Avsändare – Till startsidan
StartVinVärldens vinländerEuropa

Rumänien

Rumänien

Kunskap & Inspiration

Rumänien

Rumänien är ett av världens äldsta vinländer och det största vinproducerande landet i sydöstra Europa. Viner präglas i viss mån fortfarande av den lokala smaken för sötma – i både vita och röda viner – och motståndet mot strävhet i röda viner.

Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat   Vinlagar   Historia

Vinodlingsarealen sjönk från 1996 till 2004 med cirka 50 000 hektar till dagens drygt 180 000 hektar. I samband med EU-inträdet 2007 ryckte Rumänien upp stora odlingar av hybriddruvor – till förmån för ädla sorter av Vitis vinifera. Lokala druvsorter samsas med internationella som till exempel cabernet sauvignon, merlot och riesling.

Rumäniens vindistrikt

Merparten av landets vinodlingar ligger regionerna Moldavien öster om Östkarpaterna och Muntenia–Oltenia  som ligger söder om Sydkarpaterna. Övriga regioner är Dobrogea vid Svarta havet i sydöst, Banat, och Crişana–Maramures i väster, samt Transsylvanien som ligger inneslutet av Öst- och Sydkarpaterna.

Den minsta regionen, Donauterrasserna, ligger på Donaus norra strand i sydöst. Totalt finns ett trettiotal vindistrikt spridda inom regionerna över hela landet. De mest exporterade vinerna kommer från följande distrikt.

Târnave

Târnave i regionen Transsylvanien har ett av landets svalaste klimat – tack vare kombinationen av högre altitud och den reglerande effekten från floderna Tarnave Mare och Tarnave Mica. Området producerar vita viner av druvor som feteasca regala, welschriesling, traminer, muscat ottonel och neuburger.

Dealul Mare

Området är beläget söder om bergskedjan Karpaterna i regionen Muntenia–Oltenia – även kallad Valakiet. Medeltemperaturen är Rumäniens högsta. Odlingarna ligger på terrasserade sydsluttningar, vilket skapar goda förutsättningar för druvorna att mogna – främst blå som cabernet sauvignon, merlot och pinot noir, samt den inhemska feteascǎ neagrǎ.

Murfatlar

Vindistriktet ligger i regionen Dobrogea, innanför staden Constanta vid Svarta havet. Klimatet är varmt, men närheten till havet gör att druvornas mognadsperiod förlängs. Den långa varma hösten skapar goda förutsättningar för produktion av söta vita viner av bland annat chardonnay, som är en specialitet för området, men även muscat ottonel, welschriesling och pinot gris. Dock är botrytis sällsynt. Röda viner görs av cabernet sauvignon och merlot, som i ett försök att förlänga mognaden odlas på nordliga sluttningar.

Cotnari

Cotnari ligger i den region som kallas Moldaviska platån, nära gränsen till nu självständiga Moldova på andra sidan floden Prut. Klimatet är varmt och odlingarna ligger väl skyddade från kalla nordvindar. Cotnaris söta vin har varit berömt sedan 1400-talet – omtalat som la perle de Moldavie och lika eftersökt som ungersk tokajer.

Vinet görs antingen druvrent eller som en blandning av druvorna grasǎ, tămâioasă românească, frâncuşă och feteascǎ albǎ. Den förstnämnda mognar dramatiskt och kan uppnå över 500 gram restsocker per liter.

Vinet liknar tokajer i stilen, men utan oxiderad ton och med endast ett års fatlagring. Vinet är gyllene till färgen, men bevarar en grön färgnyans efter många år i flaska.

Druvor

Viktiga inhemska gröna druvor är feteasca (finns i två undervarianter feteasca alba och feteasca regala), samt grasǎ och tămâioasă românească (muscat blanc à petits grains). Inhemska blå druvor av betydelse är feteasca neagrǎ samt babeasca neagra. Av de importerade sorterna dominerar merlot. Andra viktiga druvor är cabernet sauvignon, sauvignon blanc, riesling italico (welschriesling), gewürztraminer och pinot gris.

Hybrider rycks upp

En mindre del chardonnay och pinot noir odlas också. En stor andel amerikanska druvsorter och hybrider finns dessutom planterade. Men Rumänien har i avtal med EU gått med på att hybriderna skulle ryckas upp till år 2014. 

Kontinentalt klimat

Rumänien ligger på samma breddgrad som Frankrike och överlag är klimatet av kontinental karaktär. Landets sydöstra delar har ett mer tempererat klimat beroende på närheten till Svarta havet. Odlingsområdena norr och väster om bergskedjan Karpaterna har något svalare sommartemperaturer och man utnyttjar olika mesoklimat. Nederbörd under skörden är ovanligt i de flesta vinregioner och de största hoten utgörs av vårfrost och torka.

Vinlagstiftning

Rumäniens vinlagstiftning kan ses som en kombination av krav på druvornas ursprung och deras mustvikt vid skördetillfället. Lagen delar in vinerna i fyra kategorier. DOC, som är den högsta kategorin, måste komma från någon av de åtta stora regionerna och vanligtvis ange vilket distrikt vinet kommer från. Viner ur kategorin DOC kan dessutom delas in i underkategorier efter druvornas mustvikt, en skala som påminner om de tyska prädikaten.

Historia

Rumänerna håller, liksom grannarna Bulgarien och Grekland, sin vinhistoria för den äldsta i Europa (ungefär 6 000 år). Därmed måste naturligtvis den thrakiske vinguden Dionysos också ha kommit till världen i de här trakterna.

Vinodling, nykterhet och dryckenskap

Faktum är i vilket fall som helst att grekerna kom till den rumänska svartahavskusten för 3 000 år sedan. Men vinodlingen slutade med att nykterhetsivrande kungen Burebista bstämde att alla vinstockar skulle ryckas upp. Sedan kom romarna och återställde planteringarna och därmed kanske också dryckenskapen.

Nyplanteringsprogram

Stora om- och nyplanteringar gjordes efter phylloxeran i slutet av 1800-talet och på 1960-talet under kommunisttiden. Enligt avtal med EU rycktes även stora arealer med hybriddruvor upp och ersattes med Vitis viniferasorter före 2014.

Dåliga nyheter för de rumäner som gillat sina hybridviner, men goda för de som förespråkar viner av ädla sorter. Rumänien har alla förutsättningar att producera viner av hög kvalitet.