Viner   Druvor   Klimat & jordmån   Vinlagar   Historia

Graves sträcker sig från staden Bordeaux fem mil ner till Langon. De bättre slotten i norr, med det eftertraktade gruset i sina vingårdar, bröt sig loss 1987 och bildade egen Appellation d’Origine Contrôlée (AOC): Pessac-Léognan. Barsac är den största av de fem kommuner som ingår i sötvinsappellationen Sauternes. Kommunen har också sin egen AC kan den välja vilket namn den vill gå under.

Viner

Graves är känt för sina röda viner. Dessa är i allmänhet cabernetbaserade, aningen lättare och mognar snabbare än sina motsvarigheter i Médoc. I Graves produceras dessutom torra, smakrika och fatlagrade vita viner på sauvignon blanc och sémillon. 

Graves

Strax söder om staden Bordeaux ligger det stora vindistriktet Graves, det enda distriktet i Bordeaux som är berömt för både röda och vita viner. Graves betyder grus, vilket är en träffande beskrivning av jordmånen och här trivs druvan cabernet sauvignon. Ursprungsbeteckningen Graves får användas för både röda viner och torra vita viner.

Cirka två tredjedelar av appellationen är planterad med blå druvsorter, som cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc. De vita vinerna görs av sémillon, sauvignon blanc och muscadelle. AC Graves Supérieures är en ursprungsbeteckning förbehållen söta vita viner gjorda på sent skördade eller botrytisangripna druvor. Skördeuttaget, 40 hektoliter per hektar, är dock högre än i Sauternes.

Pessac-Léognan

Pessac-Léognan ligger i Graves norra del. Området fick egen appellationsstatus 1987 och omfattar tio kommuner, som tidigare hörde till Graves. Ursprungsbeteckningen gäller både för röda och för torra vita viner.

De röda vinerna domineras vanligtvis av cabernet sauvignon och merlot, medan de vita är blandningar av sauvignon blanc och sémillon. De främsta vinerna får sin alkoholjäsning och efterföljande mognadslagring på nya 225-liters ekfat, så kallade barriques.

Botrytis ger söta viner 

Längre söderut ligger Sauternes, Barsac och Cérons. Här produceras söta vita viner av botrytisangripna, (ädelrötade), sémillon-, sauvignon blanc- och mindre andel muscadelle. Botrytis cinerea är en mögelsvamp som under särskilda väderförhållanden inte förstör druvorna. Istället koncentreras smakämnen, fruktsyror och sockerhalten.

I dessa tre Bordeauxområden finns ofta de rätta väderförhållandena – dimfuktiga morgnar och varma dagar. Vinerna blir koncentrerat fruktiga, simmigt söta men ändå friska, med karaktär av tropiska frukter, mandelmassa och saffran. Eftersom alla druvor inte angrips av ädelröta samtidigt måste druvorna skördas i omgångar, så kallade tries.

De två främsta appellationerna är Sauternes och Barsac. De har speciellt gynnsamma mesoklimat för uppkomsten av botrytis. Detta beror på de fuktiga dimmor som bildas när bifloden Cirons kalla vatten möter den större och varmare floden Garonne.

Små skördar i Sauternes

Sauternes omfattar fem kommuner: Sauternes, Bommes, Fargues, Preignac och Barsac. Kommunen Barsac har även en egen appellation. Sauternes omfattar cirka 1 700 hektar och det maximala skördeuttaget är 25 hektoliter per hektar (vanligt i Frankrike är annars 35-40 hektoliter). De flesta egendomar skördar dock betydligt mindre än så, i extrema fall så lite att det ger ett glas vin per vinstock. Vinodlingarna i den lilla appellationen Cérons uppgår till knappt 40 hektar.

Då efterfrågan på sött vitt vin har minskat sedan slutet av 1900-talet har fler och fler producenter i dessa områden börjat tillverka torra vitviner på samma druvsorter.

Druvor

Cabernet sauvignon spelar huvudrollen i Graves och Pessac-Léognan. Den har understöd av cabernet franc, merlot, (större inslag än i Médoc), plus lite malbec.

När det gäller gröna druvor har Graves och Pessac-Léognan samma uppsättning för sina torra vita viner, som Sauternes och andra byar, har för sina söta. Det är sémillon i första hand, litet mer sauvignon blanc i Graves än i Sauternes, samt mindre mängder muscadelle.

Klimat och jordmån

Jämfört med Médoc är klimatet i det sydligare belägna Graves både varmare och regnigare, med något tidigare mognad i vingårdarna som följd. Längre söderut blir klimatet i Sauternes ännu regnigare och mildare. Avgörande för ädelröta är de morgondimmor som på hösten stiger upp från floderna Ciron och Garonne – samt sol och värme senare på dagen.

Graves = grus

Jordmånen i den nordliga delen av Graves är, som namnet antyder, grusig. Längre söderut förekommer allt större inslag av lera, sand och kalksten.

Vinlagar

Graves skapade en egen klassificering på 1959. I dag har 16 egendomar rätt att sätta beteckningen cru classé på sina viner. 7 för enbart röda viner, 3 för endast vita och 6 egendomar som gör både rött och vitt.

Château Haut-Brion, den enda egendomen utanför Médoc som togs med i 1855 års klassificering som premier cru, ingår bland dem som producerar både rött och vitt vin. Alla rangordnade slott ligger i norra delen av Graves och ingår i appellationen Pessac-Léognan. Till skillnad från 1855 års Bordeauxklassificering är slotten inte rangordnade sinsemellan.

Söta slott i olika klasser

De sötvinsproducerande slotten som klassificerades 1855 ligger alla i dagens Sauternes och Barsac och är totalt 26 stycken. De delades in i tre klasser. 11 egendomar hamnade i den första klassen premier cru och 14 i den andra, deuxième cru. Områdets främsta slott ansågs då vara Château d’Yquem som placerades i en egen kategori, Premier Cru Supérieur.

Historia

På 1780-talet noterade den amerikanske Parisambassadören och blivande presidenten Thomas Jefferson att ”Sauterne” ansågs vara den förnämsta kommunen söder om Graves och Château d’Yquem den förnämsta vingården där.

Efter att ha besökt slottet skrev han och ville beställa vin, både till sig själv och till president Washington. Han skrev; ”Jag vet att Er egendom är en av de bästa i Sauterne” (sic!) Däremot var det först vid klassificeringen 1855 som Château d’Yquem upphöjdes till premier grand cru och blev världsberömt.

Graves långa vinhistoria

Distriktet Graves omger staden Bordeaux på tre sidor. Och innan vin började odlas i Médoc hade vingårdarna i Graves redan i flera hundra år varit den huvudsakliga leverantören av vin till staden. I början av 1900-talet fanns det nära 170 vinodlande egendomar i de tre kommuner som ligger på den finaste grusjorden sydväst om Bordeaux: Talence, Pessac och Mérignac. I dag kan de snart räknas på ena handens fingrar.

Mérignac har en egendom kvar, Château Picque-Caillou – de övriga har slukats av stadsbebyggelse eller begravts under den stora flygplatsen. Den första engelska noteringen om ett franskt vinslott härrör från dagboksskrivaren Samuel Pepys, som talade lyriskt om ett franskt vin kallat "ho bryen". Haut-Brion med andra ord, och det enda slott från Graves som inkluderades i de fem premiers crus celebra sällskap.