Hitta på sidan: Viner   Druvor   Klimat   Lagar   Historia 

Vindistrikt från norr till söder

Argentina är idag världens femte största vinproducent. Vindistrikten börjar på världsrekordhöga 3 100 meters höjd i Salta i norr. Förflyttar vi oss närmare 150 mil söderut når vi Chubut, världens näst sydligaste vindistrikt.

Landets vinodlingar omfatar idag ungefär 200 000 hektar. I floddalarna erbjuder det enormt utsträckta vinodlingsområdet alla tänkbara jordartstyper och mesoklimat.

Viner

Salta 

Av de tre nordligaste distrikten är Salta mest berömt. De högt belägna vingårdarna i Cafayate och i Calchaquídalarna klättrar upp till 3 000 meters höjd. Här odlas Argentinas två nationaldruvor malbec och torrontés med stor framgång. Även cabernet sauvignon och chardonnay finns representerade och tannat sägs vara på gång.

Mer om malbec

La Rioja

Området är uppkallat efter det spanska distriktet Rioja, men här är bergen rödare och klimatet mycket hetare. Vattenbrist kan vara ett problem och gör konstbevattning nödvändig.

De gröna druvsorterna torrontés och moscatel de alejandria är vanligast, men blå sorter håller på att etablera sig.

Det dominerande kooperativet är Sydamerikas största Fair Trade-producent och har länge odlat en speciell klon av torrontés, torrontés riojano, som ger en del av landets bästa viner av denna druva.

Valle de Famatina är det enda området utanför Mendoza som fått DOC-status och vin för export går under namnet Famatina för att undvika att det blandas ihop med spanska Rioja.

Mer om torrontés

San Juan

San Juan är landets varmaste distrikt och störst efter Mendoza i produktion.

Tidigare har distriktet mest stått för enklare viner, men här har även gjorts kvalitetssatsningar med odlingar av malbec, shiraz, bonarda samt den värmetåliga gröna druvan viognier.

Mendoza

Med cirka 75 procent av landets vinproduktion är Mendoza landets viktigaste distrikt, och det enda med formellt appellationssystem. Här finns fem deldistrikt som i sin tur har ett flertal underregioner.

Blå druvor står för mer än hälften av odlingsarealen och de ”rosa” sorterna och de gröna druvorna ungefär en fjärdedel var. Malbec är mest planterad, men det finns också betydande odlingar av italienska druvor, tempranillo och cabernet sauvignon.

Luján de Cuyo DOC är Argentinas första och stipulerar att vinet, i regel malbec, lagras i två år, varav ett år på ekfat, innan försäljning. I södra Mendoza ligger regionens andra DOC: San Rafael.

Gröna druvsorter, framför allt chardonnay, ger bäst resultat i Zona Alta del Río Mendoza och Valle de Uco, som har de högst belägna odlingarna i Mendoza.

Vingårdarna ligger på upp till 1 500 meters höjd och producerar inte bara de friskaste vita vinerna utan också de mest framträdande röda.

Patagonien

70 mil söder om Mendoza ligger regionen Patagonien där vingårdarna ligger betydligt lägre, "bara" 400 meter över havsytan. Klimatet på denna karga, blåsiga platå är dock svalare och torrare än i norr. Malbec är den mest odlade druvsorten men här trivs även pinot noir, cabernet franc, merlot samt gröna druvor som semilion, chardonnay och riesling.

Río Negro

Det sydliga Río Negro är en stor producent av malbec och det finns gott om äldre vinstockar kvar. Här ligger vingårdarna på ännu lägre höjd: 150 till 270 meter över havet. Det svala klimatet ger lång mognadssäsong och viner med hög syra, vilket egentligen passar vita viner bäst. Torrontés och semillon är först på plats men även pinot noir och sauvignon blanc trivs.

Chubut

Sydamerikas sydligaste vinodlingar ligger mellan 42:a och 43:e breddgraden i regionen Chubut. Här experimenteras det med druvsorter som mognar tidigt: pinot noir, riesling och chardonnay. 

Druvor 

Criolla var den första druvan spanska erövrare planterade på 1500-talet. Druvan har rosa skal som ger ett vitt vin med djup färg och traditionellt oxiderad smak.

Nya druvsorter

Argentinarna har dock fått smak på bättre viner och criolla får ge allt mer plats för andra druvsorter.

Samtidigt tar fortfarande druvor som cereza, criolla grande och criolla chica upp nästan 30 procent av arealen. Alla ger de vita eller ljusröda viner. Criolla chica är samma druva som mission i Kalifornien, país i Chile och negra corriente i Peru.

Även palomino och torrontés är utbrett planterade, och argentinarna ser torrontés som sin främsta gröna druva. Den ger kryddiga, aromatiska viner och gör sig bäst i viner från de nordliga distrikten Salta och La Rioja. Spansk tempranillo gör också succé.

