprikoser kan exempelvis innehålla mycket mer sulfiter jämfört med vin.
Får man huvudvärk av sulfit?
Nej, det finns inget belägg för att låga halter sulfit orsakar ont i huvudet. Däremot innehåller vin andra ämnen, inte minst alkohol. Det är ofta den som är orsaken till att huvudet värker dagen efter. Läs mer om alkohol och allergier (du lämnar sajten).
Är det mer sulfit i vin numera?
Nej, tvärt om har sulfithalten i vin sjunkit de senaste 100 åren, speciellt i vita viner. Vitt vin svavlades mycket hårt förr i tiden men tack vare pastörisering och bättre hygien i vinkällarna har halterna kunnat minskas. Debatten om risk för allergier under slutet av 1900-talet ledde också till att producenterna sänkte de tillåtna halterna av total svaveldioxid i vin.
Finns det viner utan sulfit?
Eftersom lite sulfit uppstår under själva jäsningen finns det inte helt sulfitfria viner. Däremot finns det vinmakare som arbetar med ytterst lite, eller ingen tillsatt sulfit. Än så länge är detta vanligast inom naturvinsrörelsen och annan småskalig vinproduktion.
Vilket sorts vin innehåller minst sulfiter?
Vin som tappas på box innehåller i allmänhet mer sulfiter än motsvarande vin på flaska. Samma gränsvärden gäller men förpackningens volym är större.
- Vita viner innehåller ofta mer sulfiter än röda viner.
- Söta viner innehåller vanligen mer sulfiter än torra.
- Ekologiska viner har lägre halter jämfört med konventionellt odlade.
Hur mycket sulfit är tillåtet i vin?
Inom EU finns maximalt tillåtna halter av total svaveldioxid i vin. För ekologiskt vin är siffran lägre:
- 150 mg per liter i torra röda viner – 100 mg i ekologiskt.
- 200 mg per liter i torrt vitt, torr rosé – 150 mg i ekologiskt.
- 200 mg per liter i sött rött vin – 170 mg i ekologiskt.
- 235 mg per liter i mousserande viner – 150 mg i ekologiskt.
- 250 mg per liter i söta vita och roséviner – 220 mg i ekologiskt.
- Mycket söta viner som trockenbeerenauslese och sauternes kan innehålla upp till 400 mg per liter. För ekologiska varianter är siffran 370 mg.
Det är värt att nämna att detta är maxgränser. Oftast är halterna mycket lägre.
Hur mycket sulfiter är det i ekologiskt vin?
Ekologiskt vin har lägre maxgräns för sulfiter jämfört med konventionellt odlat vin: 100 milligram per liter för torra röda och 150 milligram per liter för vitt, mousserande och rosé. För söta viner gäller maximalt 30 milligram per liter lägre än för icke-ekologiskt vin.
Varför tillåts mer sulfiter i vitt vin?
När man gör vitt vin används bara musten. Vid rödvinstillverkning ingår även skalen och de innehåller polyfenoler som gör samma jobb som sulfiterna – motverkar oxidation.
Varför anger Systembolaget inte exakta uppgifter om vinets sulfithalt?
Sulfithalterna varierar i stor utsträckning och minskar dessutom efter buteljering. Därför går det inte att sätta ett fast värde på vinet i en specifik flaska, i stället används allergengränsen 10 milligram per liter.
För vin och aromatiserat vin som producerats från och med 8 december 2023 gäller EU-krav på att märka vinet med en ingrediensförteckning. Producenten kan välja mellan att ange ingrediensförteckningen direkt på etiketten eller på ”elektronisk väg”, t.ex. via en QR-kod på den fysiska etiketten. Allergener ska alltid märkas ut på förpackningen, även om allergenerna anges i en elektronisk ingrediensförteckning.
Om sulfit har tillsatts i vinet och den totala koncentrationen (tillsatt mängd samt eventuellt naturligt förekommande sulfiter) överstiger 10 mg/liter, ska sulfiterna alltid anges som en allergen. Om sulfit har använts som en ingrediens och totalhalten motsvarar eller understiger 10 mg/liter räcker det att sulfiter anges som en ingrediens i ingrediensförteckningen.
Kontrollerar Systembolaget sulfithalten i alla viner?
Våra leverantörer förbinder sig att innehållet i dryckerna uppfyller EU:s och Livsmedelsverkets krav vad gäller tillsatser. Sedan gör vi stickprovskontroller som bland annat mäter att sulfithalterna inte överstiger gällande gränsvärden. Varje år passerar 4 000 viner laboratoriet där även alkoholhalt, sockerhalt, sorbinsyra och allergener som mjölk- och äggprotein kontrolleras.
Hur arbetar vinmakare med att minska mängden tillsatta sulfiter?
En term som dykt upp är sans soufre ajouté, vilket betyder att vinmakaren inte har tillsatt något svavel alls. Överlag jobbas det mycket med att minska användningen så mycket det går, bland annat genom att välja när i processen sulfiterna tillsätts. Det experimenteras även med ersättare – vissa vinmakare har i stället börjat använda bark från rooibos-trädet.
Var dock uppmärksam på att ett vin kan innehålla sulfiter även om detta alltså inte tillsatts – då lite sulfiter uppstår naturligt i samband med jäsningen.
Varför kan vissa naturviner ändå lukta svavel när flaskan öppnas?
Om man gör ett vin i reduktiv miljö, alltså utan syre, så bildas svavelföreningar. Svavlet dämpar de fruktiga aromerna i vin men försvinner i syre. Efter 20 minuters luftning i karaff brukar svavlet försvinna. Läs mer om luftning och dekantering