Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat   Vinlagar   Historia

Viner

Kroatiens vinodlingar är delade mellan kustområdet, Primorska Hrvatska, och det bergiga inlandet Kontinentalna Hrvatska. Odlingarna i inlandet ligger till stor del på sluttningar mellan floderna Sava och Drava. Produktionen domineras av torra, vita viner av graševina, riesling, chardonnay, sauvignon blanc och furmint.

Slavonien - mest känt för slavonsk ek

Distriktet Slavonija, även kallat Slavonien, ligger centralt i nordost och är i vinsammanhang mest känt som leverantör av ek till Italiens stora fat, botti. (Ofta benämns de felaktigt "slovenska", men ska alltså vara slavonska). Slavonien försöker nu att återetablera sig som vinproducerande region och störst framgång har man hittills haft med traminer och riesling.

Istrien och Dalmatien

Norra respektive Södra Kroatiska Kustlandet kallas även Istrien samt Dalmatien och här ligger kända turistorter som Split, Hvar och Dubrovnik. Kustregionerna har ett utpräglat medelhavsklimat och här produceras majoriten av kvalitetsvinerna, främst röda av både importerade och lokala druvor. Vanliga blå sorter är cabernet sauvignon, merlot, teran och plavac mali. Många av kustområdets vita viner görs av lokala gröna druvsorter som žlahtina, pošip, grk, bogdanuša, maraština och vugava, som är en aromatisk specialitet från ön Vis. 

Druvor

Andelen inhemska och lokala druvor i Kroatien har minskat något till förmån för internationella sorter men de är fortfarande betydelsefulla. Några av dem förtjänar att nämnas lite extra: 

Graševina, även känd under namnen laški rizling, risling italico och welschriesling, odlas mycket i centrala och östra Europa. Ursprunget är oklart men kan vara Kroatien. Druvan ger i regel ganska neutrala vita viner men har både aromatiska drag och hög fruktsyra. I Kroatien är den något av en specialitet.

Malvazija istarkska från den stora familjen malvasia är mildare i fruktsyran men kan också ge fina viner om den behandlas på rätt sätt. 

Plavac mali trivs bra i Dalmatieniens kalkrika jordar och är Kroatiens mest odlade druva. Namnet betyder "Den lilla blå" och syftar på bärens utsende. Plavac Mali ger koncentrerade, tanninrika viner med hög alkoholhalt som lämpar sig för lagring. Aromerna drar åt mörka körsbär och kryddor. 

Crljenak kaštelanski = zinfandel

Den blå druvan crljenak kaštelanski väckte stor uppmärksamhet i början av 2000-talet då DNA visade att druvan var identisk med primitivo/zinfandel. Stora planteringar har gjorts av denna ”urzinfandel” och de väntas bli allt större. Länge trodde man även att crljenak, eller tribidrag som den även kallas, var anfader till plavac mali. 2004 visade dock DNA-analyser att plavac är en korsning mellan crljenak och drobricic.

Klimat 

Landet präglas av både medelhavs- och inlandsklimat. Nederbörden är ganska låg, ute vid kusten kan det komma så lite som 300 millimeter per år. Temperaturskillnaden mellan natt och dag är stora i de kontinentala inlandsdelarna av landet men mindre ute vid kusten där Medelhavet jämnar ut skillnaderna. 

Vinlagar

Den kroatiska vinlagen klassificerar vinerna i tre kategorier:

• Stolno (bordsvin)
• Kvalitetno (kvalitetsvin)
• Vrhunsko (högsta kvalitet).

Historia

Vinets kroatiska historia går tillbaka till de antika grekerna, kanske ännu längre. Romarna utvecklade och organiserade vinnäringen, som blomstrade fram till vinlusens ankomst på 1800-talet. Under efterkrigstiden blev vingårdarna statliga och centraliserades och 1990-talets inbördeskrig dämpade även de vinproduktionen i Kroatien.

På 2000-talet har produktionen privatiserats och utvecklingen har gått starkt framåt. De stadiga turistströmmarna och upptäckten av hemvisten för zinfandel har bidragit till det ökade intresset för Kroatien som vinland. Produktionen varierar men ligger i regel på 100 miljoner liter per år.