Pedro giménez är den mest odlade gröna druvsorten och antas vara en variant av sydspanska pedro ximénez. Den ger enklare viner som inte exporteras.

Italienska immigranter förde med sig sangiovese, barbera och bonarda som nu har stjärnstatus i Mendoza. Argentinas "bonarda" är inte identisk med den italienska druvan med samma namn utan kopplas ihop med den som heter charbono i USA och douche noir i Savoijen. 

Fransmän kom med syrah, cabernet sauvignon och malbec. Malbec passar speciellt bra i det varma klimatet och har etablerat sig som den blå nationaldruvan. Idag är den landets mest odlade och arealen fortsätter att öka. Malbec ger mörka, fruktiga, smakrika viner som passar både att drickas unga och lagras.

På den vita sidan märks även sémillon, chenin blanc, ugni blanc och chardonnay – den tredje mest odlade gröna druvan i landet.

Klimat 

Det temperade klimatet ger bra förutsättningar för att skördarna från år till år ska hålla jämn kvalitet och volym.

Regnfattigt i Anderna

Anderna ger torra odlingsförhållanden, utmärkta sluttningslägen med bra jordmån och står också för konstbevattningen av vingårdarna: genom mycket gamla bevattningskanaler leds smältvattnet från bergen ner i det ökentorra landskapet och får det att blomstra.

Den torra, rena luften tar bort behovet av besprutningsmedel och vinlusen ses inte som något större hot. En anledning kan vara att den inte gillar rotblötan som vingårdarna får med jämna mellanrum genom översvämningsmetoden, flood irrigation.

Vinodlingar på hög höjd kan drabbas av frost under vintern, men ett större hot är hagel stora som tennisbollar som slår sönder allt i sin väg. Motmedlet är uppspända nät över vinfälten.

Druvsorter för varje höjd

Olika druvsorter odlas på höjder mellan 500 och 1 500 meter i Mendoza, och upp till 3 100 meter i Salta. Längst ner är jorden huvudsakligen sandig med inslag av lera, alluvialt slam nersköljt från Anderna under tusentals år. Dessa bördiga slätter lämpar sig bäst för massproduktion av enklare vin.

Kvalitetsvinet måste klättra högre upp på sluttningarna och kämpa med karga, steniga jordar. På riktigt hög höjd bidrar den ultravioletta strålningen från solen till att druvorna får tjockare skal vilket ger mer tanniner och färg till vinet. 

Lagar

Distrikt med DOC-rang

Som de flesta länder i Nya världen saknar Argentina Europas riktigt strikta appellationssystem. Däremot finns ett system med

• IP (Indicación de Procedencia): Kan omfatta stora geografiska ytor men inte hela landet.
• IG (or GI, Indicación Geográfica): Kvalitetsviner från specifika områden, både på region-, provins-, subregion-, departement- eller zon-, och distriktsnivå.
• DOC: Kvalitetsviner från specifika områden med särskilda vinmakningseregler, där Mendoza kommit längst genom att ge DOC-status till deldistrikten San Rafael och Luján de Cuyo. Även La Rioja har ett: Valle de Famatina.

Historia

Det började med criolla

De första druvorna i Argentina var criolla som planterades av spanjorerna på 1550-talet. I över 300 år framåt nöjde sig argentinarna med detta vin och några andra lika enkla druvsorter.

Den stora förändringen skedde i början av 1800-talet då landet blev självständigt från Spanien. Tusentals vinbönder från Frankrike, Spanien och framför allt Italien tog då båten till Argentina med sticklingar av sina bästa, (ännu inte drabbade av vinlusen), vinrankor i bagaget. De som inte tänkte odla vin själva ville i alla fall dricka det, och med stigande efterfrågan ökade planteringarna snabbt.

Vid Andernas fot fann de nya vinodlarna ett idealiskt klimat för bland annat torrontés och malbec. När vinlusen sedan drabbade Europa mot slutet av 1800-talet prövade många bönder istället sin lycka i Argentina.

Kvantitet istället för kvalitet

På 1960-talet gjorde en ny skattelag det mer lönsamt att satsa på kvantitet i stället för kvalitet. Följden blev att vinbönderna ryckte upp malbec för att plantera ännu mer criolla.

Den totala vinodlingsarealen ökade stort, med överproduktion som följd. Samtidigt rasade landets konsumtion per person från 90 liter vin om året 1968 till under 20 liter 2018. Producenterna började åter intressera sig för klassiska druvor som cabernet sauvignon, chardonnay och malbec och rikta in sig på export.

Med hjälp av bland annat utländskt investeringskapital har hela vinindustrin de senaste decennierna moderniserats från vingård till källare, och i dag är Argentina ett starkt namn på vinets världsmarknad. Framgången kan till stor del förklaras av ökat internationellt intresse för malbec. Planterad areal av denna druvsort ökade med 350 procent mellan 1995 och 2018.